Vecka 2: Kåver kap 7 Flashcards
Hur kan man definiera validering?
Svar: att i handling och ord visa vår medvetenhet om och acceptans av någon annan. Det är något den andre kan märka och uppskatta, något som motiverar den andre till att fortsätta samvaron och kanske fördjupa relationen.
Vad kan vi validera i (och utanför) en KBT-session?
Svar: det finns flera olika saker vi kan validera:
Existensen. Oss själva och andra som unika varelser. Vi kan bekräfta vår egen och andras existens och likaberättigande.
Känslor. Våra egna och andras känslor. Känslor ingår i mänskliga liv. De är kompasser som leder oss i olika riktningar och de är nödvändiga för vår överlevnad. Känslor är aldrig fel eller rätt – de bara är. Känslor är omöjliga att ifrågasätta.
Tankar och önskningar. Människan är en tänkande varelse, det går inte att sluta tänka. Vi för ständiga inre dialoger som påverkar våra känslor och våra beteenden på olika sätt.
Handlingar. Tankar och känslor är förknippade med beteenden. Våra handlingar hjälper oss att nå våra mål. Det är lätt att begripa en patients handlingar om vi känner till hans värden och mål.
Kroppsreaktioner. Kroppen reagerar både frivilligt och ofrivilligt på vår omgivning. Hjärtat slår snabbare när vi blir rädda eller arga. Vi blir törstiga i extrem värme och avslappnade när vi känner oss trygga.
Även:
Historiska händelser och omständigheter. Det är helt begripligt att vi exempelvis är rädda för att tala inför grupp och undviker detta nogsamt om vi i skolan har blivit retade och hånade under muntliga redovisningar. Vi har då, utifrån historien, valid tanke om att detta ska hända igen.
Nuvarande omständigheter. Har vi tex på vår nuvarande arbetsplats utsatts för kränkande bemötande så fort vi öppnat munnen är våra reaktioner och vårt flyktbeteende valida.
När ska vi validera?
I princip alltid, speciellt i stunder där viktiga sociala värden står på spel (tillgång till närhet, tillhörighet, kärlek, respekt och självrespekt). Extra viktigt om någon befinner sig i kris och är pressad, rädd, ledsen eller förvirrad, gör något svårt eller har lyckats genomföra det svåra.
Hur kan vi validera?
Genom det vi säger, visar och gör – att identifiera och kommunicera förståelse på ett tydligt sätt.
Bekräftelser genom det vi säger. “Det är helt begripligt att du tog tåget istället för flyget … du har ju varit med om en otäck flygolycka tidigare / du blir ju så rädd när du ska flyga / du ville ju få tid för dig själv på resan ner innan du skulle träffa dina släktingar…”
Bekräftelse genom kroppsspråk. Ex genom att vända sig mot den andre, att nicka uppmuntrande, ha ögonkontakt, inte syssla med annat under samtalet och att låta rösten präglas av intresse.
Bekräftelse genom det vi gör. Det vi gör för den andre. Ex kompis är trött och man lagar mat åt denne så den slipper, skriva ett sms till någon man saknar, ge råd när något är svårt.
Varför ska vi validera?
Validering bygger upp förtroende och minskar negativa reaktioner. Det är också en förutsättning för att ta sig ur låsningar i en relation och underlättar dessutom problemlösning. Den skapar närhet och optimism och ger stöd på olika sätt. Medveten närvaro, acceptans och att kunna validera patienten är grunden för en god allians och bör genomsyra alla åtgärder i KBT.
Tänk igenom och beskriv ett tillfälle i vardagen då du själv har (eller kanske borde ha) validerat någon och hur detta gick eller kunde ha gått till.
Svar: ett exempel från kära Chat – Ett exempel där jag kunde ha validerat någon bättre var en gång när en vän berättade att hen var väldigt stressad över en presentation på jobbet. Istället för att bekräfta hens känslor, hoppade jag direkt till problemlösning och sa något i stil med:
“Äh, det kommer gå bra! Du har ju gjort liknande saker förut.” Istället kunde Chat ha bekräftat känslan: “Jag hör att du känner dig riktigt stressad över det här. Det låter jobbigt.” Visat förståelse: “Det är helt rimligt att känna så inför en viktig presentation.” Speglat och normaliserat: “Många blir nervösa inför sånt här, det betyder att du bryr dig om att göra ett bra jobb.”. Tur att chat bara är en AI så det fick inga verkliga konsekvenser, puhhh.
Beskriv hur du kan bli bättre på att validera dig själv i ditt dagliga liv.
Svar: enligt Chat kan man, för att bli bättre på att validera mig själv:
- Erkänna och namnge mina känslor
- Förstå att de är logiska och rimliga
- Minska självkritik och ersätta den med självmedkänsla
- Tillåta mig själv att känna utan att direkt fixa problemen
- Lyssna på mina egna behov och sätta gränser
Genom att aktivt öva på detta kan jag skapa en mer accepterande och stöttande inre dialog, vilket kan hjälpa mig att hantera utmaningar med mer lugn och självrespekt.
Kåver – samma principer som vanligt gäller när vi ska bekräfta oss själva:
- Observera och beskriv tankar, känslor, handlingar och kroppsreaktioner.
- Avstå från värderingar och negativa dömanden.
Att inte förklara, argumentera, problemlösa och analysera.
- Försök förstå mig själv och giltigheten i mina handlingar utifrån deras konsekvenser, min historia, mina nuvarande omständigheter, mina mål och värderingar.
Hur svårt något är för mig
Hur hårt jag anstränger mig för att lyckas
- Bekräfta mig själv genom att ta hand om mig på olika sätt och göra saker som jag tycker om och uppskattar.
Att acceptera och ha medkänsla med mig själv.
Beskriv de sju stegen på Linehans valideringsskala (exempelvis Kåver s 319f), ge exempel på god validering på varje nivå i ett patientsamtal. Ge motsvarande exempel på invalidering.
Svar: följande steg finns med på Linehans valideringsskala.
Lyssna och observera. Var vaken och uppmärksam mot den du är tillsammans med. Lyssna, var tyst och koncentrerad, ha ögonkontakt, nicka, visa att du är närvarande med den andre.
Summera och spegla. Återge, förmedla att du har förstått vad den andre sagt. Stäm av. Ex “vänta lite … så du menar alltså att … har jag förstått dig rätt?”.
I patientsamtal: ”jag känner mig helt värdelös”
“Läs av” den andre. Visa att du försöker förstå även sådant som den andre inte direkt uttalar. Använd dig av intuitiv förståelse och känslighet. Ex “jag ser att något händer med dig just nu… vad tänker du på?”. Var beredd på att du kan ha läst av något som inte finns där och godta i så fall det.
Bekräfta och gör begripligt utifrån den andres historia, hans/hennes erfarenhet och uppväxt. Validering på denna nivå motverkar tankar om att det borde / måste vara på ett annat sätt. Ex “klart att du reagerade så med tanke på vad du varit med om…”. Vi måste vara lite försiktiga här. Den andre kan uppleva sig som förbarnsligad om hans / hennes beteende förklaras utifrån något som hände för länge sedan, kanske i barndomen. Det bästa är om vi kan kombinera denna form av validering med att försöka förstå den andre utifrån nuvarande omständigheter.
Bekräfta den andre utifrån hans / hennes nuvarande omständigheter. Hitta utlösare och förstärkare i nuet. Ex “det är väl inte så konstigt att du reagerade så … du har haft en stor arbetsbörda under det senaste halvåret. Du är orolig för din sjuka mor och du har själv varit sjuk … de flesta skulle känna en stor uppgivenhet i en sådan situation…”. Validering på denna nivå är central. Den andre upplever ofta denna typ av bekräftelse som den kanske viktigaste. Du verkar förstå hur han / hon har det just nu, inte bara utifrån hur det har varit tidigare.
Behandla den andre som en jämlik och sann person. Var genuin och behandla inte den andre som skör eller mindre vetande. Reagera som en medmänniska, våga bli personlig och visa känslor och åsikter.
Förmedla det gemensamma i upplevelsen, var sårbar tillsammans utan att förlora fokus på den andre. Var inte likgiltig, överdriv inte din egen kompetens och osårbarhet, lämna inte ut den andre i hans / hennes sårbarhet. Dela upplevelsen i stunden. Ex “jag tycker också att det här är jobbigt och svårt. Jag behöver ta en liten paus … ska vi ta en kopp kaffe medan vi pratar vidare. Jag har faktiskt ingen aning om hur man ska lösa det här … men du mår ju uppenbarligen också väldigt dåligt”.
