föreläsning 5: hydrocefalus Flashcards

1
Q

BBB utgörs av

A

pericyter
astrocyter
TJ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

funktion CSF

A

stötdämpare

metaboliter

hormoner CNS

(immunologi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

syntes CSF

A

plexus chorodieus i 3-4 ventrikeln

samt

epenymet som klär ventriklarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad sker vid obstruktion av ventrikelsystemet och dess kanaler

A

ger svullnad proximalt om hindret

  • ventriklar svullnar
  • hjärnparenkym förtunnas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hydrocefalus

A

ett tillstånd med överskott av vätska i ventrikelsystemet orsakat av flera tillstånd

  • ger: likvorstas, ventrikelvidgning, stigande ICP, kompression av parenkym
  • likartade symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

behandling hydrocefalus

A

shunt eller endoskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

funktionsnivå

A

avgörs av bakomliggande patologi förutsatt att hydrocefalus är välbehandlat
- man kan leva ett normalt liv med en fungerande shunt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

radiologiska fynd vid hydrocefalus

A

ventrikelvidgning
- mussepigg

komprimerande sulci

periventrikulära ödem

förtunning parenkym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kvantitativa metoder för hydrocefalus

A

evans index

- frontalhorn/dm parietalt > 0.3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

indelning/klassifikatnion

A

obstruktiv
- synlig obstruktion av ventrikelsystemet

kommunicerande
- utan synlig obstruktion

överproduktion CSF
- ovanligt, kan ses vid plexuspapillom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

obstrukiv icke-kommunicerane hydrocefalus

A

akvedukt-stenos

blödning i anslutning till ventriklar
- SAB

tumörobstriktion

cysta foramen monroe

myelomeningocele

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

kommunicerande hydrocerfalus

A

defekt absorption av CSF
- alla 4 ventriklar är vidgande

  1. idiopatiskt: NTH
  2. sekundär efter blödning, trauma, meningit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

akvedukt-stenos

A

kongenital (missbildning, intrauterin infektion CMV)

1/5000 barn

symtomdebut barn

MR: visar stenos i akvedukt, dilatation av laterala ventriklar och 3e ventrikeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

tumör

A

t.ex. övre lillhjärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

SAB

A

ruptur av aneurysm kan blöda in i ventrikelsystemet, blod kan ge stöd cirkulation av CSF (sek till blödning)

blödning i bakre skallgrop kan ge blödning i 4e ventrikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kolloidcysta foramen monroe

A

dilaterad sidoventriklar

kan ge akut hydrocefalus som kräver åtgärd asap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vanligaste behandlingen av hydrocefalus

18
Q

shunt

A

silikonslang med tryckkänslig ventil, när tryck överstiger ventilens öppningtryck så öppnas den för att släppa ut CSF

ventilen ställs in med transkutan magnet (obs MR)

leder vätska från ventriklar till peritoneum eller atrialt (hö förmak)

systemet löper subkutant bakom örat

19
Q

vid akut hydrocefalus

A

kan man lägga shunt temporärt och sen avlägsna när orsak är behandlad

20
Q

operations-risker vid shunt

A

blödning

främmande material reaktion

infektion

21
Q

hur minimerar man risk för infektion vid op av shunt

A

laminär ventilation op sal

kort op tid

minimera hudkontakt

AB profylax

22
Q

hur lägger man in en shunt

A

fronta eller occipital approach

  • sticker ofta blint till höger sidoventrikel
  • läggs via icke-dominant hemisfär
  • leds ofta periotnealt 95%
23
Q

risk

A

lumbal shunt är KI vid obstruktiv hydrocefalus pga risk för herniering

24
Q

endoskopisk handläggning av hydrocefalus

A

ventriculocisternostomi

  • endoskopisk öppning av 3e ventrikelns golv
  • skapar kanal
  • blåser upp med ballong för att ta bort förträning

= alt vid obstruktiv hydrocefalus pga akveduktstenos

25
shunt-komplikation
drabbar 80% inom 10 år | - 50% byts inom 5 år (mekaniska fel, infektion, över/under-shuntning)
26
symtom vid shunt-krångel
som vid hydrocefalus 1. vuxna: ICP stiger pga undershuntning - hv, illamående, kräkning, trött, medvetanderubbning, konfusion, papillödem med visusnedsättning 2. barn: - solnedgångsblick: kan ej lufta ögon uppåt - spänd fontanell - apne - hyperreflexi - vida skalpvener - växande hv omfång - dålig aptit
27
infektion shunt
feber rodnad pis från slag meningit buksmärta = kontrollera hela shuntförloppet
28
orsaker till shunt-kompl.
1. mekanisk - stopp i slang: proteinutfällning etc - avbrott - migration: scortum, cysta - felplacering - SAB 2. infektion 7% - ofta perop kontamination - 2/3 inom en månad (90% inom ett år) - hematogen smitta ovanligt, kan även kontamineras via infektion i buk - ofta hubakterier (KNS, aureus)
29
symtom vid shunt-infektion
beror på virulens - meningit - hög feber - pus eller mer som vi shuntstopp om lågvirulent - sårinfektion - mild meningit - feber - hv
30
vid misstake om shuntinfektion
ett infekterat sår associerat med NK implantat ska alltid bedövas av NK = inspektera hela shunten, klinisk neurologisk bedömning, Lp eller punktion av shuntkammare (celler, laktat, odling)
31
vad kräver shunt-infektion
måste op ut shunt AB - ventrikeldrän under tiden ny shunt när infektion läkt ut - blank liver först kräver inneliggande vård
32
hur ska man tänka kring symtombilden hos en patient med shunt
dynamik i försämring varierar mellan patienter men är samma hos den enskilt patienten - stereotypt återkommande sjukdomsmönster vid shuntdysfunktion lyssna på pat!!!!!
33
undershuntning
ofullständig symtomlindring typiska besvär på morgonen: hv som släpper efter man gått upp spädbarn: snabbt växande huvudomfång
34
övershuntning
sammanfattning av ventrikelsystem besvär på em/kväll: hv som lindras av sängliggande spädbarn: benkanter överlappar, huvudomfång växer ej - kan ge prematur suturslutning som behöver klippas upp - risk för SDH
35
åtgärd av under-övershuntning
justera om ställbar ventil om det inte hjälper att höja ventilmotstånd vid övershuntning = flödesbegränsare=antisifon (ger ökat motsåg vid stående)
36
handläggning shuntdysfunktion
1. anamnes - liknar symtom tidigare strul - progresshastighet 2. - CT om akut (lågdos), helst MR - UL om öppna fontaneller - shuntöversikt: rtg av shunt+ventil (avbrott?) 3. buksmärta - UL/DT buk vid misstanke om infektion/inflammation - fråga efter likvorcysta jämför med tidigare radiologi 4. ögon - papillödem, visus 5. lab - CRP, blod - LP eller shuntpunktion (celler, laktat, odla)
37
när är LP KI
obstruktiv hydrocefalus
38
vem sköter shuntdys så vem ska man ringa
NK
39
pediatrisk hydrocefalus
vanligaste NK sjukdomen hos barn, många olika orsaker mål: hydrocefalus får inte sätta gräns för hur långt man kan nå utvecklingsmässigt
40
vad mäter man hos barn
huvudomgång - följ trend - viktigt innan 1 år, då ben inte är förenade i suturer - följs via BVC -> avvikande växtkurva ska misstänka HC
41
symtom hos barn
irritabel illamående, kräkning hv kramper dipolopi dålig skolprestaion
42
fynd barn
ökat hv omfång buktande fontanell försenad utveckling solnedgångsblick medvetandesänkt papillödem abducenspares hemipares