Njurcancer Flashcards
vanligt? riskfaktorer+
Är det vanligt?
- Incidens ca 1200/år
- Incidenstopp: 60 år
- 1,5 gånger vanligare hos män
Riskfaktorer
- Rökning
- Ökar risk
- Ger även mer acancerade stadium
- Bly, kadmium och asbetst
- Övervikt och hypertoni
herieditet och prognos
Hereditet - Finns olika former av hereditär njurcancer, beräknas stå för ca 5-8% av fallen. Bör misstänkas vid bilaterala tumörer och ung patient.
Prognos – 70% 5 års
hur uppkommer de? var sittern de? vadå vaskuleringerin?
Hur uppkommer de?
De flesta fall av njurcellscancer är sporadiska, en lite andel orsakas av familjära eller genetiska förhållanden
Var sitter de?
Njurcellscancer uppstår från njurepitelet, ofta i proximala tubuli.
Vaskularisering?
Tumörerna är kraftigt vaskulariserade, troligen på grund av ökad produktion av vaskulär endoteltillväxtfaktor (VEGF).
Det går att dela in tumörerna på olika sätt, vilka är:
- Histologiskt
- TNM
- Malignt vs Bening
- IMDC
Histologisk
Är oftast_____
adenocarcinom
vanligaste typen av adenocars?
Klarcellig njurcancer utgör 70–80 % av alla maligna njurcellstumörer:
- Defekter i VHL-genen verkar vara ansvariga för 60 % av dessa njurcancertyper
- Kan ingå i von Hippel-Lindaus sjukdom
- Gen som normalt inaktivera HIF. Nu har man inte den è mer HIF è mer proliferation och angiogens.
- Ger en 10% ökad trombosrisk
två mindre vanliga adenocaris
Papillär njurcancer utgör 10–15 % av alla maligna njurcellstumörer:
- Har 90 % femårsöverlevnad och förekommer fem gånger oftare hos män
- Det finns två undertyper
- Typ 1 och typ 2, där typ 2 är mer aggresive
- Påverkar met-genen
- Denna cancerform förekommer vid en rad familjära syndrom som en autosomalt dominant ärftlig sjukdom
Kromofob njurcancer utgör 10–15 % av alla maligna njurcellstumörer:
- Den kromofoba varianten av njurcellskarcinom kan ha ett benignt förlopp om kirurgi utförs tidigt
Man skiljer sedan på njuren och njurbäcken. Njurcancer kan även finnas i samlingsrören, men det är ovanligt.
Man brukar även dela in dem efter Fuhrmans gradering 1-4:
- Grad 1 – cellerna är ganska lika normal vävnad (hög differentierade och låg gradering)
- Grad 3-4 är väldigt olika (lågt differentierade och hög graderat)
vilka beninga behöver man ha koll på?
hur skiljer man på rtg?
Är ju inte tumörer, men är värt att nämna att de finns:
-
Onkocytom som är epitelial tumör som kan vara svår att skilja emot cancer på rtg. Även svårt att skilja emot komofob på biopsi.
- Sprider sig aldrig
-
Angiomyolipom som kan ge utslag i ansiktet. Har ökad risk för att börja blöda.
- Kan ses på rtg då den har fett som man ser
Även cystor är viktigt att ha koll på. 70% av alla symtomatiska njurförändringar
- Enkel: alltid benign
- Komplex: kan vara malign
Hur skiljer man på cysta och tumör på rtg?
Cysta har vatten i sig och laddar in kontrst, medan tumör är solid och laddar alltid.
Hur klassar man cystor?
Klassar 1-4 där 1-2 är godartad och 4 är maling cysta.
vad är IMDC?
Symtom och fynd
Ofta asymptomatisk “tyst cancer”
- Hematuri - 50-60% av patienterna
- Buk eller flanksmärta - 40 %
- Resistens/palpabel tumör - 20 %
- Feber och/eller nattliga svettningar
- Hypertoni
- Anemi, viktnedgång, trötthet
- Hög SR (kan vara tresiffrig)
- Leverdysfunktion
- Hyperkalcemi
- Nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande (höger sida).
Tänk på att njurcancer kan ge pareneoplastiska syndrom (där tumölren frisläpper hormoner). Detta sker i 5-10%. Man går då hypertoni, feber, viktnedgång, SR >100, polycytemi, ektopisk hormonproduktion.
- PTH
- EPO
När ska de misstänkas och utredas med SVF?
- Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (kan vara välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan eller övre urinvägarna)
- Palpabel resistens i flanken
- Smärta i flanken
- Nydebuterat varicocele (åderbråck i pungen) som inte tömmer sig i liggande
è Vid misstanke ska patienten remitteras till en bilddiagnostisk undersökning, i första hand en DT-undersökning, utan och med kontrastmedel.
lab
- SR ofta mycket högt
- Kreatinin – för att bedöma njurfunktion vilket är viktigt vid ställningstagande till eventuell nefronsparande kirurgi. Vid förhöjt kreatinin bör uppföljning med renogram genomföras
Hb, el-status, leverprover och även joniserat calcium bör tas
bild-diangostik
-
Dt-urografi i 4 faser (eller renografi med gammakamera)
- Är solid och med hetrogen attenuering
- Hydronefros kan ses (vidgat njubäcken)
- Dt för meastaser. Kan göra MR
- Även skelettscintigafi
- Biopsi, väglett med DT eller ultraljud – Stor risk för blödning, endast indicerat vid tveksamhet kring diagnos eller behandlingsalternativ
60% av alla tumör upptäcks incidentellt på DT
diff och var går de vanliga metasterna?
Diff är njurcytor
Vad går vanliga metaserna till?
Lungor, skelett, hjärna, lever, hud, regionala och mediastinala lymfnoder
vad är grunden för behanling?
- Kirurgi är den enda kurativa behandlingen för njurcellscancer.
- Nefrektomi är förstahandsbehandling vid lokaliserad njurcancer, och kan vara kurativ för upp till 90 %
- Ablativ behandling(radio/kyla), embolisering av njurartär, systemisk behandling och strålbehandling är möjliga tilläggs- eller palliativa behandlingar
Även aktiv monitorering och exspektans kan används. Detta vid mindre tumörer med bra prognos, eller exspektans hos äldre pat.
