Andningsreglering (respirationsfysiologi) Flashcards
Funktioner av respirationssystemet (allmänt)
konditionering av inandningsluft, värma, fukta m.m.
Luktsinne
Reglering av pH via Co2
vätskebalans
Temperaturreglering, via blodtillförsel till slemhinnor
Lungor funktioner
Nedbrytning och
produktion av kärlaktiva
ämnen; t ex hormoner
Reservoar för vänster
hjärtkammare (rymmer
300 ml/m2)- stor blodvolym ryms i kärlen i lilla kretsloppet, som kan mobilisras sedan
Filter för partiklar i blodet
(som t.ex större celler, gasbubblor);
enzymer och makrofager som kan ta hand om det vi inte vill ha i cirkulationen.
Lungvolymer, hur mycket luft vi kan dra in och hur mycket den innehåller
mäts mha. statisk spirometri
Tidalvolymer: vi andas lungt
Volymer
Total lungkapacitet total andel luft som finns i lungan vid inandning
Vitalkapacitet: total andel luft vi kan andas ut
Residualvolym - 1.5 l: volymen vi inte kan andas ut oeberoende på hur mycket vi försöker
Tidalvolym – 0.5 l (i vila): normalt hur mycket vi andas ut o in vid vila
Dessa skiljer från person till person beroende mest på längd men även ålder och kapacitet.
Dynamisk spirometri
FEV och PEF
Beror på lungornas resistans (motstånd mot flöde) och andningsmuskulatur, hur den ser ut.
Forced expiratory volume (FEV): Hur mycket luft man kan andas ut under en sekund. FEV1
är mått på hur mycket luft som kan andas ut under 1 sekund. FEV% =
FEV1/VC
Peak expiratory flow (PEF):
Maximala hastigheten på
luften som kan uppnås under en utandning, ger mått på luftvägsresistens. Detta har många astmatiker testat för att mäta hur behandligt fungerar för ens luftvägar.
Konditionering av
inandningsluften
- Värma – Kyla (vi vill inte ha för kall luft ner till lungorna, samma med varm. Därför har vi slämhinnor (i sähålan, näsmusslor är täckta av ett slämlager som fuktar innandningsluft) som värmer/kyler luften innan den går ner i lungorna)
- Fukta (näsmusslor i näsan)
- Rena
- turbulent flöde i större luftvägar gör att de partiklar kommer i kontakt med slämhinnan och fastnar där.
Rening av lungan
större partiklar: fastnar direkt i näshåla, farynx larynx
mindre partiklar: tar sig lägre ner och fastnar i slämhinnan via infation och ännu mindre partiklar sedimenterar på slämlagret via gravitation. Minsta partiklar tar sig till alveoler och fastar i vägger via diffusion.
Dessa tas om hand av cilier som transportera upp slämmet till svalget. Alveoler tar hand via alveolära macrofager.
Fuktning
Vätska från slemhinnan;
Mest effektivt i näshålan.
Oberoende av höjd över
havet. Konstant vid 37C och är mest effektiv i näshålan, där är största ytan av slämhinna för att fukta luften.
Hur får vi ner luft i lungorna?
krafter som påverkar lungan är
- innptriktade krafter- elastic recoil (inneboende elasticitet i luftvävnaden som drar ihop lungvävnaden)
- utåtriktade krafter som elasticitet i thorax och buken. Yttre pleura blad och inre pleura blad i utrymmer därimellan har vi ett visst undertryck som gör att lungan hålls utspänd.
Motriktade krafternza ger balans och håller lungorna utspärrade i bröstkorgen.
Intrapleurala trycket är negativt
ett tryck som är negativt relativt det omgivande trycket i atmosfären. Alltså inte vacum i lungan utan atmosfärtrycket är högre än det i lungan.
Negativ tryck intrapleuralt: skiljer sig beroende på vart i lungan du kollar. Mindre negativa tryck basalt och mer negativa apicalt.
Compliance
eftergivlighet, töjbarhet.
Den volymsskilnad som sker per trycksskillnad.
Pel = elastic recoil (elastiskt tryck) i lungan
alveoler basalt: kräver liten förändring i tryck för en stor förändring i volym. Ger alltså ett högt värde i compliance.
Apikalt har vi samma förändring i tryck ger det liten förändring i volym= lägre comoliance.
Basala alveoler har lättare att vidga sig vid inandning. De apicals är redan rätt utspända och kan inte vidga sig mycket mer vid inandning och har då en liten compliance.
ALLTSÅ är det framför allt de BASALA alveolerna som vidgas vid inspiration
Betydelse av surfactant
ytaktivt ämne
- har en hydrofil och en hydrofob del. Sulfactanterna kommer radda upp sig längst en vätskeyta med sin hydrofila del mot vattnet och hydrofoba mot lungan.
I alveolerna är det inte bara ett ämne som är surfactant utan det är en blandning av ämnen som fosfolioider, glykoporteiner… det viktiga är att de har den funktionen där en gillar vatten och en inte.
Vart produceras sulfactant: typ 2 pneumocyt (celltyp)
typ 1 pleumocyt
typ 3 pleumocyt tar hand om …
sulfactant sänker ytspänningen som gör att alveolen har en minskad tendens att falla ihop. Diskmedel i vatten = diskmedelt är sulfactanten och …
Stabiliserar alveol så den ej faller samman och kan hålla sig öppna. Samtidigt som den gör att balansen mellan de olika storlekar på alveolerna stabiiiseras annars skulle de små falla samman om de gav sin luft till de större vilket för dem är mer gynsammt. så sulfactant hindrar denna kollaps av små alveolär.
Vi kan ha tunna alveol väggar pga surfactant och det slämskitet. Ger låg risk för lungödem i normalfallet.
1. Ökar compliance (ger lägre andningsarbete) 2. Stabiliserar alveoler (små alveoler faller ej samman) 3. Minskad risk för interstitiellt lungödem.
Luftvägsresistens (Raw)
motståndet mot luftflöde in och ut ur lungorna.
största motståndet Sker i de små luftvägarna.
Luftvgsresistensen sjunker med ökad luftvolym för att vi har teddering = alla ingående delar i lungan sitter fästa vid varandra och när alveoler fylls med luft och sträcks så kommer alveol massan dra och sträcka i de mindre luftvägar. Ökar vi då radien minskar resistens av luftflöde.
Blå linje är en person med KOL
Dead space (skadligt utrymme)
utrymme där gasutbyte ej sker
Anatomiskt dead space
– De delar av luftvägen som inte kan delta i gasutbytet (näsa,
farynx, trakea, bronker och bronkioler) eftersom alveoler saknas i
dem; ca 2 mL/kg. Lätt att räkna ut och ta bort från beräkningar. Här finns inga alveoler.
Alveolärt dead space (även funktionellt dead space) luft som tar sig ner till alveolär men där alveolärna ej är blodförsörjda.
– Den del av andetaget som når icke blodförsörjda
(perfunderade) alveoler
Fysiologiskt dead space
– Summan av alveolärt och anatomiskt dead space
Dead space mäts med ”single breath test” av CO
Alveolär ventilation
hur mcyket av antingsminutvolymen som når alveolärna
Alveolär ventilation
Andningsminutvolym AMV=TV x frekvens
Alveolär ventilation AV=(TV-DS) x frekvens
Inte all luft byts ut i lungprna vid varje andetag, det tar ca 17sek att byta ut hälften av den alveolära gasen. Positiv effekt av att inte byta ut all luft, det hjälper med värming och fuktning samt så behhöver vi inte reglera andningen i …
