föreläsning 6: hjärntumörer Flashcards

1
Q

prevalens hjärntumörer

A

1400 fall/år (2%)

maligna hjärntumörer=män
benigna=kvinnor t.ex. meningeom

högmaligna tumörer (gliom grad III-IV) ökar med stigande ålder (md 60-64 år)

lågmaligna tumörer (gliom I-II): vanligare hos yngre, peak 30-34 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

klassifikation av tumörer

A

för att bedöma aggressivitet och behandlingslaternativ

  1. malignitetsgrad
    - 1= benign
    - 2=lågmalign
    - 3=anaplastiska celler
    - 4=högmaligna celler
  2. morfologi
    - tumörens cellulär urspring
  3. prognostiska och prediktiva biomarkörer
  4. lokalisation
    - tillgänglighet för kir
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad kännetecknar högmaligna tumörer

A

fler polymorfa celler

flera mitoser och nekroser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ex. på morfologiska typer

A

vanligast: gliom

benigna tumörer: menigeom

metastas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vanligaste tumörtyerna

A

gliom 45%
menigeom 15%
metastaser 15%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

biomarkörer

A

molekylärgenetisk analys

  • klassifikation
  • prognos
  • preventivt för behandling

fynd är t.ex. genetiska delegation, translokationer, mut etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vanlig biomarkör man kan analyserra

A

1p/19q deletion

  • oligodendrogliom
  • om deletion finns=bättre svar på cyt, överlevnad

MGMT

  • DNA-reparerande enzym
  • metylering är starkt preventiv markör för val av behandling mot högmaligna gliom hos äldre > 65 år

IDH-mutation

  • analyseras för alla gliom
  • diagnostik, prognos, praktisk information

ki67
- proliferation, aggressivitet för tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

cerebella tumörer

A

svåra att komma åt med kir

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

lokalisation

A

påvekar tillgänglighet för kir

olika riskbedömningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ex. på hur man kan använda molekyläranalytiska metoder

A

t.ex. vid diffus gliom, för att bedöma om det är en låg/hög-gradig tumör

gör olika molekylärgenetiska analyser för att få prognostiska faktorer och predektivt värde för svar på onk behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad beror symtom på

A

tillväxthastighet

total volym

anatomisk lokalisation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vanliga debutsymtom

A

ep: fokala anfall som kan gå över till gen-anfall

fokala bortfall

difusa symtom

  • depression
  • apati
  • kognition
  • hv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

varför ska man alltid göra DT på en förstagångskrampare

A

före att utesluta något fokalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

varför hv

A

stegrat ICP när tumör växer

  • morgon hv, illamående, kräkning
  • förvärras av tillfällig tryckstegring som nys/hosta

dålig effekt av analgetika

dyngsvariation: morgon
- minskat venöst återflöde när man ligger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

typiska symtom långrandiga gliom

A

ep

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

maligna gliom

A

kognitiv störning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

tumör i frontallob

A

peres
personlighet
talstörning: brocas area
impressiv afasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

tumör temporallob

A

wernicke: impressiv afasi

expressiv afasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

tumör parietal lob

A

känselnedsättning

tal språk

neglekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

nacklob

A

synfältsbortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

talamus

A

känselpåverkan
- ökad nedsatt sens; smärta

kraftnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

lillhjärna

A

bålataxi

ataxi (ipsilateralt)

gång, dysartri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hjärnstam

A

CN: ipsilateralt

kraftnedsättning: KL kropp, IL ansikte

känselnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

utredning hjärntumörer

A
  1. neurologstatus
  2. DT kontrast + MR
  3. LP om diffar behövs
  4. fMRI
    - spektroskopi för att diffa mellan tumör/abcess
    - ev PET
  5. biopsi
    - kan va svårt att komma åt tumör men bra för diff när det är svårt att radiologiskt bedöma vad det är
25
Q

hur diffar spektroskopi mellan abcess/tumör

A

mäter metaboliter i förändringen, cholin och kreatin, vid tumörer är cholin höga och kreatin låga

26
Q

hur behandlas de flesta tumörer

A

öppen, mikroskopisk kir
= makroskopisk radikalitet mål

ev. kompletterande onk behandling

27
Q

vem utreder hjärtumörer

A

neurokirurgen

28
Q

när kontakt NK akut

A

om det finns hot om inklämning
- expansiv i bakre cirkulationen/skallgropen

risk för obstruktiv hydrocefalus

29
Q

gliom

A

50% av alla tumörer i CNS

urspring från gliaceller

  • astrocyter
  • oligodendroglia
  • ependymceller
  • mikroglia
30
Q

lågmaligna gliom

A

grad I-II
- de flesta maligifierar med tiden

md 30-40 år
EP som debut
md överlevnad 5-10 år (beror på cellulärt ursprung)
1. oligodendrogliom: 70%
2. oligoastrocytom II: 60%
3. astrocytom: 50%
31
Q

typisk bild MR lågmaligna gliom

A

diffust avgränsade, relativt homogena, laddar sällan kontrast

32
Q

behandling lågmaligna gliom

A

makroskopisk radikal resektion

strålning adjuvant

33
Q

oligodendrogliom: bild på CT

A

höggattenuerade förkalkningar

34
Q

högmaligna gliom benämningar

A

anaplastiskt astrocytom = gliom grad III

anaplastiska oligodendrogliom (grad III)

glioblastom multiforme = gliom grad IV = den mest aggressiva formen

35
Q

behandling högmaligna gliom

A

palliativ, ingen kur behandling finns

om möjligt kir+strålning+cyt

36
Q

DT högmaligna gliom

A

kontrastuppladdning

oregelbunden

mörkt mitten med nekros

37
Q

glioblastom multiforme (IV)

A

50% av alla astrocytom ingår i grad IV som är högmaligna gliom

  • vanligaste formen av högmaligna gliom
  • mest malign
  • alla åldrar, alla lokalisationer
  • peak 50-70 år
  • vanligast: frontalt, temporalt
38
Q

behandling glioblastom multiforme

A

op
- ålder, status, lokalisation

kan man inte ta bort heal tumören

  • biopsi
  • för klassifikation, gradering

strålning, cytostatika

39
Q

akuta fall vid tumörer

A

vårdas inneliggande för obs

kortison betametason kan sättas in vid mycket symtom pga svullnad

vissa måste alltså obs inneliggande pga sina symtom

40
Q

hur op man tumörer

A
  1. trepunktsstöd
  2. LA, adrenalin
  3. incicion, borrar hål i skallben, öppnar skallben, helst intakt arachnoida
  4. mikroinstrument, magnetiska navigationssystem
41
Q

mål med kir

A

diagnos
- pad

förhindra migration

  • radikal op
  • svårt då både låg-höggradiga tumörer är invasiva
  • måste väga potential skada mot recession

förhindra malign transformation

  • desto fler celler man får bort desto bättre, varje cell kan malignifiera
  • högt tumörtäthet central av tumör, prio att få bort detta

livskvalité
- minimera neurologiska bortfall

42
Q

hjälpmedel för språkbevarande funktion

A

fMIR

  • mäter talfunktion under op
  • MR finns på op-salen, ger navigationssystem (navigation)
43
Q

språk

A

bilateral funktion hos de flesta

  • finns specifika funktioner bilateralt
  • fel att tänka att man inte skadar talförmåga bara för att man mäter fMRI och undviker delar där det lyser, delar viktiga för tal mäts inte i fMRI
44
Q

vad mäter fMIR

A

kvot mellan oxy-deoxy-Hb i kortikala strukturer (blodflöde=aktivitet)

45
Q

traktografi

A

mäter vatten-diffusion i nervtrådar/axon

förstärker anatomi

sämre metod än vaken-kir

46
Q

vaken-kir

A

testar språk och motorik genom att stimulera med penna, ser då muskel som aktiveras

kir stimulera med el, när man hittar talfunktion vet man vart det ligger anatomiskt

visat att man kan ta bort mer tumör med denna metod

47
Q

5-ALA

A

användbart komplement för att hitta tumörceller

speciellt mikroskop med flourescensfilter så man kan se tumörceller, prop kan läsa av fluoreceinande signaler som då talar för att det finns celler kvar

48
Q

radikal op?

A

syns inte på rtg

- men alla celler är inte borta :(

49
Q

hur nära vill man op bansystem

A

max 3 mm, kan få ischemi i resektionskant

50
Q

strålbehandling

A

inför behandling bedöms
- ålder, histologi, gradering, utbredning

strålning kan börja 2-3 v efter op (återhämtning, läkning)
- mask, dosplanera

51
Q

akut strålbiverkningar

A

illamående
trötthet
hv
hårbortfall

= steroider

52
Q

fördröjda strålbiverkningar

A

trötthet
konc

= steroider

kan ses efter 4-6 mån

53
Q

sena strålbiverkningar

A

efter 1 år

  • kognition
  • minne
  • konc

IRREVERSIBELT

54
Q

cyt vid tumörer

A

ff.a för patienter med MGT-metylerad cancer

värdet vid maligna gliom är omdebatterat

55
Q

CNS-lymfom

A

2% av alla hjärntumrer

primär vanligast, sekundär

äldre immunsup, AIDS

kan gå i radiologosk regress av steroider

LP viktigt

  • 80% höga protein/albumin
  • 40% höga celler i CSF
  • hittar ofta lymfomceller
56
Q

vad får man inte göra vid lymfom

A

avvakta med kortison till efter biopsi. Tumören försvinner bara tillfälligt

57
Q

vanligaste lymfom-typen

A

diffus storcellig B-lymfom > 90%

58
Q

behandling lymfom

A

biopsi för diagnos

strålning
ev cyt (palliation)
59
Q

prognos lymfom

A

m överlevnad 1 år vid strålning