Njurar och vätskebalans (pt.5) Flashcards
vad kan hyperkalemi orsakas av?
Hyperkalemi kan orsakas av ex. digitalis och vissa diuretika (K+- sparande), acidos
Urea är?
nedbrytningsprodukter utav proteinomsättningen och det måste vi göra oss av med annars kan människan få uremi och ansamlingar utav kväveprodukter i plasma och det är inte bra.
Samtidigt vill vi inte bli av med all urea eftersom den hjälper till att behålla den osmotiska gradienten i medulla.
Den osmotiska gradienten i medulla består i stor del av?
urea
därför måste urea reabsorberas, för att vi ska kunna behålla gradienten.
Speciellt med urea, måste vi bli av med allt eller?
Nej. urea är inte bra för kroppen då det kan orsaka uremi, men vi vill inte göra oss av med allt urea för att den hjälper att behålla den osmotiska gradienten i medulla, därför måste viss urea kunna reabsorberas.
vart dras urea tillbaka/reabsorberas? och hur mycket
- vart åker resten (som inte reabsorberas) och vad sker med den sen?
- vad kan gå fel och hur påverkar det kroppen?
i proximala tubuli reabsorberas ca 50% av urea. Resten åker till henleys slinga. I henleys slinga ligger transportörer i de kärlstrukturer runt omkring som har förmåga att göra sekretion av urea in till tubulisystemet.
Så vi reabsorberar 50% och i de 50% som är kvar har vi en sekretion av urea in till samma struktur och sen har vi 110%. Alltså mer än det filtrerades in från början.
Varför behöver vi ha denna sekretion i helnelys slinga? eftersom vi har en reabsorbtion av de olika steg som gör att det tas tillbaka till själva blodbanan. Reabsorbtion efter samlingsrören utav urea. Denna reabsorbtion är nödvändig för att kunna uppehålla dessa gradienterna.
Börjar vi med att minska filtrationen (njursvikt) då blir vi inte av med tillräckligt med urea i föhållande till vad vi omsätter av urea och då kommer plasmaurea att stiga.
Därav behöver vi dels ha sekretion men även en reabsorbtion. Sekretion ser till att vi kan utsöndra det behovet vi har av urea, reabsorbtion är till för att vi ska kunna spara på vatten då det hjälper till att bygga upp själva gradienten.
= vi måste bli av med det men vi måste även kunna spara på det.
Normal njure har inga problem med detta. Antigen har vi problem med sekretion eller filtration är det så så kan detta bara lösas med dialys.
hur mycket reabsorberas vid filtration?
- vatten
- HCO3
- glukos
- urea
- albumin
- vatten: 99%
- HCO3-: 99,9%
- glukos: 99,9%
- urea: 50%
- albumin: 99.9%
Varför reabsorberas
Det normala med vår metabolism i celler är att vi bildar mest sura produkter och därför måste vi ta tillbaka bikarbonat.
Mycket glukos filtreras in eftersom det är den viktigaste energi intermediären vi har. Reabsorbtion sker i proximala tubuli, kan det inte tas tillbaka där hamnar det i sluturinet, vilket ej är så bra.
Albumin behövs eftersom vi behöver proteinerna, har vi fel på glomerulus membranet kommer vi börja läcka albumin och vi går förbi möjligheterna att reabsorbera det. Kan mätas med en sticka i sluturinet. Är det albumin så går det genom bariärren mot blodet, då är den skadad. Men är det protein bara så kan det vara skador i tubuli epitelet. Man vill skilja på dem för att exaktare veta vart skadan är.
hur blir vi av med vatten i kroppen?
Vi huden (ångas ut)
via lungorna
via svett
via urin
njuren ska veta att ifall det utsöndras mycket vatten via svett t.ex kommer den behöva minska sin pares (utsöndring) av urin.
hur ser det ut med NaCl utsöndrar vi mycket?
vi behöver utsöndra ganska mycket natrium clorid beroende på vårt höga intag av salt. Man bör ej äta mer än 6g/dag av NaCl. Det är dock problem att ifall vi äter mindre än 3g salt/dag så är det också skadligt för njuren.
Hur mycket salt bör ätas per dag?
3-6g
inte mindre och inte mer än 9g
Inte bra med för mycket och inte bra med för lite för då aktiveras för många olika program som kan skada njuren-
Läs på om kalcium och fosfat reglering i kursböckerna. Vad gör vit D och parathormon för att reglera kalcium och fosfat omsättningen. Ur njurens synpunkt.
Finns klart i böckerna, läs på kommer inte gås igenom på PP
Läs på om kalcium och fosfat reglering i kursböckerna. Vad gör vit D och parathormon för att reglera kalcium och fosfat omsättningen. Ur njurens synpunkt.
Finns klart i böckerna, läs på kommer inte gås igenom på PP
Reglering av urinproduktion
osmoreglering
- vid drickning av 1 l vatten –> gör oss av med den på 2h
- kroppen vill göra sig av med det fort då det minskar osmolaliteten och “hotar” kroppen.
volymsreglering
- drick 1l av 0.9%NaCl lösning (som ringer acitat, saltlösning) –> 2 dygn innan vi gör oss av med det
- kroppen tar längre tid att göra sig av med detta även fast volymen är lika stor som vatten, men den ändrar ej på elektrolytkoncentrationerna så utgör inte samma effekt då kroppen inte ser det som lika stort “hot”.
helt olika svar på urinproduktion. Däeav måste det vara olika ställen som känner utav det här. Man kan selektera ut det, men vanligen äter vi allt tsm och det blir en stor mix.
vart reabsorberas vatten? vart hamnar det sen och vad sker?
mag tarmkanalen, tunntarmen sedan hamnar det i blodbanan.
Efter att H2O har hamnat i blodbanan så kommer osmolaliteten att minska (vi späder ut blodet och ändrar på elektrolytkoncentrationen).
vart hamnar NaCl?
transportör i cellmembranet, Na+/K+atp:as (driver hela vätskebalans i njurar och alla kroppens celler har denna). tvingar Na till extracellulärrummet. Så denna volym hamnar i huvudsak i extracellulärrummet.
I huvudsak volymändring, inte osmolalitet.
vart hamnar vatten?
vatten kommer lägga sig både extracellulärt och intracellulärt, men då det är en mycket större volym intracellulärt så blir det en ganska liten volymspåverkan. Dock storosmolalitetsändring. Medans NaCl ger liten osmolalitetsädnirng, men stor volymsändring.
I huvudsak osmolalitetsändirng, inte volym
Därför är Na kopplat till blodtryck.
allt som späder ut blodplasma
uppfattas som hot
