Gamla tentafrågor Flashcards
Negativ bestrraffning
Borttagande (eller minskning) av en viss konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende
Positiv förstärkning
Tillförsel (eller ökning) av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett givet beteende
Positiv bestraffning
Tillförsel (eller ökning) av en viss konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende
Negativ föstärkning
Borttagande (eller minskning) av en viss konsekvens öka sannolikheten för ett givet beteende
Hur gör man för att släcka ut en reaktion som uppkommit genom klassisk / respondent betingning?
Presenterar betingat stimulus upprepade gånger utan närvaro av obetingat stimulus
Kim tycker att det ä obehagligt att åka buss och spåvagn. Kim får hjärtklappning, svimningskänslor och tanka om att hen ska göra något konstigt i panik. Kim sätter sig därför oftast på sätet vid gången nä bakdörren fö att enkelt kunna hoppa av då bussen stannar. Kim använderr sig också av lugnande musik i sina hörlurar för att hantera situationen.
I den respondenta processen CS –> CR (på svenska BS –> BR) identifieras buss och spårvagn som CS Vad är CR?
Ångest / rädsla
Exponering in vivo:
Exponering in vivo utgår ofta från en såkallad exponeringshierarki
Exponering in vivo ärr en central komponent i KBT-behandling av tvångssyndrom
Exponering in vivo beskrivs ofta fungera genom att nyinlärning inhiberar den ursprungliga (och fortsatt intakta) associationen mellan betingade och obetingade stimuli
Exponering in vivo är en central komponent i KBT för agorafobi
Exponering in vivo är en central komponent i Prolonged Exposure för behandling av PTSD
Exponering in vivo är en central komponent i KBT-behandling av specifik fobi
Vad innebär kontextuell betingning? Ge ett kort exempel på kontextuell betingning i samband med PTSD? (svar för chat GTP)
Kontextuell betingning innebär att en individ lär sig att associera en viss respons eller känsla med en specifik miljö eller situation. Det handlar om hur sammanhanget påverkar inlärda beteenden och reaktioner.
Exempel på kontextuell betingning vid PTSD:
En soldat som varit med om en explosion under strid kan utveckla PTSD och uppleva stark ångest när hen hör fyrverkerier eller höga smällar. Detta beror på att hjärnan har associerat dessa ljud med den traumatiska händelsen i en specifik kontext (krigsmiljö), och liknande ljud i en ny miljö kan trigga samma rädslorespons.
Hur utvecklas ett panikssyndrom med agorafobi? Hur ser inlärningsprocesserna ut? Hur vidmakthålls problematiken? Används inlärningspsykologiska begrepp i svaret. (Från chat)
Paniksyndrom med agorafobi utvecklas ofta genom klassisk betingning och operant betingning.
Förvärv av panikattacker (Klassisk betingning)
En person kan uppleva en spontan panikattack i en viss situation (t.ex. i en affär eller på en buss). Kroppsliga symtom som hjärtklappning eller yrsel blir betingade stimuli (CS) som associeras med fara, även om ingen verklig fara finns.
Generaliserad rädsla och undvikande (Stimulusgeneralisering & negativ förstärkning)
Efter upprepade panikattacker kan individen börja frukta platser där attacker har inträffat och undvika dessa miljöer (agorafobi). Undvikandet leder till negativ förstärkning, eftersom ångesten minskar tillfälligt när personen inte utsätter sig för obehaget. Detta förstärker beteendet att undvika, vilket vidmakthåller rädslan.
Vidmakthållande av problematiken
Undvikandebeteenden: Personen lär sig att inte konfrontera sin rädsla, vilket förhindrar extinktion (utsläckning) av den betingade responsen.
Trygghetssökande beteenden: Att alltid ha en trygg person med sig eller bära lugnande mediciner kan fungera som en säkerhetssignal, vilket förhindrar habituering av ångesten.
Katastroftolkningar: Individen kan tolka kroppsliga symtom som tecken på en nära förestående katastrof (t.ex. hjärtattack eller att tappa kontrollen), vilket ökar ångesten och kan utlösa fler panikattacker (interoceptiv betingning).
Sammanfattningsvis leder inlärningsprocesserna till en ond cirkel av rädsla, undvikande och vidmakthållande av paniksyndrom med agorafobi.
Beskriv hur imaginär exponering för traumatiska minnesbilder utförs i Prolonged Exposure (enligt Ramnerö eller Edna Foa et al) och vad som ärr viktigt att tänka på i samband med detta. (från chat)
Syfte:
Imaginär exponering (IE) används i Prolonged Exposure Therapy (PE) för att minska rädslan och undvikandet kopplat till traumatiska minnen vid PTSD. Genom att systematiskt återberätta det traumatiska minnet i detalj lär sig individen att bearbeta och omstrukturera minnet, vilket leder till habituering och minskad emotionell laddning.
Genomförande av imaginär exponering (IE):
Psykoedukation & Rational
Terapeuten förklarar syftet med exponeringen: att minska rädslan och öka habituering genom upprepad återberättelse av minnet.
Patienten får förståelse för emotionell bearbetningsteorin—att undvikande vidmakthåller PTSD, och exponering bryter denna ond cirkel.
Guidad återberättelse av traumat
Patienten ombeds sluta ögonen och återuppleva händelsen i nutidsform, som om den händer just nu.
Fokus ligger på sensoriska detaljer, tankar, känslor och kroppsliga reaktioner under traumat.
Terapeuten styr processen genom frågor för att säkerställa att viktiga aspekter av traumat inte undviks.
Upprepad exponering & inspelning:
Patienten återberättar minnet flera gånger i sessionen, oftast i ca 30–45 minuter.
Exponeringen spelas in, och patienten får lyssna på inspelningen hemma dagligen för att förstärka habituering.
Affektreglering & Reflektion:
Efter varje exponering får patienten beskriva hur stark ångesten var (t.ex. på en skala 0–100, SUDS-skalan).
Patienten reflekterar över vad som förändrades i upplevelsen, och terapeuten hjälper till att identifiera kognitiva förändringar.
Viktiga aspekter att tänka på vid IE:
Graderad exponering: Patienten bör utmanas men inte bli överväldigad – exponeringen ska vara hanterbar.
Ingen undvikande respons: Patienten får inte avbryta eller förmildra detaljer för att minska ångesten, då detta motverkar habituering.
Validering & trygghet: Terapeuten måste skapa en trygg miljö där patienten känner sig säker att återuppleva minnet.
Konsekvent hemuppgiftsträning: Dagligt lyssnande på inspelningen är avgörande för att påskynda habitueringen och generalisera effekten.
Effekt & mål:
Genom upprepad imaginär exponering minskar ångesten över tid, och patienten lär sig att minnet är obehagligt men inte farligt. Detta minskar undvikandebeteenden, förändrar katastroftolkningar och främjar adaptiv bearbetning av traumat.
A) Beskriv tre nivåer av kognitivoner:
1) Automatiska tankar, 2) Villkorrsantaganden / livsregller / attityder, 3) grundantaganden.
B) Ge tre typiska kliniska exempel på automatiska tankar, två på villkorsantaganden / livsregler och ett på grundantaganden. Skriv exemplen så att de stämmer överens mellan nivåerna och beskriv relationen dem emellan. (från chat)
A) Tre nivåer av kognition
Automatiska tankar:
Spontana, snabba och situationella tankar som uppstår i en specifik situation.
Påverkar direkt känslor och beteenden.
Kan vara logiska eller ologiska och ofta negativa vid psykisk ohälsa.
Villkorsantaganden / livsregler / attityder:
Mer generella regler och föreställningar om hur man måste agera för att undvika negativa konsekvenser.
Dessa fungerar som en medlare mellan grundantaganden och automatiska tankar.
Ofta formulerade som “Om… så…” eller “Jag måste…”.
Grundantaganden:
Djupa, grundläggande övertygelser om sig själv, andra och världen.
Utvecklas tidigt i livet och är oftast omedvetna.
Starka och svåra att förändra, men styr individens tolkningar av situationer.
B) Kliniska exempel och deras samband
Exempel 1: Social ångest
Automatisk tanke: “Jag kommer att säga något dumt, och alla kommer att tycka att jag är pinsam.”
Villkorsantagande: “Om jag inte är perfekt i sociala situationer, kommer folk att avvisa mig.”
Grundantagande: “Jag är inte tillräckligt bra som jag är.”
🡪 Här ser vi hur den djupa rädslan att vara otillräcklig leder till en regel om att man alltid måste prestera perfekt. När en social situation uppstår, triggas en negativ automatisk tanke baserad på denna regel.
Exempel 2: Depression
Automatisk tanke: “Jag gjorde ett misstag på jobbet, jag är värdelös.”
Villkorsantagande: “Om jag inte lyckas i allt jag gör, är jag misslyckad.”
Grundantagande: “Jag är en oduglig person.”
🡪 Grundantagandet om att vara oduglig skapar en regel där individen bara får känna sig värdefull om hen alltid lyckas. Ett litet misstag aktiverar automatiska tankar om värdelöshet.
Exempel 3: Relationsproblem och undvikande anknytningsstil
Automatisk tanke: “Min partner verkar irriterad, hen kommer nog att lämna mig.”
Villkorsantagande: “Om jag visar mig sårbar, kommer andra att avvisa mig.”
Grundantagande: “Jag är oälskbar.”
🡪 Här ser vi hur en djup rädsla för att vara oälskad leder till en regel om att aldrig visa sårbarhet. När partnern verkar irriterad, tolkas det direkt som överhängande avvisning.
Relationen mellan nivåerna
Grundantaganden påverkar hur vi ser oss själva och världen. Dessa leder till villkorsantaganden, som skapar regler för hur vi “måste” bete oss för att undvika obehag. När en situation aktiverar dessa regler, uppstår automatiska tankar, vilka i sin tur påverkar våra känslor och beteenden. Denna hierarki är central i kognitiv beteendeterapi (KBT), där målet ofta är att identifiera och förändra de underliggande tankemönstren för att bryta negativa beteendecykler.
Respondent utsläckning
Till exempel att exponering för BS leder till minskad BR
SR+
Beteendet ökar på grund av att något appetitivt följer på det
Operant betingning
Viljestyrt beteende lärs in via konsekvenser
Diskriminativt simulus
En antecendent som signalerar att ett visst beteende leder till förstärkning
Beskriv kortfattat a) exponering in vivo b) interoceptiv exponering, c) imaginör exponering och d) imaginativ exponering (chat)
a) Exponering in vivo
Innebär att individen konfronterar rädslobetonade situationer i verkligheten.
Exempel: En person med social ångest övar på att tala inför en grupp människor.
Används vid fobier, social ångest, OCD och PTSD.
b) Interoceptiv exponering
Syftar till att utsätta individen för kroppsliga sensationer som liknar dem vid ångest eller panik.
Exempel: En person med paniksyndrom får hyperventilera för att framkalla yrsel och lära sig att symtomen är ofarliga.
Används främst vid paniksyndrom och hälsoångest.
c) Imaginär exponering
Patienten återberättar och föreställer sig ett traumatiskt minne i detalj för att minska ångesten kopplad till det.
Exempel: En PTSD-patient beskriver sin traumatiska upplevelse högt i nutidsform under en terapisession.
Används ofta vid PTSD, exempelvis inom Prolonged Exposure (PE).
d) Imaginativ exponering
Innebär att individen föreställer sig en obehaglig situation som ännu inte har hänt men som skapar ångest.
Exempel: En person med OCD som är rädd för att skada någon föreställer sig att de tappar kontrollen och skriker åt en familjemedlem.
Används vid OCD, generaliserat ångestsyndrom (GAD) och andra ångesttillstånd.
Skillnaden mellan imaginär och imaginativ exponering är att imaginär fokuserar på tidigare händelser (trauman) medan imaginativ fokuserar på framtida, hypotetiska scenarion.
Ge ett exempel per exponeringsform på hur och i villket sammanhang som följande exponeringar kan användas i KBT a) exponering in vivo, b) interoceptiv exponering, c) imaginär exponering och d) imaginativ exponering. Beskriv också den specifika rationalen för respektive exponeringsform med varje exempel (chat)
a) Exponering in vivo – Social ångest
Exempel: En person med social ångest får öva på att beställa kaffe på ett café, starta en konversation med en främling eller hålla en kort presentation inför kollegor.
Rational: Syftet är att bryta undvikandebeteenden och visa att den förväntade katastrofen (t.ex. att bli förlöjligad) inte sker eller inte är så farlig som personen tror. Genom upprepade exponeringar minskar ångesten via habituering.
b) Interoceptiv exponering – Paniksyndrom
Exempel: En person med paniksyndrom får snurra runt för att framkalla yrsel eller hyperventilera för att inducera hjärtklappning, vilket liknar symtom vid en panikattack.
Rational: Personen lär sig att de kroppsliga symtomen inte är farliga och att de inte leder till en katastrof (t.ex. en hjärtattack eller att tappa kontrollen). Detta bryter katastroftolkningar och minskar ångestens intensitet genom habituering och extinktion.
c) Imaginär exponering – PTSD
Exempel: En person som varit med om en bilolycka får i terapin återberätta händelsen i nutidsform, beskriva detaljer om platsen, ljud, känslor och kroppsliga reaktioner medan terapeuten spelar in sessionen för hemarbete.
Rational: Syftet är att bearbeta traumat och minska den emotionella laddningen genom att gradvis konfrontera minnet istället för att undvika det. Detta främjar habituering och förändrar de negativa tolkningarna av traumat.
d) Imaginativ exponering – OCD (tvångstankar om att skada någon)
Exempel: En person med OCD som har tvångstankar om att skada en närstående får i terapin föreställa sig ett scenario där de tappar kontrollen och skriker åt sin partner.
Rational: Patienten lär sig att obehagliga tankar inte är farliga och att de inte leder till verkliga handlingar. Genom att inte neutralisera eller undvika tankarna minskar ångesten och tvångshandlingarna via habituering och responsprevention.
Sammanfattning
Varje exponeringsform syftar till att bryta undvikande, förändra katastroftankar och minska ångesten genom upprepad konfrontation med det fruktade. Exponeringsprinciperna är centrala i KBT och används för olika diagnoser beroende på problematikens karaktär.
Komponenter i beteendeaktivering:
Schemaläggning av aktiviteter
Graded task: att bryta ner beteemden i mindre delar
Kartläggning med aktivitetsdagbok
EN validerande terapeut som agerar som en coach
