föreläsning 6: hjärntumörer Flashcards
prevalens hjärntumörer
1400 fall/år (2%)
maligna hjärntumörer=män
benigna=kvinnor t.ex. meningeom
högmaligna tumörer (gliom grad III-IV) ökar med stigande ålder (md 60-64 år)
lågmaligna tumörer (gliom I-II): vanligare hos yngre, peak 30-34 år
klassifikation av tumörer
för att bedöma aggressivitet och behandlingslaternativ
- malignitetsgrad
- 1= benign
- 2=lågmalign
- 3=anaplastiska celler
- 4=högmaligna celler - morfologi
- tumörens cellulär urspring - prognostiska och prediktiva biomarkörer
- lokalisation
- tillgänglighet för kir
vad kännetecknar högmaligna tumörer
fler polymorfa celler
flera mitoser och nekroser
ex. på morfologiska typer
vanligast: gliom
benigna tumörer: menigeom
metastas
vanligaste tumörtyerna
gliom 45%
menigeom 15%
metastaser 15%
biomarkörer
molekylärgenetisk analys
- klassifikation
- prognos
- preventivt för behandling
fynd är t.ex. genetiska delegation, translokationer, mut etc
vanlig biomarkör man kan analyserra
1p/19q deletion
- oligodendrogliom
- om deletion finns=bättre svar på cyt, överlevnad
MGMT
- DNA-reparerande enzym
- metylering är starkt preventiv markör för val av behandling mot högmaligna gliom hos äldre > 65 år
IDH-mutation
- analyseras för alla gliom
- diagnostik, prognos, praktisk information
ki67
- proliferation, aggressivitet för tumör
cerebella tumörer
svåra att komma åt med kir
lokalisation
påvekar tillgänglighet för kir
olika riskbedömningar
ex. på hur man kan använda molekyläranalytiska metoder
t.ex. vid diffus gliom, för att bedöma om det är en låg/hög-gradig tumör
gör olika molekylärgenetiska analyser för att få prognostiska faktorer och predektivt värde för svar på onk behandling
vad beror symtom på
tillväxthastighet
total volym
anatomisk lokalisation
vanliga debutsymtom
ep: fokala anfall som kan gå över till gen-anfall
fokala bortfall
difusa symtom
- depression
- apati
- kognition
- hv
varför ska man alltid göra DT på en förstagångskrampare
före att utesluta något fokalt
varför hv
stegrat ICP när tumör växer
- morgon hv, illamående, kräkning
- förvärras av tillfällig tryckstegring som nys/hosta
dålig effekt av analgetika
dyngsvariation: morgon
- minskat venöst återflöde när man ligger
typiska symtom långrandiga gliom
ep
maligna gliom
kognitiv störning
tumör i frontallob
peres
personlighet
talstörning: brocas area
impressiv afasi
tumör temporallob
wernicke: impressiv afasi
expressiv afasi
tumör parietal lob
känselnedsättning
tal språk
neglekt
nacklob
synfältsbortfall
talamus
känselpåverkan
- ökad nedsatt sens; smärta
kraftnedsättning
lillhjärna
bålataxi
ataxi (ipsilateralt)
gång, dysartri
hjärnstam
CN: ipsilateralt
kraftnedsättning: KL kropp, IL ansikte
känselnedsättning