Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K10 Infektion > Mikrobiologisk diagnsotik > Flashcards

Mikrobiologisk diagnsotik Flashcards

1
Q

Vad innefattar mikrobiologiska metoder?

A

Traditionell mikrobiologi (mikroskopiering, odling, artbestämning, resistensbestämning)

Molekylärbiologi (PCR)

Serologi

Ny mikrobiologi (NGS, WGS, metagenomik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är traditionell mikrobiologi?

A

Mikroskopering av bakterier, svamp och parasiter. Odling för artbestämning och resistensbestämning. Nackdel är att alla bakterier (såsom mykoplasma & tuberkulos) inte går att odla på ordinärt sett (plattor). Tar även lång tid (oftast >24h) och är en subjektiv bedömning.

Odling: Provinsamling -> utodling -> inkubering över natten -> avläsning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur sker artbestämning?

A

­Artbestämning sker genom masspektrometri (MALDI-TOF) där varje art har ett unikt spektrogram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur sker resistensbestämning med diskdiffusion?

A

Disk(lapp) innehållande antibiotikum placeras på odlingsplattan (1-6st lappar får plats på en platta). Vid känslighet bildas en hämnings-zon vars diameter översätts till svaret (känslig = stor zon, resistent = liten zon).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur sker resistensbestämning med MIC?

A

MIC (minsta inhiberbara koncentrationen):
Översätts till SIR-systemet (lågt värde = känslig, högt värde = resistent).
S= Susceptible, standard dose (Känslig/Sensitiv).
I= Susceptible, increased exposure.
R= Resistant (Resistent).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan man påvisa med molekylärbiologi?

A

Samtliga smittämnen men framförallt virus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är PCR?

A

Påvisar nukleinsyror (DNA/RNA). Mycket snabb automatiserad process. Kan ej skilja på levande/döda mikroorganismer. Den höga sensitiviteten kan leda till att många agens detekteras med oklar relevans till infektionen/den kliniska bilden – kan orsaka bedömningssvårigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man tänka med kvantifikation av PCR?

A

Ju färre PCR-cykler som krävs för att påvisa nukleinsyran, desto mer patogener fanns i provet (10-20 cykler = mycket patogener, 40 cykler = lite patogener). Används för diagnosticering eller för att följa behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är serologi?

A

Detektion av antikroppar (främst virus) genom ELISA (Enzyme-Linked Immunosorbent Assay) eller immunokromatografi (snabbtester).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När använder man serologi?

A

Används för immunitetskontroll/diagnostik (Hepatit A-E, HIV, CMV/EB, HSV/VZV, TBE, borrelia, Toxoplasma, Syfilis).

Serologi används sällan för bakteriella agens då det är mycket svårt att skilja på aktuell/tidigare infektion samt att bakterier ofta ändrar sina ytantigen vilket försvårar specificiteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När ska man aldrig använda serologi?

A

hos immunsupprimerade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är 3 typer av ny bikrobiologi?

A

­NGS (next generation sequencing, omfattande parallell sekvensering, används främst på sterila punktat/CNS/ledvätska),

WGS (whole genome sequencing, helgenomsekvensering för att ex. finna resistensmutationer),

metagenomik (NGS-analys av allt genetiskt material i prov).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad ingår i en generell mikrobiologisk utredning?

A
  • Status: Finns klinisk misstanke om infektionsorsakade symptom? Misstänkt infektionsfokus?
  • Klinisk kemi: CRP, LPK, Procalcitonin. Oklart fokus i slutenvård bör föranleda en ”rundodling” för avsmalning av antibiotikavalet.
  • Misstänkt mikrobiologiskt agens:
    ­ Bakterier eller svamp: Odling.
    ­ Virus: Serologi eller PCR.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur tar man en blododling? 5 steg

A
  1. Desinficera huden för att minska risken för kontamination av hudbakterier.
  2. Ta ett slaskrör.
  3. Fyll de båda blododlingsflaskorna ordentligt (8-10ml).
  4. Blododling med (1 aerob flaska + anaerob flaska) x 2.
  5. Blododlingen inkuberas -> gramfärgning -> mikroskopering -> art- och resistensbestämning. Tar oftast 6-12h till en flaska blir ”positiv” vid klinisk infektion (men 90% blir positiva inom 2 dygn).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När får man de olika preliminärsvaren och vad säger dem?

A

· Preliminärt svar 1 (minuter): Mikroskopi.
· Preliminärt svar 2 (1-2 h): Artbestämning.
· Preliminärt svar 3 (6-8 h): Snabbresistens.
· Slutsvar (ca. 24h): Art + resistensbestämning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är vanliga patogener vid sepsis?

A

Gramnegativa stavar (E. coli, Klebsiella, Pseudomonas),

gramnegativa kocker (Neisseria – gonokocker & meningokocker, Moraxella),

grampositiva stavar (bacillus, Listeria, difteroida stavar),

grampositiva kocker (staphylococcus aureus, grupp A streptokoccker, alfastreptokocker, enterokocker, S. pneumoniae).

17
Q

Vad är vanliga bifynd/kontaminanter vid sepsis/blododling?

A

Kontaminanter förekommer i enstaka blododlingsflaska och har en lång larmtid (>24h innan de detekteras i blododlingen). Ofta koagulasnegativa stafylokocker (KNS, vanligast), corynebacterium, Bacillus spp. Alfastreptokocker kan förekomma som bifynd.

18
Q

Vad är viktigt att tänka på vid enterokocker och blododling?

A

Enterokocker ska aldrig betraktas som kontamination utan sepsis ska misstänkas och EKO beställas för undersökning av hjärtklaffarna!

19
Q

Hur tar man prov på ytliga hud/mjukdelsinfektioner?

A

Pinnprov. Normalflora försvårar tolkning varpå vi ska begränsa provtagning till svåra patientfall (ändock viktigt med rengöring).

20
Q

Vilka patogener är vanliga i ytliga hud/mjukdelsinfektioner?

A

Grupp A-streptokocker och S. aureus. Pasteurella multocida är vanligt vid bett/rivsår från hund/katt.

21
Q

Vilka bifynd är vanliga i ytliga hud/mjukdelsinfektioner?

A

Oftast bifynd med KNS, coli-former, enterokocker.

22
Q

Hur provtar man djupare hud/mjukdelsinfektioner?

A

per-operativa vävnadsbitar eller sterila punktat

23
Q

Vilka patogener är vanliga i djupa hud/mjukdelsinfektioner?

A

Nekrotiserande fasciit (GAS, Clostridium perfringens),

abscesser (ofta anaerob blandflora med tarmbakterier/streptokocker),

Osteit/osteomyelit/diskit (S. aureus, KNS).

24
Q

Hur tar man mikrobiologisk diagnostik av luftvägsinfektioner?

A
  • Övre luftvägsinfektion: Sputum (föredras) eller Nasofarynxprov.
  • Nedre luftvägsinfektion: Trakelsekret eller Bronksköljvätska (föredras).
    Odling för bakterier/svamp samt resistensbestämning. PCR för bredare diagnostik som inkluderar svårodlade agens såsom virus och atypiska bakterier.
25
Q

Vilket prov för luftvägsinfektioner tas hos svårt sjuk patient?

A

På svårt sjuk patient ska urinantigen tas (Legionella pneumophila och S. pneumoniae). Risk för falsk negativ - Legionella finns med i PCR-block (känsligare).

26
Q

Vad är ett “luftvägs-block”?

A

PCR-paket för påvisning av ett dussintals agens (virus & bakterier). Används vid mycket svårt sjuk patient (kan dock vara svårt att värdera klinisk relevans).

27
Q

Vilka patogener är vanliga i luftvägarna?

A

Pneumokocker, Haemophilus influenzae, Moraxella, GAS/GCS/GGS.

28
Q

Vilka atypiska agens kan ge lyftvägsinfektioner?

A

Mycoplasma pneumoniae (hostan kommer före febern), Chlamydophila pneumoniae, Chlamydophila psittaci, Bordetella pertussis (kikhosta).

29
Q

Vilken mikrobiologisk diagnostik görs vid urinvägsinfektioner?

A

Urinodling: Använder mittstråleurin, urin från blåspunktion eller KAD-urin. En bestämd volym odlas ut vilket används för semi-kvantifiering.

30
Q

Vilka vanliga primärpatogener kan ge UVI?

A

Patogener med ≥103 colony forming units (CFU)/mL. Ofta E. coli och S. saprophyticus.

31
Q

Vilka vanliga sekundärpatogener kan ge UVI?

A

Patogener med ≥104 CFU/mL. Ofta proteus, Klebsiella, Enterobacter.

32
Q

Vad är vanlig hos äldre? urinvägsrelaterat

A

Mycket vanligt med asymptomatisk bakteriuri hos äldre (ingen utredning utan UVI-symptom) samt med blandflora.

33
Q

Vilka virus kan vanligen orsaka gastroenterit och hur diagnosticerar man?

A

PCR (paneler finns).

Ofta Calicivirus (Norovirus och Sapovirus), Rotavirus, Adenovirus, Astrovirus m.fl.

34
Q

Vilka bakterier kan vanligen orsaka gastroenterit och hur diagnosticerar man?

A

Odling och/eller PCR. Ofta Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter, Vibrio cholerae, EHEC (PCR), C. difficile (PCR/toxinpåvisning).

35
Q

Vilka protozoer/mask kan vanligen orsaka gastroenterit?

A

Entamoeba histolytica, Giardia, Blastocystis hominis, Dientamoeba fragilis.

36
Q

Hur utreder man misstänkt CNS-infektion?

A

Lumbalpunktion (celler/laktat, odling, PCR/antigentest, odling), blododling, serologi (ffa TBE).

37
Q

Vilka bakterier kan orsaka CNS-infektion?

A

Pneumokocker, Haemophilus influenzae, meningokocker, E. coli, grupp B-streptokocker (GBS), Listeria, Neuroborrelios (likvor-serumkvot).

38
Q

Vilka virus kan orsaka CNS-infektion?

A

HSV 1 (viktigt med Aciclovir snabbt), HSV 2, VZV, enterovirus, TBE.

K10 Infektion (25 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions