Hud- och mjukdelsinfektioner

Question 1

Vad är erysipelas?

Answer 1

Infektion i underhuden.

Question 2

Vilka patogener orsakar erysipelas?

Answer 2

Betahemolytiska streptokocker, oftast grupp A-streptokocker, men i sällsynta fall även S. aureus.

Question 3

Vilka riskfaktorer finns för erysipelas?

Answer 3

Ödem och nedsatt cirkulation ex. vid genomgången körtelutrymning eller venös insufficiens, alternativt hudskada ex. infekterade bensår, eksem, små sår mellan tårna vid ex. svampinfektioner.

Question 4

Hur presenterar sig vanligtvis erysipelas?

Answer 4

Snabbt förlopp (annars är det inte rosfeber), kan komma minutsnabbt.

Feber (kan vara hög).

Skarpt avgränsad rodnad.

Oftast ensidig över fot/underben.

Svullnad.

Ömhet.

Inga blåsor.

Question 5

Ska odlingar tas och i så fall hur/när?

Answer 5

Odla alltid från ingångsport + blododlingar om feber

Question 6

Hur behandlas rosfeber?

Answer 6

Bensyl.pc eller kåvepenin, klindamycin vid allergi. Vid misstanke om staph. aureus ges cefalosporin eller fluklocacillin - odla och byt om ej s. aureus.

Utöver antibiotika: högläge + rita utbredning med tuschpenna för att följa regress.

Question 7

Hur många procent av rosfeber kräver inneliggande vård?

Answer 7

10 %

Question 8

Vilka komplikationer kan uppstå?

Answer 8

Abscesser.

Question 9

Vad är lymfangit?

Answer 9

Inflammation i lymfkanalerna.

Question 10

Hur uppstår denna?

Answer 10

Infektion som sprider sig från ett sår inåt mot lymfkörtlarna.

Question 11

Vilka patogener är ansvariga?

Answer 11

Oftast streptokocker eller stafylokocker.

Question 12

Hur presenterar det sig?

Answer 12

Inflammation som sprider sig som ett rött utslag med en strimma upp mot lymfkörteln.

Oftast ses ett sår eller en abscess distalt om det röda strecket.

Initialt diskreta besvär.

Tilltagande temperaturstegring.

Ömmande lokala adeniter.

Question 13

Hur behandlas lymfangit?

Answer 13

Kåvepenin eller Heracillin.

Question 14

Vad är nekrotiserande fasciit en infektion av?

Answer 14

Bindvävnad.

Question 15

Vilka patogener är ansvariga?

Answer 15

Typiskt GAS men även S. aureus, clostridium perfringens, bacteroides feagilis, vibrio vulnificus, aeromonas hydrophila.

Question 16

Vad är mekanismen bakom denna allvarliga infektion?

Answer 16

Utgår ofta från ett sår, t.ex. en stickskada men kan även uppkomma spontant. Infektionen kan starta djupt ner i vävnaden och behöver inte engagera epidermis initialt, vilket kan försvåra diagnosticeringen. Infektionen sprider sig via djupa fascior och engagerar ofta vener och lymfkärl vilket resulterar i ödem. Infektionen leder till tromboser i kärl som försörjer subcutis och dermis vilket ger nekroser. Om infektionen sprider sig djupare än fascian uppstår nekrotiserande myosit

Question 17

Vilka är riskfaktorerna för att utveckla infektionen?

Answer 17

Övervikt
Diabetes
Immunsuppression
IV-missbruk
Perifer kärlsjukdom

Question 18

Hur presenterar det sig?

Answer 18

Svullnad, rodnad, stark smärta – “Pain out of proportion”
Snabbt insjuknande
Feber, frossa, takykardi, lågt blodtryck, allmänpåverkan

Question 19

Vilka åtgärder ska tas?

Answer 19

Blododling
Sårodling
Odling av vävnadsbitar
Direktutstryk, strep-A-test
Följ CK, myoglobin och laktat

Question 20

Hur behandlas tillståndet?

Answer 20

Initialt bredspektrumantibiotika (Imipenem + Klindamycin). Klindamycin har fördelen att det hämmar bakteriernas toxinproduktion.

För avsmalning senare: bensyl.pc + klindamycin vid hudfokus
karbapenem + klindamycin vid bukfokus (ex. perineum eller odling på tarmflora)

Behandlas annars som vid sepsis.

Akut och aggressiv kirurgi samt ofta IVA därefter.

Question 21

Vilka komplikationer kan uppstå?

Answer 21

Död - sprids fort i fasciaplan, kan även spridas djupare om virulenta bakterier.

Compartmentsyndrom, i senare skede chock och multiorgansvikt.

Toxic shock syndrome (TSS) eller STSS.

Question 22

Vad kännetecknar STSS?

Answer 22

Hög feber
Hypotoni
Hudutslag
Organpåverkan(t.ex. nekrotiserande fascit)
Kräkningar och diarré

Question 23

Vad är nekrotiserande myosit?

Answer 23

Infektion som går djupt i muskeln och sprider sig vidare väldigt snabbt (timmar). Kallas även gasgangrän då infektion av gasproducerande bakterier kan ge upphov till gas i subcutis.

Question 24

Hur uppkommer infektionen vanligast?

Answer 24

Efter trauma eller postoperativt efter tarmkirurgiskt ingrepp.

Question 25

Vilka patogener är ansvariga?

Answer 25

C. perfringens
Speticum
S. pyogenes (ovanligt)

Question 26

Hur presenterar det sig?

Answer 26

Initialt inga hudförändringar men svullnad, missfärgning och läckage av illaluktande vätska.

Aggressivt förlopp som utvecklas snabbt.

Kraftigt påverkat AT.

Sepsis orsakad av exotoxiner.

Question 27

Hur handläggs tillståndet?

Answer 27

Viktigt med akut handläggning och IVA-vård
Antibiotika
Radikal kirurgi för att få bort bakterier, toxiner och död vävnad
Hyperbar syrgas

Question 28

Vad står SSSS för och vad är det för någonting?

Answer 28

Staphylococcal scalded skin syndrome - toxiner av stafylokocker som leder till att huden lossnar med smärtor som följd.

Question 29

Vilka drabbas i större utsträckning?

Answer 29

Nyfödda
Barn under 6
Äldre med komorbiditeter
Immunsupprimerade

Question 30

Vad är mekanismen bakom hudlossningen?

Answer 30

Toxin från S. aureus sprids hematogent från bakteriellt fokus → toxinerna binder till desmosomer → blåsbildning i stratum granulosum → huden lossnar

Question 31

Hur diagnosticeras tillståndet?

Answer 31

Klinisk diagnos vid typisk bild, hudbiopsi vid diff.svårigheter, ex. på diff. är tocisk epidermal nekrolys samt pemfigus.

Question 32

Hur behandlas SSSS?

Answer 32

IVA + blododling + ekvacillin.

Question 33

Hur är prognosen för tillståndet?

Answer 33

Barn: Låg mortalitet, med adekvat behandling läker det ofta utan att ge kvarstående ärrbildning
Vuxna: Hög mortalitet

Question 34

Vilken bakterie orsakar 75 % av infektionsfallen efter katt-eller hundbett?

Answer 34

Pasteurella multocida, vid hundbett även risk för s. aurues och canimorsus mm.

Question 35

Vilka ska ges antibiotika direkt när de har bitits oavsett om de hunnit bli sjuka eller ej?

Answer 35

Nedsatt immunförsvar
Bett på hand, ansikte, nära led
Djupa skador
Misstanke om engagemang av senskidor

Question 36

Vad ges då för profylax?

Answer 36

Amoxicillin och klavulansyra i 10 dagar.

Question 37

Hur handläggs däremot en patient som redan blivit sjuk?

Answer 37

Noggrann rengöring av såret
Undvik suturering
Antibiotika - Kåvepenin eller amimox (Flukloxacillin och klindamycin har ingen effekt vid infektion med P. multocida)
Inläggning och i.v antibiotika om påverkad patient. Kontakt med handkirurg vid behov.