Nutrition Flashcards
Hur kan man inta näring (tre sätt)?
- Per oral (vanlig kost)
- EN enteral nutrition
- PN parenteral nutrition
Bedömning av energibehov, hur kan vi tänka enkelt kring detta?
- BMR (basalmetabolismen) 20 kcal/kg/dygn
- BMR + 25 % (sängbunden) 25 kcal/kg/dygn
- BMR + 50 % (uppegående) 30 kcal/kg/dygn
- BMR + 75-100 % 35-40 kcal/kg/dygn
- Övrigt
o BMI <18: +10
o 70 år: - 10 %
o 18- 30 år: år:+ 10 %
o Feber: +10 % för varje grads tempstegring
Bedömning proteinbehov?
- För friska: 0,8 g/kg kroppsvikt/dygn
- För sjuka: 1-1,5 g/kg kroppsvikt/dygn
Bedömning av vätskebehov?
- Standard: 30 ml/kg kroppsvikt och dygn
- Ökat behov: vid extra vätskeförluster ex vid feber, diarré, kräkningar
- Vätskerestriktion: vid hjärtsvikt, dialyspat, svår malnutrition
När ge enteral nutrition?
När bör det påbörjas?
- Enteral nutrition ges till patienter då mat och oral näringsbehandling inte är tillräcklig eller möjlig, men när tarmen kan användas.
- Bör påbörjas inom 5-7 dagar, tidigare hos malnutrierade.
- Då smärta begränsar kostintaget per os
Enteral nutrition, ge exempel på specifika indikationer
o Neurologiska sjukdomar (påverkar tarmen)
o Aptitstörningar som vid cancer, njursjukdomar, infektionssjukdomar
o Ökat energibehov på grund av sjukdom (IBD ex)
o Pre-och postoperativt (optimering inför eller efteråt för att få tarmen att komma igång)
o Hinder eller sjukdom i magtarmkanalen (lite långsamt om något stoppar upp)
Kontraindikationer för enteral nutrition?
- Mekaniskt hinder i tarmen
- Ileus
- Oklar blödning från magtarmkanalen
- Peritonit
Hur kan vi ge enteral nutrition?
- Nasogastrisk sond (pump vanligast)
o Byte av nasogastrisk sond bör ske var 4-6 v. och då även flytta till andra näsborren - Gastrostomi – PEG
o När behovet av enteral nutrition överstiger 4-6 v - Nutritiv jejunostomi (slang längre ner)
- Drickes (sondnäring) eller ges via pump, sondspruta eller droppaggregat
Vanliga problem vid sondmatning (lösning – skräddarsy)?
* Illamående, kräkning
* Diarré
* Obstipation
* Aspiration
* Stopp i sonden
Vad kan vi göra vid illamående/kräkning och diarréer?
- Illamående, kräkning
o Ge det långsammare, byt innehållet etc - Diarré
o Ge med fibrer
När ge parenteral nutrition?
- Ej skadligt att vänta 5-7 dagar om pat ej är allvarligt undernärd (>20% ofrivillig viktförlust).
- Konservativt synsätt: ge parenteral nutrition till pat som ej kan ta enteral eller per oral nutrition inom 10-14 dar.
Vad ge parenteralt?
- Vätska, protein, kolhydrat, fett, mineraler, spårämnen och vitaminer.
o Vätska 30 ml/kg kroppsvikt/dygn = cirka 2 liter till 70 kg person
o Protein, fett, kolhydrat ges via ”storpåse”. Energimängd utifrån vikt, energibehov.
Tillägg till påse?
o Spårämnen, t.ex. zink, krom, koppar, magnesium via Addaven®.
o Vattenlösliga vitaminer, t.ex. B1 (thiamin), B6, B12, Cvitamin via Soluvit®.
o Fettlösliga vitaminer, A, D, E, K via Vitalipid®
Vanliga komplikationer till parenteral nutrition?
- CVK-relaterade (noggrannhet gällande byte etc)
o Infektioner: sepsis, hudinfektioner
o Pneumothorax
o Blödning
o Skada på plexus brachialis
o Luftemboli - Refeeding syndrome
o Metabol överbelastning (refeeding syndrom). Detta är ett livshotande överbelastningssyndrom som kan uppstå om undernärda personer ges mer näring än vad vävnaderna förmår metabolisera. Kan ge elektrolytstörningar som kan utlösa ex hjärtsvikt. Försiktighet med rejält malnutrierade - Leverrelaterade
o Kronisk leverinflammation om de får parenteralt länge - Gallblåserelaterade
o Gallsten
Nämn några vanliga nutritionsproblem vid akut kirurgisk sjukdom
- Kan ej äta
o Mekaniskt hinder (tumörer)
o Inflammation (ex Chrons så det inte kan ta sig förbi) och akut dysmotorik (tusenfoting som snubblat och fötterna inte är koordinerat, ex efter blindtarm-op)
o Illamående och kräkningar - Får ej äta
o ”Kirurgisk fasta” (12 h fast föda)
o Anestesirisker
Hur mycket tarm behöver man?
- Det beror på…
o Vilka delar av tarmen som fungerar (proximal del (jejunum) som spottar ur sig vätska, distal del ileum mer resorptiv)
o Bakomliggande sjukdom
o Möjligheter till anpassning av (tarmen, kost och näring) man kan få hypertrofi av tarmslemhinna i tunntarm ex (effektivare upptag av vätska och näring)
Absorption - Fria fettsyror absorberas också i kolon
o Kan ta upp mkt energi - Sjukdom och det vi tar bort påverkar förstås upptaget
Tarmsvikt, definitioner
- Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions- och vätskebehandling för att undvika undernäring, dehydrering eller andra bristtillstånd.
Förslag på indelning (man kan gå in och ut i dessa grupper)?
o Lätt tarmsvikt: Oral substitution kan kompensera bristande resorption eller förluster (oral substitution med Resorb (NaCl och kalium) ex) – postoperativt ileus (förhoppning att de börjar funka inom dagar/vecka
o Måttlig tarmsvikt: Enteral nutritions- och/eller vätskebehandling krävs (enteral nutrition eller parenteralt ringer 1-2 ggr/vecka), vanligt vid fistlar eller att stomi ligger högt upp på tarmen
o Svår tarmsvikt: Parenteral substitution av nutritionsämnen och vätska krävs (korta tarmens syndrom)
