Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9: neurologi > föreläsning 4: vaskulär neurologi > Flashcards

föreläsning 4: vaskulär neurologi Flashcards

1
Q

meningier

A

dura

  • parietale, viscerale
  • sinus

arachnoidea
- subarachnoidalrummet=kärl, CVF

pia mater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

basal regel CT

A

förskt blod är vitt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

epiduralhematom

A

duran sitter fast hårdare i suturer på skallen, desto yngre man är desto lösare sitter durran mot skallen men sitter alltid fast i bensömmar

yngre, män 4:1, trauma

linsformad blödning
leta alltid efter fraktur temporalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka slag kan ge epiduralhemtom

A

ff. a slag mot tinningen
- ben är som tunnast här
- ruptur a. meningea media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

va är lurigt med epiduralhematom

A

tryck-volym-kurva

  • det tar ett tag innan tryck hinner byggas upp vid blödning
  • helt plötsligt kan man bli medvetslös pga tryckstegring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

prognos epiduralhematom

A

god prognos om op i tid

10% mortalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad måste en bakjour kunna

A

måste kunna börja dekompression själv vid epiduralhematom

NK kommer sen för att blodstilla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

subduralhematom

A

venösa blödningar bryggvener, kortikala vener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

varför drabbas äldre av subduralhematom

A

mer kortikal atrofi, mer plats för rörelse av skallen, större risk att bryggvener går av

  • dvs vener från cortex till venösa sinus
  • venös blödning

blödning ligger mot pia mater, fördelas längs hjärnkonvexiteten, halvmåneform

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

sinus: vilka finns

A

sinus sagittalis superior

sinus transversus

sigmoideus

jugularvener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

prognos subduralhematom

A

mortalitet: 30%

ofta kombinerat med andra hjärnskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

åtgärd subduralhematom

A

op indikation akut

  • blödning 1 cm tjock eller om medellinjen är förskjuten 0.5 cm
  • om medvetslös eller medellinjensförskjutning > 3 cm=akut, öppna på plats

annars kan man skicka till NK i lugnare skede

vad gör man

  • kraniotomi
  • stort benlock för att komma åt blödning, vanligen temporalt
  • identifiera blödning och stoppa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

finns det övre åldersgräns för åtgärd akut SDH

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

kroniska SDH

A

mörkt på CT=gammalt blod
- blodet kapslas in i membran

äldre, ofta lindriga trauman veckor-månader innan, ingen aktiv blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

symtom på kronisk SDH

A

personloghetsförändring

fokalneurologi

KOMMER MED TIDEN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur op man kroniska SDH

A

borrar (lätta på tryck), spola

RÖR EJ MEMBRAN SOM KROPPEN KAPSALT IN BLÖDNINGEN MED, LÄTTBLÖDANDE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

finns övre åldersgräns för åtgärd av kroniska SDH

A

nej

- kan även op i LA om skör pat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

prognos kroniska SDH

A

god

recidiv 10-15%

var lyhörd på symtom: ny CT, ev op igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vanligaste diagnosen på niva

A

SAB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

symtom SAB

A

åskknall
illamående, kräkning
nackstel
ev. synkope eller medvetslöshet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

åskknall

A

alla har SAB tills motsatten bevisas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

prevalens SAB

A

md 40-60 år

4-6/100 0000

75-80% beror på ruptur av aneurysm

  • t.ex. insjuknar vid fysisk/psykisk ansträngning
  • 30% i sömnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

warning leaks vid SAB

A

50% har haft varnings blödningar dagar-veckor före åskknall

- man kände då en liknande åsknall men inte sökt för det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

regel för aneurysmblödningar

A

har det blött en gång så kommer det blöda igen och då värre

HITTA DESSA TIDIGT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

andra orsaker tilL SAB

A

kärlmissbildning

venös blödningar

MEN UTGÅ ALLTID FRÅN ATT DET ÄR ETT ANEURYSM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

prognos SAB

A

50% mortalitet

  • reblödning
  • vasospasm

20% dör direkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vanligaste lokalisationer för aneurysm

A

främre kommunikanten
- 30%

cerebri media
- 20%

a. basilaris 10%

(även ica, bakre kommunikant, vertebralis)

28
Q

diagnostik av SAB

A
  1. CT frikostigt
    - ser man inget blod på CT men typisk anamnes eller riskfaktorer = LP
    - alltid LP om CT görs efter 6h och är blank
    - LP görs 6-12h efter ictus
29
Q

vad gör man med likvor vid blödning

A

skickar på spektrofotometri för att hitta bilirubin/oxyhemoglobin
= absorptionskurva

det kan finnas mikroskopiska mängder blod som inte sågs med CT

30
Q

hur skiljer man stickblödning vid LP från SAB

A

vänta 6-12 h från ictus

  • under den tien sker bevakning på akuten
  • behöver ej göra LP om CT talar klarspråk
31
Q

KI LP

A

högt tryck

32
Q

åtgärder vid SAB

A
  1. akut kontakt med NK och transport akut (även om LP är +)
    - god syresättning
    - beredskap för intubering
    - BT < 160 mmHg
    - cyklokapron
    - mannitol i beredskap
  2. NK
    - CT-angio (aneurysm)
    - cerebral angiografi: golden std, använd vid behandling av aneurysm
    (MR-angio: sämre tar lång tid)
33
Q

hur kan man sänka tryck vid SAB

A

kortverkande LM

  • furix
  • betablockad
34
Q

cyklokapron

A

fibrinolyshämmare

  • stabiliserar koagel
  • skyddar mot reblödning under transport

sänker reblödning från 10 till 3%

35
Q

operation av SAB

A
  1. clipping
    - clips på aneurysm
    - kraniotomi
  2. coiling
    - fyller ut aneurysm inifrån med kateterteknik
    - svårt om bred aneurysmhals (ta då hjälp av intermittent ballongvidgning)

(flödesdeviation: stent, svårt vid akut blödning, kräver trombocyshämning efter)

= kan göras vid slumpartade fynd av aneurysm eller efter blödning

80% av alla fall behandlas med endovaskuär teknik

36
Q

mortalitet SAB utan åtgär

A

20% 2 v
40% 6 månader

efter 6 månader är mortalitet 3%/år

75% dör utan åtgärd

37
Q

andra åtgärder vid SAB

A

utrymme av hematom

- kraniotomi

38
Q

i efterförloppet av SAB

A
  1. hydrocefalus

2. vasospasm

39
Q

hydrocefalus efter SAB

A

medvetslös
blockad av likvorflöde från subarachnoidalrummet

  1. ventrikel-drän (i regel börjar man med detta)
  2. lumbal-drän
  3. shunt-op
40
Q

veckor efter SAB kan man få diffusa symtom

A

sviktande kognition
fokala symtom
hv

= tänk hydrocefalus

CT

shunt-op

41
Q

vasospasm efter SAB

A

ingen vet varför, troligen blod som irriterar SMC och ger kramp i kärlvägg
= fokal symtom, förvirrad

viktigaste orsaken till sekvele efter blödning

drabbar 20-30% efter SAB

kommer ff.a dag 3-14 efter blödning, risk minskar efter 2 v, har man inte fått det då är risken liten

42
Q

hur förhindrar man spasm efter SAB

A
  1. Ca-antagonister
    - profylaktiskt po
    - nimotop
    + adekvat BT (volym=vätska)
  2. vid manifest spasm
    - endovaskulär åtgärd
    - papaverin (kramplösande, ger tillgång till kärl)
    - nimotop i kärlet lokalt+ballongvidgning
43
Q

prio ett vid SAB

A

åtgärda aneurysm

44
Q

vad avför prognos vid SAB

A

ålder
blödningens storlek
vasospasm

SAB=50% dör, 50% överlever
- många har stort hjälpbehov efter (återställd=20%)

45
Q

intracerebrala hematom

A

10% av all stroke

46
Q

vart brukar man få blödningar

A

storhjärna 80%

50% BG

15% talamus

10% lillhjärna

10% hjärnstam

47
Q

symtom IC blödning

A

plötslig debut med succ. försämring

48
Q

alla symtom som kommer pang bom plötsligt

A

vaskulärt

49
Q

etiologi till CI blödningar

A

HT!!!!!!!!

aneurysm

kärlmissbildning

koagulatonsrubbning

  • AK
  • koagulopatier
  • leukemi

tumör

angiopati

  • amyloid
  • arterit

missbruk

hemmoragisk infarkt

50
Q

amfetamin, kokain

A

BT högt som satan med risk för blödning IC

51
Q

diagnostik IC blödning

A
  1. CT
    +- CT-angio/angiografi (fråga NK, frågeställning kärlavvikele)
  2. liberalt med CT-kontroller de kommande dagarna
    - följ förlopp
52
Q

vad ska man göra om man inte tror att IC blödning är HT orsakat

A

→ om man inte tror det är BT-orsakat utan avvikande patologi som orsak till blödning som skymts av blod i akutskedet, CT utan kontrast 6-8 veckor senare

53
Q

HT vid IC blödning

A

ger centrala blödningar, eller i BG/talamus (perforanter via a. cerebri media är tunna)

kräver sällan kir

  • sänk BT
  • rehab
54
Q

gränsfall för när kir är indicerat vid IC blödning

A

stor blödning på bas av HT

  • finns inga exakta guidelines för när op ska göras
  • tänk: ålder, sjukdomshistorik, blödningens storlek

blödning > 30 ml kan behöva op, 30-150 ml gråzon, > 150 ml så dålig prognos att man inte vill op

55
Q

syfte med op vid IC blödning

A

rädda liv

  • ta bort expansivitet för att förhindra inklämning
  • rädda EJ funktion
56
Q

aneurysm

A

blir inte alltid SAB utan kan bli IC blödning

57
Q

AV-missbildning

A

vanligaste orsaken till icke-traumatisk SAH/ICH < 35 år

medfödda, kan utvecklas med tien

blödningsrisk 2-4%/år

symtom: blödning, EP, neurologiska bortfall, hv

58
Q

op av AV-missbildning

A

inte lika bråttom som aneurysm, kombination av 2-3 metoder används

  1. op, resektion (ffa. temporalloben)
  2. endovaskulär embolisering: stänga kärl (klister, partiklar)
  3. strålknivsbehandling
    - om svår att nå
    - strålinducerad nekros
59
Q

vilken del av hjärnan är lätt att op

A

höger temporallobsspets är bra, man kan ta bort den delen utan att få men

60
Q

åtgärder vid IC-hematom

A

kir
- 30-150 ml supratentoriellt (LxBxH/2)
- 3 cm infratentoriellt
(ålder, lokalisation, neurologiskt status)

glöm inte behandla bakomliggande orsak:
- aneurysm, AMV, TC → utred med CT kontrast efter 6-8 veckor

kontrollera HT, LM (omvärdera waranbehandlingen)

61
Q

neurokir-behandling vid ischemisk stroke

A

endovaskulär trombolys eller trombektomi
- förhindra/minimera infarkt

dekrompressiv kraniektomi

  • malign mediainfarkt
  • lämnar dura öppen till hjärna svällt ut

utrymning/resektion
- ff.a. vi lillhjärnsinfarkt

62
Q

malign mediainfarkt

A

infarcering > 3/5 av mediaområdet

80% mortalitet

inklämning dag 3-5 pga masseffekt, hög mortalitet pga inklämning hjärnstam

= dekompressiv kraniotomi, sänker mort till 20%

63
Q

hur stort måste benlock vara vid kraniotomi

A

> 12 cm ger volymtillskott på 70 ml

64
Q

monroe kellie doktrinen

A

kranium är en stängd låda

V-kraniet=hjärna+blod+likvor
- lite expansion kan ske, sedan stiger ICP

65
Q

blödning i lillhjärna

A

god prognos om man åtgärder i tid, i bakre skallgrop mäter man blödning i en dimension, >=3 cm=kir utvidgning

K9: neurologi (42 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions