föreläsning 5: hydrocefalus Flashcards

1
Q

BBB utgörs av

A

pericyter
astrocyter
TJ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

funktion CSF

A

stötdämpare

metaboliter

hormoner CNS

(immunologi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

syntes CSF

A

plexus chorodieus i 3-4 ventrikeln

samt

epenymet som klär ventriklarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad sker vid obstruktion av ventrikelsystemet och dess kanaler

A

ger svullnad proximalt om hindret

  • ventriklar svullnar
  • hjärnparenkym förtunnas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hydrocefalus

A

ett tillstånd med överskott av vätska i ventrikelsystemet orsakat av flera tillstånd

  • ger: likvorstas, ventrikelvidgning, stigande ICP, kompression av parenkym
  • likartade symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

behandling hydrocefalus

A

shunt eller endoskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

funktionsnivå

A

avgörs av bakomliggande patologi förutsatt att hydrocefalus är välbehandlat
- man kan leva ett normalt liv med en fungerande shunt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

radiologiska fynd vid hydrocefalus

A

ventrikelvidgning
- mussepigg

komprimerande sulci

periventrikulära ödem

förtunning parenkym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kvantitativa metoder för hydrocefalus

A

evans index

- frontalhorn/dm parietalt > 0.3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

indelning/klassifikatnion

A

obstruktiv
- synlig obstruktion av ventrikelsystemet

kommunicerande
- utan synlig obstruktion

överproduktion CSF
- ovanligt, kan ses vid plexuspapillom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

obstrukiv icke-kommunicerane hydrocefalus

A

akvedukt-stenos

blödning i anslutning till ventriklar
- SAB

tumörobstriktion

cysta foramen monroe

myelomeningocele

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

kommunicerande hydrocerfalus

A

defekt absorption av CSF
- alla 4 ventriklar är vidgande

  1. idiopatiskt: NTH
  2. sekundär efter blödning, trauma, meningit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

akvedukt-stenos

A

kongenital (missbildning, intrauterin infektion CMV)

1/5000 barn

symtomdebut barn

MR: visar stenos i akvedukt, dilatation av laterala ventriklar och 3e ventrikeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

tumör

A

t.ex. övre lillhjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

SAB

A

ruptur av aneurysm kan blöda in i ventrikelsystemet, blod kan ge stöd cirkulation av CSF (sek till blödning)

blödning i bakre skallgrop kan ge blödning i 4e ventrikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kolloidcysta foramen monroe

A

dilaterad sidoventriklar

kan ge akut hydrocefalus som kräver åtgärd asap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vanligaste behandlingen av hydrocefalus

A

shunt

18
Q

shunt

A

silikonslang med tryckkänslig ventil, när tryck överstiger ventilens öppningtryck så öppnas den för att släppa ut CSF

ventilen ställs in med transkutan magnet (obs MR)

leder vätska från ventriklar till peritoneum eller atrialt (hö förmak)

systemet löper subkutant bakom örat

19
Q

vid akut hydrocefalus

A

kan man lägga shunt temporärt och sen avlägsna när orsak är behandlad

20
Q

operations-risker vid shunt

A

blödning

främmande material reaktion

infektion

21
Q

hur minimerar man risk för infektion vid op av shunt

A

laminär ventilation op sal

kort op tid

minimera hudkontakt

AB profylax

22
Q

hur lägger man in en shunt

A

fronta eller occipital approach

  • sticker ofta blint till höger sidoventrikel
  • läggs via icke-dominant hemisfär
  • leds ofta periotnealt 95%
23
Q

risk

A

lumbal shunt är KI vid obstruktiv hydrocefalus pga risk för herniering

24
Q

endoskopisk handläggning av hydrocefalus

A

ventriculocisternostomi

  • endoskopisk öppning av 3e ventrikelns golv
  • skapar kanal
  • blåser upp med ballong för att ta bort förträning

= alt vid obstruktiv hydrocefalus pga akveduktstenos

25
Q

shunt-komplikation

A

drabbar 80% inom 10 år

- 50% byts inom 5 år (mekaniska fel, infektion, över/under-shuntning)

26
Q

symtom vid shunt-krångel

A

som vid hydrocefalus

  1. vuxna: ICP stiger pga undershuntning
    - hv, illamående, kräkning, trött, medvetanderubbning, konfusion, papillödem med visusnedsättning
  2. barn:
    - solnedgångsblick: kan ej lufta ögon uppåt
    - spänd fontanell
    - apne
    - hyperreflexi
    - vida skalpvener
    - växande hv omfång
    - dålig aptit
27
Q

infektion shunt

A

feber

rodnad

pis från slag

meningit

buksmärta

= kontrollera hela shuntförloppet

28
Q

orsaker till shunt-kompl.

A
  1. mekanisk
    - stopp i slang: proteinutfällning etc
    - avbrott
    - migration: scortum, cysta
    - felplacering
    - SAB
  2. infektion 7%
    - ofta perop kontamination
    - 2/3 inom en månad (90% inom ett år)
    - hematogen smitta ovanligt, kan även kontamineras via infektion i buk
    - ofta hubakterier (KNS, aureus)
29
Q

symtom vid shunt-infektion

A

beror på virulens

  • meningit
  • hög feber
  • pus

eller mer som vi shuntstopp om lågvirulent

  • sårinfektion
  • mild meningit
  • feber
  • hv
30
Q

vid misstake om shuntinfektion

A

ett infekterat sår associerat med NK implantat ska alltid bedövas av NK
= inspektera hela shunten, klinisk neurologisk bedömning, Lp eller punktion av shuntkammare (celler, laktat, odling)

31
Q

vad kräver shunt-infektion

A

måste op ut shunt

AB
- ventrikeldrän under tiden

ny shunt när infektion läkt ut
- blank liver först

kräver inneliggande vård

32
Q

hur ska man tänka kring symtombilden hos en patient med shunt

A

dynamik i försämring varierar mellan patienter men är samma hos den enskilt patienten
- stereotypt återkommande sjukdomsmönster vid shuntdysfunktion

lyssna på pat!!!!!

33
Q

undershuntning

A

ofullständig symtomlindring

typiska besvär på morgonen: hv som släpper efter man gått upp

spädbarn: snabbt växande huvudomfång

34
Q

övershuntning

A

sammanfattning av ventrikelsystem

besvär på em/kväll: hv som lindras av sängliggande

spädbarn: benkanter överlappar, huvudomfång växer ej

  • kan ge prematur suturslutning som behöver klippas upp
  • risk för SDH
35
Q

åtgärd av under-övershuntning

A

justera om ställbar ventil

om det inte hjälper att höja ventilmotstånd vid övershuntning
= flödesbegränsare=antisifon (ger ökat motsåg vid stående)

36
Q

handläggning shuntdysfunktion

A
  1. anamnes
    - liknar symtom tidigare strul
    - progresshastighet
    • CT om akut (lågdos), helst MR
    • UL om öppna fontaneller
    • shuntöversikt: rtg av shunt+ventil (avbrott?)
  2. buksmärta
    - UL/DT buk vid misstanke om infektion/inflammation
    - fråga efter likvorcysta

jämför med tidigare radiologi

  1. ögon
    - papillödem, visus
  2. lab
    - CRP, blod
    - LP eller shuntpunktion (celler, laktat, odla)
37
Q

när är LP KI

A

obstruktiv hydrocefalus

38
Q

vem sköter shuntdys så vem ska man ringa

A

NK

39
Q

pediatrisk hydrocefalus

A

vanligaste NK sjukdomen hos barn, många olika orsaker

mål: hydrocefalus får inte sätta gräns för hur långt man kan nå utvecklingsmässigt

40
Q

vad mäter man hos barn

A

huvudomgång

  • följ trend
  • viktigt innan 1 år, då ben inte är förenade i suturer
  • följs via BVC -> avvikande växtkurva ska misstänka HC
41
Q

symtom hos barn

A

irritabel

illamående, kräkning

hv

kramper

dipolopi

dålig skolprestaion

42
Q

fynd barn

A

ökat hv omfång

buktande fontanell

försenad utveckling

solnedgångsblick

medvetandesänkt

papillödem

abducenspares

hemipares