Myelom mm Flashcards

1
Q

VAd är myelom och var uppkommer det?

Hur många drabbas?

Vilka drabbas oftast?

A

Är en hematologisk malign sjukdom som uppkommer i det lymfatiska B-cellssystemet där myelomcellen utgörs av en malignt omvandlad plasmacell som infiltrerar benmärgen.

I Sverige 660 fall/år

Vanligen äldre personer över 65-års ålder. Men kan förekomma sporadiska fall ner till 20 års-åldern. Något vanligare hos män än kvinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Symtom myelom?

A

Oftas asymtomatiska i början och upptäcks ofta an passent i samband med provtagning i samband med fynd av hög SR.

Skelettsmärtor är vanligaste symtomet (främst där mest benmärg finns).

Även frakturer i främst revben men även i långa rörben.

Trötthet pga anemi.

feber och infektioner pga neutropeni.

Blödningsbenägenhet pga trombocytopeni.

Törst intorkning, förvirring bland annat pga hyperkalcemi.

Neurologiska symtom

Oliguri/anuri som är mindre vanligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Orsaker till myelom?

A

Okänd men sannolikt föregås sjukdomen alltid av ett stadium med endast M-komponent = Monoklonal gammopati. (MGUS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diffdiagnoser myelom?

A

Skelettmetastaser.

MGUS.

Non-hodgkinlymfom med M-komponent.

Annan plasmacellssjukdom.

Mb Waldenström.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Labprover på myelom?

A

SR som ofta är tresiffrig.

Blodstatus (anemi relativt vanligt vid debut men leukopeni/neutropeni och trombocytopeni är mer sällan.)

Elstatus njursvikt finns hos 20% vid diagnos.

S-albumin kan vara sänkt.

S-kalcium och albuminkorrigerat S-kalcium kan vara förhöjda.

S-beta-2-mikroglobulin som är en viktig prognosfaktor.

S-urat.

LD är ofta ej med i utredning men tyder på sämre prognos vid högt värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Övriga undersökningar vid myelom?

A

CT helkroppskelett finns oftast DT myelomskelett att beställa. Visar på osteolytiska förändringar, generaliserad osteopeni och kotkompressioner. Man kan se så kallade “skotthål”.

MR i fall med:

  • Osäkra fynd i kotpelaren.
  • Vid tecken på medullapåverkan.
  • Upptäckt av så kallade extramedullära sjukdomsmanifestationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Benmärgsundersökning vid myelom?

A

Benmärgsundersökning:

För morfologisk bedömning och cytogenetisk undersökning som visar på ökade mängder plasmaceller som oftast har patologisk morfologi.

Cytogenetisk undersökning med tex FISH som kan påvisa kromosomförändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kollar man på vid serum-proteinelektrofores?

A

Monoklonalt immunoglobulin (M-komponent oftast av IgG eller IgA-subtyp) kan ses hos 90% av patienterna. Oftast sänkta halter av polyklonalt immunoglobulin.

M komponent över 35 g/l IgA eller över 20 g/l iIgA i serum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kollar man på vid urinelektrofores?

A

Urinelektrofores.

Fria, lätta kappa- eller lambda-kedjor ses hos ca 10% av patienterna (vilka i regel saknar komplett M-komponent i serum).

Bence-jones-protein över 1 g/24h lätta kedjor av Ig i urin.

Ca 5% av myelompatienterna har ett icke-sekretoriskt myelom med avsaknad av M-komponent i både serum och urin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför kollar man fria lätta kedjor i serum vid myelom?

A

Fria lätta kedjor i serum

Kan med fördel användas i kombination med serum-elfores vid screening av misstänkt myelom och ersätter isf urin-elfores.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad krävs för myelomdiagnos?

A

För diagnos krävs:

Plasmaceller över 10%.

Plasmacellshärdar i benmärg.

Lytiska skelettförändringar.

För plasmacellsleukemi ska det vara över 20% plasmaceller i blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Behandling av myelom?

A

Myelomsjukdom är mycket cytostatikakänslig, men nästan omöjlig att få bort helt.

Målet är kontroll av sjukdomen.

Behandling ges endast vid symtom och/eller objektiva kliniska fynd.

Oftast expektans i början var 3e månad senare kan det glesas ut vid stabilare sjukdom.

Första linjen behandling:

MPV-regim för dem som inte kommer bli aktuella för högdosbehandling (över 65-70 år)

Melfalan 0,25 mg/kg/dag po.

Prednisolon 2 mg/kg/dag i 4-dagscykler som upprepas var 6e vecka.

Boprtezomib (Velcade) som är en proteasominhibitor i dosen 1,3 mg/kvm som sc injektion efter ett visst schema.

Men finns många olika varianmter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Övrig symtombehandling vid myelom?

A

Bisfosfonater bör ges till alla med behandlingskrävande myelom. Detta motverkar skelettnedbrytning. Intravenös beredning rekommenderas pga mer effektiva. Kan vara Zoledronsyra.

Vid hyperkalcemi ges sedvanlig behandling med rehydrering + pamidronat + zoledronsyra som engångsdos.

Njurinsufficiens handläggs på sedvanligt sätt se njurkapitlet.

Strålbehandling då myelommanifestationer är strålkänsliga och detta har en god smärtlindrande effekt i ett palliativt syfte.

Kan behövas analgetikamedicinering mot smärtproblematik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Uppföljning Myelom?

A

Kräver livslång, regelbunden uppföljning.

Vid rutinkontroller:

Blodstatus.

S- och U-proteinelfores.

Elstatus.

S-kalcium.

Bilddiagnostik årligen, vid nytillkomna symtom och sjukdomsprogress görs det oftare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är MGUS?

Prevalens?
Symtom?

A

Monoklonal Gammopati (MGUS)

Är ingen sjukdom utan en riskmarkör..

Prevalensen är 3% hos dem över 50 år och 10% hos dem över 80 år.

Fyndet utgörs av monoklonala immunoglobuliner. M-komponent i serum och/eller urin. som kan ses hos en del blodsjukdomar.

Ger i sig inga symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diffar till MGUS?

A

Myelom.

Mb Waldenström.

Annat lymfom.

KLL.

AL-amyloidos.

17
Q

Handläggning vid MGUS?

A

Vanligast att den upptäcks på hög SR och följs då upp med elfores.

Vid fynd av M-komponent bör det föranleda en fysikalisk undersökning med lymfkörtelpalpation och anamnes som fokuserar på nytillkomna smärtor i främst rygg och ökad infektionsfrekvens.

Med prover

18
Q

Prover vid MGUS?

A

Blodstatus.

Elstatus främst för krea.

S-kalcium.

Fria lätta kedjor i serum.

Vid MGUS förväntas blodvärdena, kalcium och kreatinin vara normala.

19
Q

När ska remiss till hematolog utfärdas vid MGUS?

A

Typ IgG > 15 g/l

Typ IgA eller IgM > 10 g/l.

IgD eller IgE oavsett koncentration.

Vid lägre M-komponent om anemi, kreatininstegring, hyperkalcemi och/eller nytillkomna smärtor där fyndet ej kan förklaras.

kan övervägas vid lägre M-komponent om andra oklara symtom som polyneuropati, restriktiv kardiomyopati, hepatomegali och/eller proteinuri. för att utesluta AL-amyloidos eller annan ovanlig plasmacellssjukdom.

20
Q

Behandling och prognus MGUS?

A

Är ingen sjukdom utan följs bara upp.

Prognos:

Risken för att utveckla malign sjukdom såsom myelom är ökad vid MGUS i genomsnitt 1% per år. men ökar ifall:

M-komponent är av annan klass än IgG.

M-komponent över 15 g/l

Kvoten av lätta kedjor, lambda respektive kappa är onormal.

Vid M-komponent <5g/l är transformationsrisken <14% medan den är 50% vid en M-komponent >25 g/l.

21
Q

uppföljning MGUS

A

Uppföljning:

Om det ej talar för blodsjukdom kontrolleras patienten oftast igen efter 3-6 månader med:

Blodstatus.

S-elfores.

Elstatus.

Kalcium.

Om bilden är stabil övergår man till årliga kontroller.

Vid M-komponent under 5g/l kan kontroller glesas ut vartannat år.

Vid patient över 80 år eller har allvarlig sjukdom behöver man inte följa upp det utan endast kontrollera prover vid suspekta symtom.

22
Q

Myelodysplastiskt syndrom

Vad är det?
Vad leder det till och varför?

Vad orsakas det av?

A

Är en grupp av klonala sjukdomar i benmärgen.

Blir benmärgsvikt som ett resultat av ineffektiv hematopoes snarare än reducerad aktivitet.

I början är det ökad apoptos av progenitorer som orsakar perifer cytopeni. Men i senare MDS är det minskad apoptos med karaktäristiska genmutationer. Vilket ger ökad överlevnad av myeloblaster och potentiell expansion av leukemiska kloner. De kan utveckla AML.

23
Q

Symtom Myelodysplastiskt syndrom

A

Kommer ofta fram vid rutinblodprov hos asymtomatisk patient. kan annars vara:

Från mild anemi till konsekvenser av kraftig benmärgssvikt.

Ökade infektioner.

24
Q

Vilka övriga undersökningar kan man göra på Myelodysplastiskt syndrom och vad visar dem?

A

Blodutstryk visar i perifert blod:

erytrocyter: Makrocytos.

Neutrofiler med hypogranulation, pseudo-Pelger form.

Stora trombocyter.

Benmärgsutstryk visar:

Förstadier till erytrocyter : multinuklära, ring sideroblaster.

Myeloida celler: hypogranulation, ökade blastceller.

Megakaryocyter: gigantiska eller micromegakaryocyter.

Är det förändrat i alla linjer så är det en trilineage dysplasia.

Genetiska undersökningar:

ungefär 50% har cytogenetiska abnormaliteter.

25
Q

Behandling Myelodysplastiskt syndrom:

Både högrisk och lågrisk?

A

För symtombehandling så gäller det att ge blod ifall det blir en för kraftig anemi.

Vid lågrisk MDS:

Målet är att öka cytopenin.

Anemi kan svara på EPO med eller utan G-CSF.

Immunosuppression med anti-tymocyt globulin (ALG) kan ge bra resultat på yngre patienter med hypocellularitet.

Högrisk MDS:

För att minska risken avsevärt för transformation till AML så är det bästa stamcellstransplantation hos yngre patienter.

26
Q

Myelodysplastiskt syndrom prognos?

A

De prognostiska faktorerna är viktiga för att veta om risken för transformation till leukemi.

Där används ett system som heter IPSS (international prognostic scoring system) som baseras på antal cytopenier.: