Vecka 1 - hjärta kärl, akut krans-kärlsjukdom (medfarm) ✓✓ Flashcards

1
Q

Anamnes vid bröstsmärta

A
Karaktär 
lokalisation
utstrålning
Duration
Frekvens
Associerade symptom
Utlösande faktorer
Lindrande faktorer inklusivt nitroglyserin 

även: tidigare hjärtkärlsjukdom, riskfaktor/hereditet och ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är de tre vanligaste symptom hos patienter med akut kranskärlsjukdom?

A
  1. Bröstsmärta
  2. Dyspné (andfådhet)
  3. Symptom av komplikationer
    - arytmi
    avikt/lungödem
    Kardiogen chock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Status vid kranskärlsjukdomar

A

Hemodynamik

Uteslut andra sjukdomar genom att göra ao-dissektion, lungemboli, esofagit, ulcus eller gallsten
muskuloskeletal smärta.

Anamnes är ortroligt viktig eftersom det inte finns specifika faktorer istatus som säger “detta är en hjärt-kärlsjukdom”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diagnostik av hjärt-kärlsjukdom

A

Vilo-EKG

Biokemiska markörer
- troponin, hjärtspecifikt protein

Ekokardiografi, kräver dock tillgång till maskin och att man är doktor i kardiografi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Typiskt för akut kranskärlsjukdom är ..?

om vi kollar på EKG

A

ST höjning med mer än 2mm i V1-3 och mer än 1mm i övriga intilligande avdelningar. - typiskt för akut krans hjärtsjukdom

räcker för att sätta diagnos tsm med symptom.

upprepa EKG ofta eller ha telemetri uppkopplad så du kan se förändring, 10% av pat. har helt normalt EKG när de kommer in på akuten och har akut krans-kärlsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är minst specifikt för en kranskärlsjuktom om vi kollar på EKG

A

T-vågsnegativitet (> 1mm)

kan vara så vid en tidigare myocardit eller gammal hjärtinfarkt därför är den ej så specifik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ta dynamisk förändring, varför?

A

då äldre kan ha en dålig dynamik och då behöver det ej vara en kranskärlssjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

akut kranskärlssjukodm

A

instabil angina

icke-ST-höjningsinfarkt

ST-höjningsinfarkt: mer typiskt akuta insjukande, en episod av verk i bröstet som är mkt ihållande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

60 årig man, ex rökare, annars väsentligen frisk. Insjuknar akut under bilresa med kallsvetthet och tryck över bröstet (åtkramande känsla).
Stannar vid vägkanten, svimmar av kort och larmar sen ambulans. Vad syns då?
Vad tror vi har hänt och varför tror vi det?
Hur behandlar vi detta?

A

EKG

  • har stabil sinusrytm
  • tydliga ST-höjningar V1-V5

räcker för att sätta en hjärtinfarkt diagnos

  • malign arytmi som orsak till svimmning
  • EKG som visar ST höjningar

gäller att behandla han omedelbart då han troligen har ett helt igentäppt kranskärl. Det nedstigande vänstra troligen.
- behandla enligt SATSA. - morfin, nitroglycerin, ASA, betablockare, diuretika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

anti-ischemisk behandling

A
  1. Nitroglycerin
    a. ) resoribletter (nitroglycerin, nitromex)
    b. ) sublingualspray (nitrolingual, glytrin)
  2. Syrgasbehandling till de som har tecken av ataxi (satutation under 90%) och hypoxi
  3. Betablockad, hos mer stabila patienter

kontraindikation för nitro är viagra, hypotension med systoliskt BT under 100mmHg, hypovolemi, konstriktiv perikardit, hotande tamponad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Trombosbehandling

A

ASA- acetylsalicylsyra
- livslång behandling till alla patienter utan kontraindikation med omedelbar start 250-300mg (laddningsdos)

minskar risken för stroke, hjärtinfarkt och död med 25-40% både på kort och lång sikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Arytmibehandling

A

defibrillering vid malign arytmi

betablockad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

öppna kranskärl fort annars ökar risken till död med 30%

A

öppna kranskärl fort annars ökar risken till död med 30%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

slutade anteckna vid 15min

A

slutade anteckna vid 15min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diagnostik vid kranskärlsjukdomar

A
  1. anamnes
    - viktigt att fråga efter vanliga riskfaktorer som rökning, hypertoni, hyperlipedimi
    - fråga om patienten har haft några hjärtsjukdomar/besvär tidigare.
    - kolla på ålder, ofta är det något som debuterar hos äldre. Äldre män med riskfaktorer har högst prevalens. Ovanligt att patienter under 40år får akuta kranssjukdomar.

kolla i status efter:
- puls, BT, saturation, AF, halsvenstas

uteslut sedan andra sjukdomar. Det finns inget i status som specifikt visar för akut krans-hjärtsjukdom. Dyspné och bröstsmärta brukar peka lite mot det hållet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

nämn en biokemisk infarktmarkör

A

troponin

17
Q

troponin, vad är det?

Hur många prover bör tas?

A

det är ett hjärtspecifikt protein som kan användas för att basera en hjärtinfarktdiagnos.

Man bör ta min. 2 prover där

  • minst ett värde är vid eller över beslutsgräns för hjärtinfarkt (≥16ng/L (kvinna), och ≥35 ng/L (män)).
  • det måste finnas en dynamisk förändring, ökning eller minskining med min 50% mellan det högsta och lägsta värdet.

äldre brukar ha högre troponinvärden, därav är det viktigt att kolla på den dynamiska förändringen. Det är även viktigt att kolla på EKG-förändringar och typiska bröstsmärtor.

18
Q

plack i övre del av kranskärl och tromb som bildats i och med plackbildningen. En annan bild med en total tilltäppning av kranskärlet.
vad kan man misstänka här? (3 saker)

A
  • instabil angina
  • icke- ST-höjningsinfarkt (mer det första)
  • ST-höjningsinfakrt (mer det totalt tilltäppta kranskärlet)
19
Q

helt igentäppt kranskärl kan vara täcken för

A

ST-höjningsinfakrt

20
Q

hur kan Instabil angina definieras?

A

Nydebuterad ansträngningsutlöst angina (mindre än 4 veckor)

ökande angina med förändrat smärtmönster/värre smärta

tillkomst av viloangina

Postinfarkt angina

21
Q

vad är skillnad mellan instabil angina och icke-ST höjningsinfarkt?

A

Det är svårt att skilja dem, de är väldigt lika i karraktär men en icke-ST-höjningsinfarkt har förutom alla “instabil angina symptom” även positiva biokemiska infarktmarkörer (troponin)

22
Q

hur erkänner man en ST höjningsinfarkt?

A

typiskt akut insjuknande där man kan beskriva en period med hög smärta i bröstet som varit ihållande ett tag.

23
Q

https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/53/video/3877

A

https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/53/video/3877

24
Q

vad gör man ifall det ej går att göra en PCI inom 20 min?

A

fibrinolysbehandling, när man gjort trombolys bör patienten skickas dit den kan få en PCI gjort inom 72h. Skicka en sådan patient direkt.

25
Q

PCI bör göras hur fort?

A

inom 60min

26
Q

ge ex. på tre antitrombotiska behandlingar

A

ASA, clopidogrel, ticagrelor

27
Q

när bör trombolysbehandling göras, inom vilket tidsspan?

A

görs på gottland eller sveriges innland där man ej kan utföra PCI. Bör göras inom 12h för att minska mortalitet. I samband med trombolys ger man ASA och clopidogrel.

Sedan bedömmer man effekten. Se reperfusion efter 30min, ST-resolution om det är mer än 50%, smärtfrihet, reperfusionsarytmier.

Ta beslut med rescue PCI om trombolys ej hjälper.

28
Q

Antitrombotisk behandling vid ST-höjningsinfarkt

utan reperfusionsbehandling

A

 ASA
 Clopidogrel eller Ticagrelor
 Arixtra (fondaparinux)

29
Q

72 årig kvinna med hypertoni, hyperlipidemi, misstänkt angina 2 år sedan.

De senaste tre dagar har hon haft lättutlöst tryck i bröstet. Symptomen utlöses av promenad efter mer än 20m, någon gång även i vila. Varar då i 30min. Tar hon nitroglycerin hjälper det efter 5min.

  • vad gör du?
A
  • Tar ett EKG
    EKG: djup symetrisk T- negativitet
    ca 1mm ST sänkning
  • Börjar med SATSA
  • tar troponinprov

Riskvärderar

  • yttelrligare antitrombotisk behandling
  • kolla om du kan göra PCI eller by-pass operation

hon har 8% risk att dö på sjukhuset

30
Q

riskfaktorer för AKS?

A

Primära
• Signifikant troponin-ökning och/eller minskning
• Dynamiska ST- eller T-vågsförändringar

Sekundära
• Diabetes mellitus
• Njurinsufficiens (eGFR <60 ml/min/1.73 m²)
• Nedsatt syst LV-funktion (ejektionsfraktion <40%)
• Tidig post-infarktangina
• Nylig PCI
• Tidigare CABG
• Måttligt-hög GRACE risk score
31
Q

arixtra

A

enkelt att ge och har hälften så stor blödningsrisk som heparin.

32
Q

grace risk score

A

GRACE risk score

http://www.outcomes.org/grace

33
Q

När bör en kranskärlsröntgen göras?

A

Kranskärlsröntgen < 72 tim bör utföras om patienten har;

  • minst en riskfaktor
  • återkommande symptom
34
Q

vad gör man efter det akuta omhändetagandet?

A
  • UL
    sätter in:
  • betablockad
  • lipidsänkande LM