vecka 4 - hypertoni✓✓ Flashcards
Hur går det till när man lyssnar på BT?
vanligaste sättet är med manchett. Man klämmer fast den över brachialartären och lyssnar efter korotkoff-faserna. Hos en kritisk sjuk patient palperar man efter det systoliska blodtrycket.
Om patienten ligger vill du att hen har armen i hjärthöjd, använd då en kudde.
Patienten kan också sitta och ha armen på ett bord medan du placerar manchetten i hjärthöjd.
Hur får vi veta om patientens vanliga BT?
genom en 24-h blodtrycksmätare.
- dessa är dock dåliga på att mäta tryck som är väldigt höga eller väldigt låga.
hur brukar BT te sig under dagen?
högst på morgonen, platå under dagen och lägst på natten
stiger BT i vuxenåldern?
- vad är skillnaden mellan systolika och diastoliska trycket under våra liv?
Ja, det systoliska fortsätter att stiga med åldern medan det distoliska först stiger, sen har en platå och i äldre dagar sjunker det.
Detta betyder att pulstrycket (skillnaden mellan systole och diastole) kommer öka med ålder.
vad är ett normalt BT?
ett BT systoliskt under 120 och diastoliskt under 80.
gränsvärde är mellan 120-140 systoliskt och 80-90 diastoliskt.
vart går gränsen för hypertoni
grad 1: systoliskt tryck över 140, eller 90 i diastoliskt BT.
grad 2: över 160/100
grad 3: över 180/110
vad menas med isolerad systoliskt Hypertoni?
när det systoliska BT är förhöjt, men det diastoliska BT är normalt. mer än 140 och diastole mindre än 90.
Detta kan såklart också vara av grad 1, 2 eller 3.
Hur vanligt är det med hypertoni i hög ålder
vid 65 års åldern brukar 50% av befolkningen ha fått hypertoni (HT). Vid 85 års åldern har nästan 95% av befolkningen hypertoni.
hur ter sig hypertoni hos unga? - jämför med hypertoni hos äldre
Hos unga är det ffa. isolerad diatolisk hypertoni och hos äldre hypertoniker är det ffa. isolerad systolisk hypertoni.
Hos de unga pratar vi om en hyperdynamisk
cirkulation med hög cardiac output och en hög muskeltonus i artärerna , i arterioli, i lamina muskularis media, medan hos de äldre är det kärlstyvhet som ger upphov till hypertonin. Det är när de har stela kärl som ger lågt diastolisk BT med högt systoliskt BT. Eftersom kärlen ej kan vidga sig och kompensera vid systoliskt tryck och de kan inte dra ihop sig lika bra vid diastole då de är styva. I vanliga fall brukar kärl nämligen kompensera så att BT stannar så lagomt som möjligt. När mycket blod passerar i systole dilaterar de lite och vid diastole kontraherar de lite för att jämna ut skillnaden, men hos äldre fungerar denna mekanism inte lika bra.
vad är den
viktigaste hjärtkärlriskfaktorn?
högt BT
- högt BT är den
viktigaste hjärtkärlriskfaktorn. över hela världen oberoende på socioekonomisk status (i i länder hamnar HIV/AIDS och svält lite före, men högt BT får en 3:e plats).
varför är högt BT så farligt?
20 mm systoliskt blodtrycksökning motsvarar 10 mm diastolisk blodtrycksökning,
som båda ger en dubblerad risk för hjärtinfarkt.
BT ökning leder öven till stroke. Där ser man ungefär samma risksamband, d v s för 20 mm systoliskt blodtryck och 10 mm diastoliskt BT ökning så dubblar man risken för stroke.
HT är alltså en mycket viktig riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och
hjärtsvikt, de tre stora hjärtkärlsjukdomarna. Varför, jo för att HT ger strukturella förändringar i kärlen och i hjärtat, bl.a vänsterkammarhypertrofi. Vänsterkammare som normalt är 1cm kan stiga till 3cm vid HT. Detta är bl.a farligt då blodet under diastole som ska försörja hjärtmuskeln med syre måste då resa 3ggr så långt på samma tid som i vanliga fall vilket kan göra att det ej hinner enda fram –> kan leda till ischemi i hjärtat eller subendocardiella hjärtinfarkter. .
vad står för majoriteten av all hjärtsvikt hos kvinnor?
Högt BT står för majoriteten av all hjärtsvikt hos kvinnor.
hur kan man få ischemi i hjärtat.
Vid HT kan man få vänsterkammarhypertrofi vilket gör att hjärtat kan bli 3ggr så stort som vanligt vilket i sin tur gör att blodet under diastole inte hinner försörja hela hjärtat –> ischemi. detta kan ge subendocardiella hjärtinfarkter.
vad gör ökningen av neurohormon vid vänsterkammarhypertrofi?
kollagen ökar vid HT, detta leder till fibros i hjärtat. Och den här fibrosen ger förstås en sämre relaxation, en sämre diastolisk funktion och en sämre systolisk funktion, så det ökar risken för hjärtsvikt, och sen så är det här fibrosen också elektriskt isolerande, så man ökar risken för reentryfenomen och arytmier och plötslig död
ohmns lag
spänning = resistans x strömmen
därför stiger blod vid träning
