Led- och skelettinfektioner Flashcards
Vad innebär osteomyelit?
Purulent infektion i skelettet med engagemang av benmärgen.
Vilka drabbas primärt av akut osteomyelit?
Små barn.
Vilken del av benet är då drabbat?
Hos barn: metafysen i långa rörben ex. femur, tibia, humerus, calcaneus. Detta eftersom det finns rikligt med kärlnät där.
Hos vuxna: kotpelaren, höften och fötter (eftersom de oftast drar sig infektionen i samband med trauma eller kirurgi).
Vad är symtomen för akut osteomyelit?
Akut insjuknande, hög feber, kraftig allmänpåverkan, smärta, begränsad rörlighet/förändrat rörelsemönster, lokal ömhet och lokal svullnad. Hos spädbarn kan man även se svullnad eller abscessbildning samt spridning till närliggande led. Generellt är symtomen mindre diffusa hos små barn (vuxna blir sjukare) (?).
Hur behandlas akut osteomyelit?
Bredspektrumantiobiotika intravenöst 1 vecka och sedan per oralt i 5-6 veckor. Om terapisvikt efter 3-5 dagar övervägs kirurgisk dränering av ev. abscesser samt avlägsnande av nekroser i benet.
Vad kan akut osteomyelit leda till i sällsynta fall?
Kronisk osteomyelit, med ischemi och nekros/fistlar. Detta är mycket ovanligt och mycket svårbehandlat. Håller i sig 1-3 månader.
Vilka patogener förekommer oftast vid akut osteomyelit?
Hos barn ofta staph. aureus som sprids hematogent, kan ex. ha kommit från en abscess i huden.
Hos vuxna oftast i samband med kirurgi eller trauma. Mycobacterium tuberculosis kan förekomma.
Mycoplasma eller svampar som orsakar infektionen har oftast kommit från lungorna (drabbar då ofta ryggraden, kallas Potts sjukdom)
Proteser: ofta staph. epidermidis eller annan hudflora som propinobacterium acnes.
Intravenöst missbruk: staph. aureus, pseudomonas, serratia samt svampar som candida.
Fot som punkteras genom skon: pseudomonas
Kattbit: Pasteurella multocida.
Sickle cell: Salmonella
Svampar: Coccidioides immitis, Histoplasma capsulatum
Virus, protozoer och helminter orsakar ej osteomyelit.
Vilka riskfaktorer finns för osteomyelit?
Diabetes (pga. dåligt blodflöde ökar risken för att drabbas av hud- och mjukdelsinfektioner som sprider sig till skelettet, nedre extremiteter drabbas i de flesta fallen), intravenöst missbruk, skelettrauma, protes.
Vilken utredning görs?
Blodprover (CRP, SR)
Blododlingar
Ev. punktion för mikroskopi, odling, cytologi
Bilddiagnostik (slätröntgen, scintigrafi, DT, MR)
Vad ser man på slätröntgen?
Sällan förändring vid tidigt stadie, kan användas som referens vid uppföljning. Visar då svullnad av mjukdelar runt benet. Lysering av själva benet ses tidigast efter en vecka.
Vad kan scintigrafi vara bra för?
Kan visa tillståndet tidigt, även när slätröntgen är normal.
Vad kan DT eller MR vara bra för?
Identifiera ev. abscesser vid terapisvikt.
Vilka differentialdiagnoser finns det för osteomyelit?
Septisk artrit, diskit, för barn även coxitis simplex, Perthes sjukdom, höftfyseolys.
Vad är septisk artrit?
Akut ledinflammation orsakad av mirkoorganismer, som oftast ha kommit ut i blodet från en annan källa, ex. urinvägarna.
Vad är symtomen för septisk artrit?
Snabbt insättande värk, svullnad och rodnad över en enstaka led, feber, påverkat AT, vilovärk och rörelsesmärta, rörelseinskränkning.
Vilka leder drabbas vanligast av septisk artrit?
Knä, höft, fot, axel
Vilka mikroorganismer kan det röra sig om vid septisk artrit?
Staph. aureus i de flesta fallen (50-65 %) S. pyogenes (30 %) S. pneuomniae Coliforma bakterier Salmonella H. influenzae typ b Koagulasnegativa staph. (ffa. proteser) Gonokocker (Neisseria gonorrhoeae är vanligast hos unga, sexuellt aktiva) Mycobakterium tuberculosis
Staph. epidermidis (protes)
Intravenöst missbruk: staph. aureus, p. aeuroginosa
Vilka är riskfaktorerna för septisk artrit?
Ålder över 80 RA Diabetes Immunsuppression (inkl. de med RA som står på immunosuppressiva) Protes
Man kan också drabbas av det efter en undersökning som artroskopi eller penetrerande trauma.
Vilken utredning görs?
Blodprover (CRP, LPK, SR, glukos, urat) Blododling Urinodling (eller annat fokus som misstänks som källa) Ledpunktion Slätröntgen (för uppföljning)
Vilka fynd kan finnas i ledvätskan?
- Man kan titta på den, grumlig vätska talar mer för spetisk artrit.
- Man kan odla bakterier från den (dock negativ i 20 %)
- Man kan mikroskopera den och då finna ex. att granulocyter dominerar vilket talar för spetisk artrit, eller hitta uratkristaller vilket talar mer för gikt.
- Man kan analysera mängden glukos, som ofta är lågt vid spetisk artrit
- Man kan analysera mängden laktat, som i samband med septisk artrit ofta ligger över 11
Vilka differentialdiagnoser finns till septisk artrit?
Gikt med natriumurat
Reaktiv artrit
Pyrofosfatartrit med kalciumpyrofosfatkristaller
Psoriasisartrit
Mekanism ledproteslossning
Kristallartrit
Borreliaartrit (Lyme disease, det är en inflammation, inte infektion)
Hur handläggs/behandlas septisk artrit?
Akut handläggning, spola med NaCl
Antibiotika intravenöst kloxacillin eller cefotaxim tills klinisk förbättring (ofta 7 dagar), därefter per oralt i 4-6 veckor
Om det finns septisk coxit: dränage.
Alternativ antibiotika (tills svar) enligt Läkartidningen:
- Cefuroxim
- Dikloxacillin i kombination med aminoglykosid
- Klindamycin i kombination med kinolon vid penicillinallergi
Vilka komplikationer kan uppstå av septisk artrit?
Leddestruktion
Caputnekros
Osteit
Sepsis
Hur följs septisk artrit upp?
- Spola med NaCl och ta prover varje dag under den första tiden.
- Immobilisera leden första dagarna, därefter successiv träning.
- Röntgen efter ca 6 veckor för att se ev. osteit eller broskskada.