Derma 1 Flashcards
Hur snabbt omsätts huden?
Hur är det vid psoriasis?
Omsättnig 5-6v. Psoriasis 4 dagars omsättning.
Funktion huden?
Funktion
Skydd
Exogena patogener, strålning, mekaniskt trauma, vätskeförlust
Immunförsvar
Skydd mot patogener
Kroppstemperaturreglering
Vitamin D-produktion
Sensorik
Tecken i hud på organsjukdom?
Tecken på organssjukdom
Ödem, cyanos (hjärta)
Ikterus (Lever)
Klåda, kristallinlagring (Njursjukdom)
Uppdelning hudlager?
Uppdelning
Epidermis
Retelister (veck av epidermis som sträcker sig ned mot dermis)
Melanocyter (basallagret)
Dermis
Dermala papiller (dermis som sträcker sig upp mot epidermis)
Hudadnexa (hårfolliklar)
Blodkärl
Subcutis
Fett
Skadeorsaker hud?
Skadeorsaker
Utifrån
Tumörer
UV
Eksem
Kemikalier och vatten
Infektion
Mikroorganismer
Sår
Trauma
Inifrån
Epidermolysis Bullosa
Genetik
Acne
Hormoner
Toxicodermi
Läkemedel
Klåd
Psykogen
Åldrande (torrhet)
Invasiv sjukdom
Åtgång lokalbehandling hud?
Val av kortisonpreparat hud?
Nedtrappning lokala steroider hud?
Färger dermaskopi?
Färger
Brun
Melanin i junctionzonen mellan epidermis och dermis.
Blå
Melanin i djupa dermis
Svart
Melanin i stratum corneum, alternativt hela epidermis
Grå
Melanin i ytliga halvan av dermis
Röd
Hemoglobin→ Blodkärl/blödning, observera att kärlnystan(hårnålar) ofta har vit-halo
Vit
Fibros, ärr. Men kan också om slöja vara melanin(pga kompakt parakeratos)
Gul
Stratum corneum utan färginslag av melanin och blod
Pigmentmönster(benigna tecken för nevi)?
Pigmentmönster(benigna tecken för nevi)
Globulärt
- Fysiologiskt
Retikulärt
- Fysilogiskt
Paralellt mönster
-I händer och fötter
Stråk
-Benignt om jämt fördelat över förändring, tyder på Redds nevi
Homogen blå pigmentering
3-point checklist vid melanom?
3-point checklist
Diagnostisk metod för att inte missa melanom(för icke-dermatologer)
Ayssmetri(både färgoch form), i två axlar
Atypisk mönster, med hål och tjocka linjer
Blå-vita strukturer, vit ärrliknande pigmentering eller blå ytor formade som pepparlika, globulära eller strukturlösa ytor
Dermaskopi Seborriska keratoser?
Seborriska keratoser
Komedonmönster
Gula/bruna
Milieliknande cystor(horncystor)
“Vita pärlor”
Ljusbruna “fingeravtryck”
Cerebrimönster
Hjärnliknande mönster
Dermaskopi Vaskulära leisoner
Röd-blå laguner
Ovala/rundade områden
Röd-blå eller röd-svarta homogena områden
Dermaskopi Basaliom?
Basaliom
Inget pigmentnätverk
Horisontellt förgrenade kärl
Lönnlövsliknande områden
Hjulekerliknande mönster
Blå-grå nästen
Ulceration
Dermaskopi Aktinisk keratos?
Erytematöst pseudonätverk
Ytlig skala
Linjära, vågformiga kärl
Folikulära öppningar
Globulära strukturer med vit halo
Dermaskopi Bowen?
Glomerulära kärl/Globulära kärl
Pigmentering- grå prickar, homogen pigmentering, fjällning, vita cirklar, erosion/krusta
Opigmenterad-fjällning(mer asymmetrisk än psoriasis, mer fjällning och globulära kärlmönster än basaliom), med polarisering ev. crystalinekristaller(keratin i foliklar)
Dermaskopi SCC
Ulceration kan vara framträdande
Mer rosa om låg differentiering
Keratinisering→ vita omönstrade områden, typiskt
Blodkärl, stor variation(serpentin, hårnål, loop, coiled…)
Blodprickar
Basalcellscancer?
Symtom och klinisk bild?
Grader?
Symtom(klinsk bild)
Glas 1a (lågaggressiv)
Nodulär förändring som växer/finne som inte försvinner, vallartad kant
Telangiectasier,ibland centralt
Eksem som inte svarar på kortison/inte läker (Glas 1b) (lågaggressiv)
Erytem, fjällande/erosivt med små glänsande papler. Oregelbundna, diffusa kanter.
Glas 2 (högaggressiv)
Ulcererande/Erosivt Erytem som inte läker. Infiltrativ
Växer i anhopningar om större cellkluster, nodulärt i dermis
Inslag av papler?
Glas 3 (högaggressiv)
Ärrliknande/svåravgränsad hudförändring
Mer infiltrativ än 2 (växer i anhopningar om enstaka cellrader)
Inslag av papler?
Orsak bsasalcellscancer?
Intermittent intensivt solande och sammanlagda exponeringen för UV under livet är de viktigaste riskfaktorerna (70-90% av all BCC lokaliserade till solexponerade ytor såsom huvud-halsregion). Långsamt men destruktivt växande tumör utgående från hudens basalceller (keratinocyter). Metastaserar och progredierar INTE (eg. 1a förblir 1a, 2 förblir 2)
Riskfaktorer basalcellscancer?
Riskfaktorer:
Intermittent intensivt solande
Sammanlagd UV-exponering under livet
Ljushyllthet
Hög ålder
Immunosuppression
Xeroderma Pigmentosum
Strålbehandling av benigna förändringar
Kroniska sår (sällsynt)
Diagnos basalcellscancer?
Diagnos
Ställs på klinik
Biopsi vid oklarhet
Behandling basalcellscancer?
Beror på aggressivitet, storlek och lokal, tillgänglighet, patientens ålder etc
Excision
BCC i ansiktet
BCC av medel-hög aggressivitet
Recidiv BCC
Kyrettage och Kryoterapi
Först skrapning sedan frysning med kväve
Olämplig underben pga risk för svårläkta sår
Kyrettage och Elektrodissecation
Bra kosmetiskt resultat, skonsam
Fotodynamisk Terapi (PDT)
Kräm med Metylaminolevulinat eller Aminolevulinsyra under 3h ocklusion. Protoporfyrin IX bildas (tar upp rött ljus). Belyses med rött ljus i ca 8 minuter och tumör destrueras.
2 gånger med 1-2v mellanrum
Smärtsam behandling men bra resultat
Olika typer och klinisk bild av malignt melanom?
SSM
- Ytligt spridande, växer horisontellt först sedan vertikalt
- Asymmetrisk, diffust växande pigmenterad makula med svart/brun spräcklig färgning.
- Kan ulcerera
- Regressionsform, uppklarning centralt med fibrotisering som tecken på immunreaktion.
Nodulärt malign melanom (växer vertikalt direkt, ulcererar ofta, blå/svårt)
- Nodulär förändring, blå, svart, röd eller relativt ofta amelanotisk. Snabbt växande, samt växer vertikalt från början. Ofta ulcererande. Kan även ha telangiektasier.
Lentigo Maligna Melanom
- Solskadade områden Äldre pat, Lentigo maligna som är lite plattare är förstadium för lentigo maligna melanom
- Brun fläck, spräcklig m inslag av svart. Nodulär förändring om lentigo maligna melanom. Typiskt ansikte, men också handryggar.
- Kan biopseras vid osäker diagnos, biopsi ska ske vid mest pigmenterade delen av förändringen.
Akralt Lenitiginöst Melanom
- Handflator, fotsulor, subungualt
- Relativt långsam tillväxt, kan likna eksem och svamp om det drabbar naglar.
- Sublungualt, är ALM i naglar
- Diffus växt, eksemliknande
- För mörkhyade den dominerande typen av melanom, då prevalens lika oavsett hudtyp.
Amelanotisk melanom (ej egen sjukdoma
- Alla melanom kan vara amelanotiska men nodulära är vanligast
- Inte pigmenterade, kan försvåra diagnos
- Ev telangiectasier (ffa nodulära amelanotiska melanom), pigmentrester
Riskfaktorer malignt melanom?
Riskfaktorer
Intermittent, intensiv UV-exponering
Ljuskänslig hud
Familjärt melanom- CDKN2A (10% av familjärt melanom har CDKN2A mutation), PTEN, P16, B-RAF RAS
Kriterier för Familjärt malignt melanom(fall in situ eller invasivt)
2 förstagradssläktningar före 55år
3 eller fler minst tredjegradssläktningar
Minst ett fall av pancreascancer (adenocarcinom) samt ett av MM hos minst tregradsslöktningar
Hög förekomst av nevi
Immunsupprimerade pat
Xeroderma Pigmentosum
Tidigare MM
Prognos malignt melanom?
Prognosbestämning
Främst tjocklek enligt Breslow
Avstånd från djupaste tumörcellen till stratum granulosum
Skiktpenetrans enligt Clark
I: Håller sig i epidermis
II: Penetrerar ned i papillära dermis
III: Penetrerar ned i övergången mellan papillära och retikulära dermis
IV: Penetrerar ned till retikulära dermis
V: Subcutis
Sentinel node spridning
Ulceration
Mitosfrekvens
Metastasering
Behandling malignt melanom?
Behandling
Excision
Diagnostisk först, efter PAD kompletterande
In situ = 5mm excisionsmarginal
<1mm tjocklek = 1cm excisionsmarginal
>1mm tjocklek = 2cm excisionsmarginal
Sentinel node om >1mm tjocklek eller ulcererande tumör
Metastaserad cancer
excision av närliggande metastaser
Pembrolizumab (PD-1 hämmare)
Vemurafenib (BRAF hämmare)
Cytostatikum
Stereotaktisk strålning hjärnmetastaser
Diagnosticering malignt melanom?
Diagnosticering
A (Assyemtrisk form)
B (Irregular borders)
C (colour, svart/ojämn/spräcklig/ändrar färg)
D (Diameter, >5mm)
E (Evolution, växer/förändras)
F (fula ankungen; nevi ska se generellt likadana ut hos samma individ. Inspektera alltid avvikande nevi)
Olika typer av pigmentnevi?
Kongenital nevi
Förvärvade nevi
Atypiska nevi
Kongenital nevi
vad är det?
när kommer de?
prevalens?
storleksindelning?
Kongenital nevi
Finns vid födseln, relativt stora.
Prevalens: 2%
Kan kanske vara premaligna, särskilt om de är jättestora (baddräktsnevi), antagligen låg i normalstora
Storleksindelning: liten<5cm, mellan 5-10cm, 10-20 stor, badräkt(gigantiska)>20cm
Förvärvade nevi?
Orsaker?
Benigna tecken?
Diagnostik?
Vad kan göras vid behov?
Vilka typer finns?
Förvärvade nevi
Anläggningsrubbning av melanocyter som under puberteten som växer till under pubertet pga hormonförändringar (antal styrs av genetiska och miljöfaktorer, ffa solljus)
Benigna tecken: Liten mindre än 0,5 mm, symmetrisk, homogen pigmentering, välavgränsad
Kan vara globulära och retikulära, båda är benigna.
ABCDEF - diagnostik!
Vid behov: excision istället för biopsi, delvis för att inte försvåra kommande undersökningar med ärrvävnad.
Typer: (typisk utmognad:, horisontell tillväxt upphör, mer palpabla(uppstående), avtagande pigmentering)
Junction: i basallagret, makulärt, hyperpigmenterat, rund eller ellips
Compound: i dermoepidermala lagret, mer papel, mindre pigmenterad, kan vara ojämn.
Intradermal: enbart i dermis, mest papel, minst pigmenterad. Terminalhår
Spitz: drabbar främst barn i ansiktet, benignt men ibland med melanomliknande histologi, papelformad, rosa, brun, svart.
Halonevus: immunologisk reaktrion som ger tillabakabildning av nevi, halopigmentering kan kvarstå flera år
Atypiska nevi?
Diagnostik?
Prevalens?
Hur ser de ut?
Malignitet?
Atypiska nevi
Klinisk diagnos: dysplastisk nevi, atypiskt nevi ställs på PAD diagnos
Förekommer hos 5-10%
Oftast 1-10st, ibland fler
>5mm diameter
Diffust avgränsad mot omgivningen
Flera färger
Asymmetriska
Ofta både makulär och nodulära inslag
Helt benigna men kan misstas för maligna melanom. Kontroll, excision vid misstanke om malignt melanom
Icke-melanotiska Hudcancrar
Riskfaktorer?
Generella riskfaktorer
Kronisk UV strålning
Solkänslig hud
Ålder (mer tid för solexponering)
Aktinisk keratos
Vad är det?
Risk?
Klinisk bild?
Aktinisk keratos
Förstadie till skivepitelscancer. Är (låggradig) dysplasi i epidermis. Vanligt
Låg-gradig dysplasi i epidermis. Kan progrediera till skivepitelcancer men detta är ovanligt (1/1000)
Klinisk bild
Erytamösa fjällande makula som ofta ger klåda. Sitter på kronisk solexponerad hud såsom händer och ansikte. Oftast verkar inte biopsi behövas för diagnos
Varningstecken för progrediering till skivepitelcancer
Ömhet vid palpation, induration, förändring av lesion och kraftig hyperkeratotisk förändring
Behandling aktinisk keratos?
Behandling
Kryo (+/-Kyrettage) för enstaka AK.
Kyrettage + elektrodesikation för AK på underben
PDT
Kirurgi
Imiquimod-vid större ytor, flertalet AK,
Ingenolmebutat
5-FU (Fluoracil), PDT
Fältbehandling(imiquimod, ingenomelubat ) om på stora ytor såsom skalpen.
Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen?
Klinisk bild?
Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen
Grav dysplasi (hela epidermis är dysplastiskt). Intraepidermal. Ofta multipla makulära långsamt växande med diffus gräns, kan vara fjällande
Klinisk Bild
Långsamt växande, erytematösa makulae, fjällande, oregelbunden men välavgränsad kant.
(Diff eksem/psoriasis)
Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen
diagnos och behandling?
Diagnos
Biopsi vid misstanke/osäkerhet
PAD
Behandling
Excision
5mm marginal
Kryoterapi
Kyrettage + Elektrodesiccation
Fotodynamisk terapi
5-FU kräm
Skivepitelcancer?
Orsaker?
metastaser?
klinisk bild?
Skivepitelscancer
Ofta på kroniskt solexponerad hud
Hos immunkompetenta metastaserar 3-5%, 10% mortalitet hos immunhämmande (transplanterade pat)
Klinisk bild
Central ulceration, krustor, hyperkeratos, exofytisk (utåtväxande). Växande.
Keratoakantom?
Vad är det?
handläggning?
Keratoakantom
Variant av skivepitelscancer. Histologiskt mer differentierat skivepitel än SCC än. Bör handläggas som SCC. Papel(“vulkan”) med central plugg.
Seborroisk keratos?
Vad är det?
Hur ser det ut?
Seborroisk keratos
Hyper- eller akertos, med rosa/grå/svart färg. Skrovligt eller tjälkat. Ytan är fet och glänsande. Kan bli inflammerade. Finns ett ärftligt inslag. Skrapas lätt bort. Fjällar.
Cornu cutaneum? Vad är det? Viktig utredning?
Hur ser det ut?
Cornu cutaneum
Ett beningt “horn)”, men viktigt att skicka basen på PAD. Kan vara beningt, lidnrig dysplasi eller SCC. Ser hyperkeratotiska ut.
Fibrom
Vad är det? var sitter det oftast? hur behandlas dem?
Fibrom(mjuk och hårt)
Kan vara rester av intradermala nevi. Sitter ofta på hals eller i axiller. Är som hårda eller mjuka nodulus med färg liknande hudton. Kan lätt klippas eller strypas bort.
Dermafibrom?
VAd är det? vanlig lokal?
Dermatofibrom
Kliande nodulus, ofta pigment likanande hudton. Hård. Ben och armar vanligast.
Keloid?
Vad är det?
Var sitetr det oftast?
Behandling?
Keloid
Ärr efter acne, kirurgi eller örhängehål. Bröst, öron och rygg typsik placering, Större risk om mörk hudton. Behandlas med interlektionell steroidinjektion, kryo eller laser. Absoulut inte excision då står risk för ny keloid.
Nevus sebaceus?
Vad är det? Hur ser det ut och var finns det?
risker?
Nevus sebaceus
Uppstår hos barn, enstaka fall av basalcellscancer deriverat från nevus sebaceus. Ljust verruköst utseende,dvs papler i grupp, finns i hårbotten.
Talgkörtelhyperplasi?
Vad är det? svår att skilja från?
Talgkörtelhyperplasi
Papel i talgrika områden, insjunken i mitten med gulglänsande yta. Svårt att skilja från bc typ 1a, om inte telangektasier (ytligt kärlnät)(talar för bc).
Epidermala nevus?
Vad är det?
Hur ser de ut?
Handläggning?
Epidermala nevus
Svårdefinierade förändringar, ofta stora ljusbruna. Diffusa. Om håriga kallas de Beckers nevus och gör i sådant fall biopsi.
Ateratom?
Vad är det? Var kan det sitta? hur behandlas det?
Aterom
Nodulus med illaluktande innehåll, löst mot innehåll till skillnad från lipom. Ofta hårbotten men kan sitta varsomhelst. Kirurgi om recidiverande, ta då med cystkapseln.
Chondrodermatitis nodularis helicis Vad är det? Hur uppstår det?
Chondrodermatitis nodularis helicis
Differentialdiagnos till basaliom som sitter på örat. Noduli som matchar hudton. Är ömmande och uppstår p.g.a. skav under sömn.
Drabbar hud och brosk.
Vaskulära tumörer hemangiom? Olika typer och hur ser de ut? Handläggning vid olika?
Vaskulära tumörer(hemangiom)
Infantilt hemangiom(“jordgubbsangiom”)
Går ofta över med tiden, men om lokalisering som påverkar syn, anding eller födointag så ger man b-block(propanolol). Är en röd makulär diffus eller nodulär förändring.
Angiom(cherry spots)
Röda papullära förändringar som främst finns på bålen. Behöver ej behandlas.
Venous lake
På läppar eller munslemhinna bildar blå mjuka papullära förändringar.
Angioma stellatum(“spider nevi”)
Central artär som bildar spindelkropp. Förekommer bland barn, men går då ofta i regress. Graviditet eller östrogenbehandling är riskfaktorer. Om äldre eller/eller utspridda på bålen misstänk leversjukdom.
Granuloma telangectaticum(pyogent granulom)
Snabb tillväxt, röd papullär förändring. Sker pga av reaktiv inflammation av bindväv eller blodkärl vid mindre trauma. Om kraftig blödning kirurgi/shaeva. Skickas alltid för PAD för diff amelanotiskt melanom.
