vecka 4 - risk faktorer och metabola syndromet✓ Flashcards
två starkaste riskfaktorerna för att få hjärt-kärlsjukdom är?
ålder kön rökning högt BT diabetes
ju äldre man blir,
desto större coronarrisk (hjärtinfarktsrisk). Man har delat upp risken på både män och kvinnor
och man kan se att kvinnorna ligger betydligt lägre i sin risk inom varje åldersgrupp. Det är välkänt att kvinnor får färre hjärtinfarkter vid en speciell ålder. Det här är ju 2 riskfaktorer
som det inte går att göra så mycket åt, men som är väl värda att ha i bakgrunden.
en annan klassisk riskfaktor är högt blodtryck. Risken stiger med stigande BT och ålder + är man man så är det kört.
och en till klassisk riskfaktor är rökning, risken stiger snabbare när man kommer upp i höga cigarettnivåer.
även diabetes är en riskfaktor som ökar till dålig prognos vid coronarsjukdom. Risken ökar även mycket om du har haft en hjärtinfarkt tidigare (att du får den igen. När man har diabetes är risken nästan lika som för de som ej har diabetes men har haft en hjärtinfarkt tidigare. (de som haft hjärtinfakrt tidigare har en 5ggr högre risk att få det igen, så att bara ha diabetes ökar din risk för hjärtinfakrt med 5ggr kan man säga.
hur är det med kolesterol och högt BT, vad är farligare vid hög ålder?
Kolesterolnivåerna är inte lika viktiga som riskfaktor när man blir äldre, jämfört med om man är i medelåldern. Det höga BT är dock farligare ju äldre man blir.
- riskfaktorn kolesterol förlorar i styrka när man blir äldre.
varför betraktas diabetes som en metabol OCH cardiovaskulär sjukdom?
då faktumet att du har diabetes ökar din risk för hjärtinfakrt med 5ggr.
vilka riskfaktorer för hjärtsjukdom kan mätas i blodet?
- HDL-cholesterol
- Lp (a)
- S-triglycerider
- Mättade fettsyror
- CRP
- Fibrinogen
- IL-6
- ICAM-1
- VCAM-1
- S-insulin
- BNP
- S-kreatinin
- S-calcium
Vilka fler riskfaktorer finns som mäts på andra sätt än i blodet?
•Pulstryck •Endotelfunktion •Artärstyvhet •Atheroscleros med ultraljud •Gångstäcka •VO2 max vid ansträngning •Blodtrycksmax vid ansträngning •Hjärtfrekvensvariabilitet •T-negativisering på EKG •Vänsterkammarmassa •Ejektionsfraktion •Ventrikulära extraslag på EKG
det gjordes en stor studie över hela världen på riskfaktorer för hjärtinfakt, vika 9 riskfaktorer visade sig i analyserna vara viktiga?
- vilka tre skyddande faktorer fanns
- ApoB/ApoA-1 (mäter kolesterolhalterna exaktare i blodet) - Rökning - Diabetes - Hypertension (högt BT) - Abdominell obesitet - psykosociala faktorer - brist på grönsaker och frukter dagligen - träning - alkohol intag
skyddande faktorer
- äta rikt med grönsaker och frukter
- träna
- måttligt intag av alkohol
om man har flera eller en riskfaktor, vad spelar det för roll?
varför är detta viktigt vid bedömning?
I vissa fall får man en multiplikativ effekt när man har flera riskfaktorer. Då ökar risken väldigt mycket.
Detta är viktigt i bedömning då man därför alltid måste ta med i bedömningen hur många olika riskfaktorer patienten har, inte bara en riskfaktor.
Ett sätt att göra en sådan skattning i praktiken är att man använder sig av score sheats. Det är utvecklat i Framingham. Där får man vissa poäng för hur gammal man är, vad man har för kolesterolvärden, om man är rökare eller inte, diabetiker eller inte, och vad man har för blodtryck. Och sen kan man utifrån den poängen man får när man summerar allt komma fram till vilken risk man har att utveckla en hjärtinfarkt under de närmaste tio åren.
vad är skillnad på riskfaktor och riskmarkör?
•Risk markör är relaterad till sjukdomen på ett
kvantitativt sätt
• Risk faktor är relaterad till sjukdomen på ett
kvantitativt sätt + förändring av riskfaktorn leder till en förändring av incidensen av sjukdomen.
En riskmarkör är relaterad till sjukdomen på ett kvantitativt sätt. Kolesterol, blodtryck, ålder ..etc
- Ju högre nivåer
man har av den här riskmarkören, desto högre risk har man för hjärtkärlsjukdomar. En riskmarkör kan dock också vara en riskfaktor.
En riskfaktor innebär att variabeln ska vara relaterad till sjukdomen på ett kvantitativt sätt samt att man har visat att en förändring av den här riskfaktorn leder till förändring av risken att få sjukdomen (antigen uppåt eller nedåt).
Den mest studerade och dokumenterade riskfaktorn är kolesterolnivåerna.
En riskmarkör kan vara östrogen, VES, homocystein, men då man ej kan bevisa att medicinering för dessa hjälper eller minskar risken för hjärtinfarkt är de inte riskfaktorer utan bara riskmarkörer.
vad bör man ge till de som haft hjärtinfakrt för att minska att de får det igen med 25%?
trombyl/ASA(acetylsalicylsyra)/Aspirin
sedan bör vi också lägga till ß-blockare, kolesterolsänkande medicin (statiner) och ACE-hämmare
håll dock i bakhuvudet att inte adda för mkt medicin då för varje ny medicin du föreskriver så minskar du risken bara lite mer, men kan öka risken för andra komplikationer. - tänk på att det absoluta tal räknas.
hade varit perfekt med ett polypiller till äldre män där det ingår: acetylsalicylsyra, en statin, ganska låga koncentrationer av 3 olika BT-sänkande: tiazider, betablockare och ACE-hämmare.
ge ex. på 3 BT sänkande LM
tiazider
betablockare
ACE-hämmare
vad menas med det metabola syndromet
- varför är det viktigt att ta i akt?
att man har flera riskfaktorer tillsammans.
För NCEPkriterierna för metabola syndromet ingår 5 olika kriterier om man har 3 eller fler utav de här 5 riskfaktorerna så har man det metabola syndromet.
- obesitas om magen
- lågt HDL kolesterol
- blodtryck
- fasteglukos
om man hade metabola syndromet, så har vi en ungefär
60% förhöjning av kardiovaskulär mortalitet jämfört med om man inte hade det, så även när
man mäter de vanliga riskfaktorerna, så tillför mätning av det metabola syndromet viktig riskinformation.
olika hypoteser till vf vissa har metabola syndromet
personer med
metabola syndromet har insulinresistens och får en kompensatorisk hyperinsulinemi. (Hyperinsulinemi leder till att man får dyslipidemi med höga
triglycerider och lågt HDL, via att insulinet påverkar lever- och fettceller. Hyperinsulinemi kan också ge hypertoni så man får en salt- och vätskeretention i njurarna via höga insulinnivåer. Hyperinsulinemi kan också ge en sympatikusökning som höjer blodtrycket och dessutom ger dyslipidemi via att man får en ökad lipolys i fettvävnaden).
En annan hypotes utgår från den viscerala fetman,
medan en tredje hypotes utgår från ett ökat sympatikustonus.
varför är visceralt fetma farligare?
Visceral fetma, framförallt det som ligger inne i buken kan mobilisera fettsyror direkt vid
lipolysen till levern. Fettsyrorna går då direkt från tarmpaketet via vena porta. I levern ger upphov till dyslipidemi och insulinresistens i levern. Man har också sett att visceral fetma
ökar sympatikustonus och att det kan aktivera renin angiotensin aldosteron-systemet, som är välkänt för att påverka saltbalansen, ge vasokonstriktion och öka blodtrycket.
Ju mer visceral fettväv man har, desto sämre är insulinkänsligheten
sammanfattning av vad vi vet om det metabola syndromet
För att sammanfatta kunskapen om det metabola syndromet vi har idag:
- det är vanligt.
- Prevalensen stiger med åldern, slår man ut det på alla åldrar så är det ungefär 1/4 som
har metabola syndromet i Sverige.
- Vi vet inte riktigt vilken den genensamma faktorn är som gör att man utvecklar den här aggregeringen av riskfaktorer, men insulinresistens,
hyperlipidemi, visceral fetma och en ökad sympatikustonus bidrar säker på olika sätt. Vi ser
att metabola syndromet är en riskfaktor som har en kraft utöver dom klassiska riskfaktorerna
att kunna predicera dom framtida kardiovaskulära händelser. Och vi ser också att det
metabola syndromet är associerat med ett flertal andra riskmarkörer som t ex CRP, PAI-1-
nivåer, hög uratnivå och vänsterkammarhypertrofi.
