Vecka 1: Kåver: (kap 3) Flashcards
Vad skiljer beteendeanalys från funktionell analys/kedjeanalys? Vilka är skillnaderna, vilka är likheterna och på vilka sätt är analysmodellerna överlappande?
Svar: en beteendeanalys är mer övergripande och sammanfattande medan en funktionell analys är en mer detaljerad kartläggning av problemet.
I beteendeanalysen försöker terapeuten att skapa sig en uppfattning om patienten och dennes problem på en övergripande och sammanfattande nivå. Så småningom snävas informationsinsamlingen in och avgränsas för att möjliggöra en åtgärdsplan, men i detta stadium förhåller sig terapeuten öppet nyfiken med frågor på en mer allmän nivå.
När terapeuten har fått en generell uppfattning om patienten och har formulerat dennes problem (t.ex. återkommande panikattacker som hindrar patienten från att leva normalt), övergår man till en mer detaljerad kartläggning av problemen. Terapeuten gör en s.k. funktionell analys, även kallad kedjeanalys. Den funktionella analysen kan liknas vid att sätta förstoringsglas över ett visst tidsbestämt händelseförlopp där problemet visade sig tydligt. I den funktionella analysen är terapeuten mycket specifik i sitt frågande. Man ber patienten beskriva exempelvis den senaste panikattacken - exakt vad som hände i attacken, både inre och yttre reaktioner (obehagliga fysiologiska reaktioner, starka negativa känslor, skräcktankar/bilder, flykt- eller undvikandebeteenden), vad som utlöste attacken, när den skedde, var patienten befann sig, med vem patienten befann sig, om patienten var extra sårbar på något sätt pga etablerande omständigheter (inte ätit, inte sovit, var upprörd över något, sjuk eller annat) och vilka konsekvenser den fick.
Skillnader:
- Detaljnivån skiljer sig åt; beteendeanalysen är bred och övergripande medan den funktionella analysen är ett försök till att identifiera det specifika syftet eller funktionen med ett beteende och hur och varför beteendet förekommer.
Likheter:
- Möjliggör analys
- Möjliggör bekräftelse av patienten – att någon intresserar sig för dennes svårigheter
- Befrämjar terapiallians (terapeut lyssnar, försöker förstå utan att döma)
- Möjliggör ökad motivation att arbeta med problemen (hos patienten)
- Illustrerar den inlärningsteoretiska ramen i KBT
Vad är en SORKK? Ge några exempel på hypotetiskt intressanta kliniska beteenden (exempelvis undvikande av att åka buss vid agorafobi eller att kolla spisen upprepade gånger vid OCD) och gör hypotetiska SORKK:ar över dessa. Vad ska ingå i R:et i en SORKK? Vad ska ingå i S:et i en SORKK? Vad ska ingå i K:en i en SORKK? Varför kan det vara viktigt att ha med både K(kort sikt) och K(lång sikt) i en SORKK?
Svar: En SORKK är en funktionell analys för att kartlägga problematiska beteenden. Den innehåller följande:
Situation (omständigheter, utlösande faktor): När / var hände det? Vad hände innan?
Organism: automatisk tanke (ex “jag klarar ingenting”), känsla (vilken? Intensitet 1-10? Hur länge varade den?), fysiologiska reaktioner i kroppen (och skatta hur störande / jobbiga dessa var på en skala 0-10). Koverta beteenden, men även respondenta.
Respons: operant beteende, handling. Vad du faktiskt gjorde till följd av tankarna och känslorna.
Konsekvens (kortsiktigt): resultat direkt efter beteendet. Konsekvenser på kort sikt hänger alltid ihop med något under organismen.
Konsekvens (långsiktig): resultat på sikt. Vad lär man sig av beteendet?
Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser tenderar att skilja sig åt ganska drastiskt. De kortsiktiga konsekvenserna är vanligtvis anledningen till att vi gör det problematiska beteendet från början. Genom att kartlägga de långsiktiga konsekvenserna kan vi uppmärksamma patienten på varför beteendena är problematiska och det kan motivera patienten till förändring.
Fråga: på vilket sätt var det hjälpsamt?
SORKK – undvika att åka buss vid agorafobi
Situation: tanke på att åka buss.
Organism: F: hjärtklappning, svettas, tryck mot bröstet, T: automatiska tolkningar “jag kommer må dåligt om jag åker buss”, K: ångest
Respons: jag går eller åker bil istället.
Konsekvens (kort sikt): ångestlindring, fysiska förnimmelser avtar.
Konsekvens (lång sikt): fortsatt rädd för buss, undviker kanske att åka kollektivt, kanske inte kan ta sig till jobb / skola / vänner, kanske ändrar ens självbild (klarar jag någonting alls??)
SORKK – kolla spisen upprepade gånger vid OCD
Situation: på väg ut ur lägenheten, vid ytterdörren.
Organism: automatisk tanke “glömde stänga av spisen”, känsla av stress, ökad hjärtfrekvens.
Respons: jag måste kolla att spisen är avstängd / stänga av den.
Konsekvens (kort sikt): ångestlindring, fysiska förnimmelser avtar.
Konsekvens (lång sikt): samma tanke nästa gång man är vid ytterdörren, får svårt att lämna hemmet, undviker att gå ut då det är för mycket som ska kontrolleras, isolerar sig, OCDn sprider sig / blir värre, möjligt att ens självbild ändras.
Vad ska ingå i en beteendeanalys och hur används den i en KBT-behandling
Svar: en beteendeanalysen består både av en topografisk del (frekvens, intensitet och varaktighet samt en topografisk analys, dvs över- och underskott) och av en funktionell del (uppkomst och vidmakthållande, respondent / operant inlärning).
Syfte: hitta möjliga lösningar och ett behandlingsupplägg som hjälper patienten på lång sikt.
Hur: kartlägga och förstå problem / beteenden i sitt sammanhang utifrån inlärningsteori.
I KBT: Beteendeanalysen hjälper terapeuten och klienten att ringa in vad som har bidragit till att problemet utvecklats och framför allt att förstå varför det vidmakthålls. Den hjälper även terapeuten att både välja och utvärdera olika interventioner. Utöver detta främjar det terapialliansen och ger möjlighet att bekräfta patienten i sitt lidande. Beteendeanalysen kan också upplevas som motiverande för patienten i behandlingen.
Vad en beteendeanalys bör innehålla enligt Kåver
A) Bakgrund
- Uppväxt, ursprungsfamilj, utbildning, arbeten, relationer, utlandsvistelser, fritidsintressen, somatiska sjukdomar, tidigare psykiska besvär etc.
- Aktuell situation - familj, bostad, ekonomi, sociala relationer etc.
- Medicinska/fysiska problem och sjukdomar.
- Suicidbenägenhet.
- Medicinering.
- Tidigare behandlingar.
- Önskningar och drömmar - hur skulle patienten vilja ha det eller leva om han fick önska, vad längtar patienten efter, vilka drömmar finns?
- Tillgångar - medvetenhet om och erfarenhet av att hantera och lösa problem, tillgång till sociala färdigheter, förmåga att observera och reflektera över egna inre processer som tankar och känslor, stöd från omgivningen, avledande intressen och aktiviteter, övriga förmågor och talanger etc.
Brister - ensamhet eller alltför få relationer, dålig ekonomi, oförmåga att hantera problem, negativa erfarenheter av vård och behandling, arbetslöshet etc.
B) Problemformulering
- Problemlista - allt det som patienten upplever som problem samt en rangordning av problemen utifrån grad av negativ inverkan på hans liv.
C) Val av terapeutiskt fokus utifrån problemlistan
- Terapeut och patient väljer tillsammans ut ett eller några problem att arbeta med i behandlingen - terapeutens kliniska kunskap och erfarenhet och patientens önskemål jämkas samman när man väljer fokus. Valet görs även utifrån andra aspekter, som hur möjligt det är att inom en begränsad tid erbjuda förändring för de olika problemen i listan. Terapeuten gör även en bedömning enligt DSM-5: ångestsyndrom (specifik fobi, social ångest, paniksyndrom med eller utan agorafobi, posttraumatiskt stressyndrom, tvångssyndrom etc.), depression, personlighetsstörningar, psykotiska syndrom osv.
- Formulering av det valda problemet i termer av överskott och underskott, dvs. sådant som patienten gör för mycket respektive för lite av, i samband med problemet. Vid exempelvis paniksyndrom kan överskotten bestå av att ofta tänka katastrofalt, att “fly” från köer, folksamlingar och tunnelbana samt att ofta “kontrollera” hur hjärtat slår och om kroppen känns bra. Underskotten, det som patienten gör för lite av, kan bestå i att sällan tänka realistiska tankar, att inte utsätta sig för svåra situationer, att aldrig acceptera obehagliga känslor.
- Motivation. Nu behöver terapeuten också veta patientens grad av motivation och huruvida han verkligen har tillräckliga färdigheter för att göra det som krävs. En viktig information är hur starka känslor, exempelvis rädsla, är förknippade med överskotten och bristerna.
- Ytterligare klargörande av problemet - frekvens, varaktighet, vanliga utlösande situationer, tankar, känslor, handlingar, kroppsreaktioner, hur problemet påverkar patientens livskvalitet samt patientens tidigare sätt att hantera och/eller lösa problemet.
D) Målsättning
- Målet eller målen bestäms i mycket konkreta termer utifrån problemformulering och val av terapeutiskt fokus.
EXTRA skolans beteendeanalysmall
1) Introduktion
A. Aktuell livssituation. Kortfattat kring arbete, familj, livsföring, socialt
B. Av patienten angivet problemområde(n). Patientens egen beskrivning av sökorsak, sitt/sina problem, om möjligt i svårighetsgrad.
C. Förväntningar och tidigare psykologisk behandling. Ev tidigare behandling och utfall av den, förväntningar på aktuell behandling
D. Psykiatrisk diagnos/behandling
2) Topografisk analys
A. Överskott/underskott
B. Beteendemått och självskattningsformulär
3) Uppkomst och vidmakthållande
A. Historisk analys. Redogör för sannolik uppkomst av problemet/en. Skilj på fakta och de antaganden du gör.
B. Vidmakthållande. Formulera en hypotes om vidmakthållande faktorer i en funktionell analys och en kognitiv förklaringsmodell.
- Funktionell analys: respondenta processer (CS - CR) och operanta processer (SORKK)
- Kognitiv analys. Beskriv de faktorer som vidmakthåller patientens problemområde(n) i kognitiva termer. Negativa automatiska tankar/katastroftankar – Villkors-antaganden/Livsregler – Grund-antaganden/Schema, och Kompensatoriska strategier (om ej tidigare redovisade)
4) Motivationsanalys
Positiva och ev negativa konsekvenser av att problemet blir löst
5) Behandlingsplan
A. Målsättningar. Av terapeut och patient gemensamt formulerade och rangordnade mål.
B. Intervention/Metod. Ange och motivera val av intervention/metod.
C. Evidensläge. Redogör för aktuellt evidensläge för valda interventioner/metoder.
