Njurar o vätskebalans Flashcards
vad visar en patient när de ej har fungerande njurar?
1) Rubbad volymsreglering–> förhöjd ECV, ibland med ödem. Njurar ska reglera Extracellulär volym (i intersticiet och blodbanan)
2) Hypertoni beroende på förhöjd ECV. Högt blodtryck då de ej kan reglera ECV, då ökar venösa återflödet och hjärvolymen.
3) Svår huvudvärk beroende av hypertoni och ansamling av kväveprodukter. Nedbrytningsprodukter görs vi av med i huvudsak via njurar, funkar de ej stiger kväveprodukter.
4) Smärtor från mage eller bröstkorg vid andning beroende av utfällningar av kväveprodukter (urea, kreatinin). Tunna skickt med vätska, river varandra (det kliar mycket) och är smärtsamt.
5) Svår klåda, sönderriven hud beroende av utfällningar av kväveprodukter (urea, kreatinin) samt ansamling av fosfat i huden.
6) Blek hud, trötthet beroende av anemi (för få
erytrocyter) vilket är beroende av brist på hormonet erytropoeitin. Njuren fungerar igentligen som en syrgas sensor. Bildar erytropoetin som sedan går ut i benmärgen o bildar erytrocyter. Funkar inte detta blir det brist.
7) Lätt acidos beroende av sänkt förmåga att utsöndra H+
8) ”Ospecifikt”: Aptitlöshet, illamående, kräkningar,
muntorrhet, metallsmak i munnen, ökad törst, “myror i benen”, ökad blödningsbenägenhet, ökad katabolism, hyperlipidemi, minskad glukostolerans, minskat sexuellt intresse/förmåga.
njurar ligger?
retroperitonealt (bakom bukhåla)
- högra lite längre ner än vänstra pga levern
…
varje njure har en diskret njurartär o njuren väger 150g vilket är ca 0,5% av kroppsvikten. Men 20-25% av blodet i hjärtminutvolym går till njuren. Detta för att den skall kunna reglera blodtryck och vätskevolym. Hög perfussion in till njurarna.
Njurens huvuduppgifter
1) Reglera extracellulärvätskans volym (ECV) samt dess innehåll av elektrolyter.
2) Delta i kontrollen av artärblodtryck genom att reglera ECV samt producera vasoaktiva substanser.
3) Reglera syra-basbalansen ur metabol synpunkt.
4) Utsöndra nedbrytningsprodukter (t.ex. urea, hormoner), andra via födan intagna ämnen (t.ex. färgämnen) samt läkemedel. Om vi äter rödbetor blir urinen rödaktig.
5) Stimulera mognandet av erytrocyter i benmärgen genom bildning av erytropoietin (EPO). Håller vår syretransportförmåga konstant.
Ha koll på patientens status när det gäller njurfunktioner, mkt kan gå fel när de inte fungerar
njure
TENTA
Vi ska kunna rita upp en humannjure och plocka upp de viktigaste delarna samt dess funktion i kort
Medulla/märg- koncentrations och utspädande funktionerna (ändras beroende på Na+ intag och H2O)
Papill (spets på varje pyramid) - färdigproducerad urin går ut här och ut genom kalyx och sedan ut via ureter och urinrör till sist.
funktionerliga enheten hos njuren
nefron
Vi har en skålformad kapsel med glomerulus. Blodet förs i en afferent arteriol och blodet från kappilärnystan leds iväg via efferent arteriol (inte venol). Här har vi två seriekoplade resistanskärl över ett kappilärnät. Det hittas inte i så många andra ställen i kroppen.
Celler som bygger upp rörsystemet …. (håller kol på vätskebalans??)
mTAL
- vad står det för och varför är den viktig?
medullary Thick Ascending Limb
- ger upphov till en koncentrationsgradient som vi använder oss av för att kunna spara på vatten.
- det är en viktig angrepspunkt för loop diuretica.
Nefron
TENTA
vi ska kunna rita upp ett nefron och peka ut namn på de huvudsakliga delarna
två huvudsakliga popullationer av nefron samt dess huvudfunktion
(ha förståelse att det finns olika nefronpopullationer)
Vi har 2 st huvudpopullationer av nefron
- ytliga (superficiella), då de har sin glomerulus nära ytan. Dessa dominerar i antal och har väldigt korta henleys slinga.
- juxtamedullära/djupa nefron, de har sitt ursprung nära glomulus. Dessa har njupa henleys slinga och deltar mycket i vätskebalans kontroll
Basala lumen
har cilier som ger en stor kontaktyta mot vätskeflödet som kommer in mot proximala tubuli. Finns bara i proximala tubuli.
Fullt med mitokondreier, vid basolateralmembranet är det packat med Na/K- ATPas.
Basala lumen
har cilier som ger en stor kontaktyta mot vätskeflödet som kommer in mot proximala tubuli. Finns bara i proximala tubuli.
Fullt med mitokondreier, vid basolateralmembranet är det packat med Na/K- ATPas.
Den tjocka delen av henleys slinga saknar aquapuriner (vattenkanaler), få ställen i kroppen saknar dessa. Men den transporterar ut elektrolyter.
principal cells
dominerar i samlingsrören och reglerar vår vätskebalans. Kontrollerar aquapuriner för at kunna bestämma hur mycket vätska som ska tas in.
samlingsrörceller
kan både tranportera vatten och vara med i vätskebalansreglering-
I slutet på nefron är vart vi kontrollerar elektrolyt och vätskebalans
Njurarna
Kärlrikt organ med hög
genomblödning ca 1.2 l/min
Njurarna konsumerar ca 7% av vilande kroppens totala O2 - förbrukning
Syrgasförbrukning direkt relaterad till Na-reabsorption. Det som bestämmer vårt blodtryck
Heterogen genombödning, låg i medulla
Låga medullära genomblödningen en förutsättning för behållande
av medullär koncentrationsgradient som i sin tur ger möjlighet att koncentrera urin med ADH dvs konservera vatten vid brist.
Kan vi inte koncentrera urinen så kommer vi gå under. Viktigt vid svättiga och vattenbrist tider.
