Hud- och mjukdelsinfektioner Flashcards
Vad är erysipelas?
Infektion i underhuden.
Vilka patogener orsakar erysipelas?
Betahemolytiska streptokocker, oftast grupp A-streptokocker, men i sällsynta fall även S. aureus.
Vilka riskfaktorer finns för erysipelas?
Ödem och nedsatt cirkulation ex. vid genomgången körtelutrymning eller venös insufficiens, alternativt hudskada ex. infekterade bensår, eksem, små sår mellan tårna vid ex. svampinfektioner.
Hur presenterar sig vanligtvis erysipelas?
Snabbt förlopp (annars är det inte rosfeber), kan komma minutsnabbt.
Feber (kan vara hög).
Skarpt avgränsad rodnad.
Oftast ensidig över fot/underben.
Svullnad.
Ömhet.
Inga blåsor.
Ska odlingar tas och i så fall hur/när?
Odla alltid från ingångsport + blododlingar om feber
Hur behandlas rosfeber?
Bensyl.pc eller kåvepenin, klindamycin vid allergi. Vid misstanke om staph. aureus ges cefalosporin eller fluklocacillin - odla och byt om ej s. aureus.
Utöver antibiotika: högläge + rita utbredning med tuschpenna för att följa regress.
Hur många procent av rosfeber kräver inneliggande vård?
10 %
Vilka komplikationer kan uppstå?
Abscesser.
Vad är lymfangit?
Inflammation i lymfkanalerna.
Hur uppstår denna?
Infektion som sprider sig från ett sår inåt mot lymfkörtlarna.
Vilka patogener är ansvariga?
Oftast streptokocker eller stafylokocker.
Hur presenterar det sig?
Inflammation som sprider sig som ett rött utslag med en strimma upp mot lymfkörteln.
Oftast ses ett sår eller en abscess distalt om det röda strecket.
Initialt diskreta besvär.
Tilltagande temperaturstegring.
Ömmande lokala adeniter.
Hur behandlas lymfangit?
Kåvepenin eller Heracillin.
Vad är nekrotiserande fasciit en infektion av?
Bindvävnad.
Vilka patogener är ansvariga?
Typiskt GAS men även S. aureus, clostridium perfringens, bacteroides feagilis, vibrio vulnificus, aeromonas hydrophila.
Vad är mekanismen bakom denna allvarliga infektion?
Utgår ofta från ett sår, t.ex. en stickskada men kan även uppkomma spontant. Infektionen kan starta djupt ner i vävnaden och behöver inte engagera epidermis initialt, vilket kan försvåra diagnosticeringen. Infektionen sprider sig via djupa fascior och engagerar ofta vener och lymfkärl vilket resulterar i ödem. Infektionen leder till tromboser i kärl som försörjer subcutis och dermis vilket ger nekroser. Om infektionen sprider sig djupare än fascian uppstår nekrotiserande myosit
Vilka är riskfaktorerna för att utveckla infektionen?
Övervikt Diabetes Immunsuppression IV-missbruk Perifer kärlsjukdom
Hur presenterar det sig?
Svullnad, rodnad, stark smärta – “Pain out of proportion”
Snabbt insjuknande
Feber, frossa, takykardi, lågt blodtryck, allmänpåverkan
Vilka åtgärder ska tas?
Blododling Sårodling Odling av vävnadsbitar Direktutstryk, strep-A-test Följ CK, myoglobin och laktat
Hur behandlas tillståndet?
Initialt bredspektrumantibiotika (Imipenem + Klindamycin). Klindamycin har fördelen att det hämmar bakteriernas toxinproduktion.
För avsmalning senare: bensyl.pc + klindamycin vid hudfokus
karbapenem + klindamycin vid bukfokus (ex. perineum eller odling på tarmflora)
Behandlas annars som vid sepsis.
Akut och aggressiv kirurgi samt ofta IVA därefter.
Vilka komplikationer kan uppstå?
Död - sprids fort i fasciaplan, kan även spridas djupare om virulenta bakterier.
Compartmentsyndrom, i senare skede chock och multiorgansvikt.
Toxic shock syndrome (TSS) eller STSS.
Vad kännetecknar STSS?
Hög feber Hypotoni Hudutslag Organpåverkan(t.ex. nekrotiserande fascit) Kräkningar och diarré
Vad är nekrotiserande myosit?
Infektion som går djupt i muskeln och sprider sig vidare väldigt snabbt (timmar). Kallas även gasgangrän då infektion av gasproducerande bakterier kan ge upphov till gas i subcutis.
Hur uppkommer infektionen vanligast?
Efter trauma eller postoperativt efter tarmkirurgiskt ingrepp.
