Njurcancer Flashcards
Maligna tumörer i njure
Parenkymala (85 %) (äkta njurcancer), 96 % sporadiska, 4 % ärftliga (yngre patienter, oftare bilaterala)
- Ovanliga: collecting duct (Bellini), nefroblastom (Wilms)
- Mensenkymala (sarkom)
- Metastaser
Vilka är de tre vanligaste i njure och vilken typ utgår från njurbäckenet?
o Klarcellig (75-80 %)
o Papillär (10-15 %)
o Kromofob (5 %)
Njurbäckencancer (urothelial) 8-10 %
Nämn ett par olika typer av benigna tumörer i njure
- Parenkymala
o Cystor, adenom, onkocytom, angiomyolipom - Njurbäcken (papillom)
- Mesenkymala (fibrom, lipom, etc)
- Inflammatoriska
o Abcess, TBC, pielonefrit
Utredning av suspekta njurförändringar (bilddiagnostik)
- Cysta – upp till 70 % av asymtomatiska njurförändringar
o Enkel – alltid benign
o Multipla – benigna, något ökad risk
o Komplex (avvikande utseende) – kan vara malign - Solid tumör
o Benign
o Malign (kan innehålla central nekros)
Hur kan vi se att det är en solid tumör?
Kontrastladdande
Komplexa (atypiska) cystor, klassifikation
Hur ska vi tänka kring de olika graderna?
- Inititalt anpassad till DT, nu även magnetkamera
- Viktigast: cystor grad 1-2 godartade och kräver ingen vidare utredning/behandling
- 2f – följs upp (ingen aktiv åtgärd)
- Kategori 3-4 (malignitetsmisstänkta)
Benigna (solida) njurtumörer
Nämn två vanliga typer
- Onkocytom (vanligt)
o Patologisk diagnos (kräver vävnadsprov, gärna hela tumören)
o Kan likna kromofob cancer i biopsi
o Kan ingå i en blandad tumör (med kromofob cancer) - Angiomyolipom (vanligt)
o Fett, muskler etc i lite olika dimensioner
o Risk för spontan blödning om större (> 5 cm)
Riskfaktorer njurcancer?
- Rökning
- Kraftig övervikt
- Hypertoni
- Förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt (5-35 ggr ökad risk)
o Både i nativa njurar och transplantat
o Screening förlänger inte överlevnad - Genetiska (5-8 %) – mutationer i gener
o Von Hippel Lindau
o Birt-Hogg-Dubés
När ska vi misstanka ärftlig njurcancer?
- Insjuknande 45 år eller yngre eller
- Bilateral eller multifokal njurcancer eller
- En (eller flera) förstagradssläktingar med njurcancer
Screening njurcancer
- Ingen evidens för organiserad screening i allmän population
o För få studier
o Ingen kostnadseffektiv metod
o Inga bevis för påverkad mortalitet
Riktad screening i riskgrupper, ge exempel på två
o vH-L
o BHD
Hur fungerar von Hippel-Lindau?
- Inaktiverad i all hereditär njurcancer och merparten av sporadiska klarcelliga njurcancer
o Medelålder för insjuknande 39 år
Ger också ökad risk för?
- Tumörsuppressor gen som inaktiveras vid vH-L
o Ingår i en komplex som sönderdelar hypoxia induced factor (HIF)
o HIF stimulerar produktion av olika tillväxtfaktorer som stimulerar cellproliferation och angiogenes. Så om HIF inte bryts ned får vi carcinogenes detta sätt
Risk för hemangioblastom, feokromocytom, diverse cystor
TNM-klassifikation för njurcancer
- T1-T2 beror enbart på storlek (begränsade till njure)
- T3-T4 tumörer som växt utanför
Två speciella (T2b-T3c) kategorier för njurcancer som växt var? Hur växer de vidare?
I vener, först njurven –> v. cava –> höger förmak (bilden visar detta), slutar strax innan diafragma på bilden
Hur upptäcks njurcancer oftast?
Incidentiellt
Epidemiologi njurcancer
- Ovanliga före 40 års ålder
- 500 dör varje år
- Metastasering vid diagnos
o 15 % - 20 % utvecklar metastaser inom 5 år
o Lever 20 %
o Hjärna 8 %, binjure 9 % - Metastaser kan upptäckas många år efter op
o 85 % inom 5 år
o 95 % inom 10 år
Vanligaste två lokalisationer för metastasering?
o Lungor 45 %
o Skelett 30 %
Vilka tre saker är överlevnad beroende av vid njurcancer
TNM
Njurcancer
- 2/3 incidentellt upptäcks utan symtom
Men vilka symtom kan finnas?
- Klassisk triad (inte lika vanlig idag)
o Hematuri (50 %)
o Flanksmärta (40 %)
o Palpabel resistens (20 %) - Retroperitonalt hematom
- Nydebuterad hö varikocele hos vuxen
- Symtom från metastas (hosta, skelettsmärta)
- Ospecifika symtom 30 %
o Viktnedgång, trötthet, hypertoni, hyperkalcemi, feber osv
Utredning vid misstänkt njurcancer?
- CT-thorax/buk utan och med iv kontrast (4-fas), artär/ven-fas och utsöndringsfas (kontrast i urinvägar)
- Blodprover: krea/GFR, blodstatus, calciumjon, ALP, CRP
o Finns ingen markör - Njurbiopsi
o Före ablativ behandling eller systemisk behandling
o Före ställningstagande till expektans
o Vid misstanke om metastas till njuren - Andra metoder
o MR (ex minimera strålning, njursvikt, kontrastallergi, se ventromb)
o Kontrastförstärkt ultraljud, komplettering efter CT vid oklara cystor
o Angiografi vid misstanke om emboli i njurartär möjligtvis