Vecka 1: Beck Kapitel 3 Flashcards
Beskriv ingående vad automatiska tankar är och hur påverkar de oss? Hur kan du förklara vad en automatisk tanke är för en klient?
Svar: de automatiska tankarna kan beskrivas som snabba, spontana tankar eller bilder. De är situationsspecifika och anses vara på en ytlig nivå av kognition, ofta där de fragmentariska och inte alls särskilt väl formulerade meningar med subjekt och predikat. Snarare kan de beskrivas som utrop: Hungrig! Skönt! Aj! Nej, orkar inte! Hjälp! Ta bort! Pinsamt! Härligt! osv. Ibland är de automatiska tankarna mer som inre dialoger i vilka vi talar och resonerar med oss själva. Ex: “Jag måste fixa det här. Skärp dig nu …inget blir bättre av att du väntar. Det här gick ju bra! Allt kommer att ordna sig. Han gillar mig inte!”-
Många tänker i bilder istället för i ord. De har en liten bio i huvudet som spelar upp scenarier av olika slag - positiva och negativa. De inre bilderna kan vara mycket starka och påverka oss på ett påtagligt sätt.
Vanligtvis noterar vi känslan eller beteendet som följer en automatisk tanke, medan den automatiska tanken bara accepteras utan att vi reflekterar över den. Däremot är det vanligare att vi kommer i kontakt med våra automatiska tankar snarare än våra grundantaganden och intermediate beliefs. Om vi noterar våra automatiska tankar och utvärderar vårt tänkande, våra känslor, fysiska förnimmelser och beteende kan vi skifta vägen de automatiska tankarna tar. Ex: man tänker att man är inkompetent och aldrig kommer klara något pga man är dum och blablabla… men stoppar sig själv “vänta nu! Det här kanske är svårt, men jag kan nog klara det trots allt. Jag har ju klarat det förut” osv → det skulle kunna leda till att vår initiala känsla mm lugnas och successivt skiftar.
I verkligheten kanske det inte är en så tydlig process, dvs att en automatisk tanke → känslor, beteenden och fysiska förnimmelser. Våra känslor, beteenden och fysiska förnimmelser kan också påverka varandra och leda till automatiska tankar.
Vad är villkorsantaganden, livsregler och attityder (“intermediate beliefs”) och hur påverkar de oss?
Svar: kognitionshierarkin ser ut som följande:
Vi har våra grundantaganden som är rigida och ofta är omärkbara, “det är så det är”. Sen har vi automatiska tankar som är snabba reaktioner på en situation och som grundar sig i våra grundantaganden. Däremellan finns “intermediate beliefs” som är villkorsantaganden, livsregler och attityder. Vanligtvis är vi mindre medvetna om dessa, jämfört med automatiska tankar och beteenden. Våra intermediate beliefs påverkar hur vi tolkar situationen vi är i (utifrån grundantagandena), vilket i sin tur formar våra automatiska tankar.
Villkorsantaganden: “om … så”-satser.
Ex: “Om jag bara anstränger mig så kommer jag att få det jag vill”,”Om jag går ner tio kilo så kommer jag att bli mer omtyckt”
Livsregler: “Jag borde / måste”. Livsregler är en samlad kunskap om vad vi har lärt oss om hur man ska bete sig och förhålla sig i olika livssituationer. Livsregler kan handla om etik, moral, religion, prestation eller om vanlig uppfostran, vett och etikett.
Ex: “Jag borde älska min man/mina föräldrar mer”,”Jag måste alltid ha kontroll.”
Attityder: vår attityd gentemot något. Ex: en attityd gentemot att misslyckas, “det är hemskt att slösa sin potential”.
Ex hos någon som tycker att denne “är inkompetent” och läser en svår text:
- Attityd: “det är hemskt att misslyckas”
- Regel: “man ger upp om utmaningen tycks vara för svår”
- Antagande: “om jag gör ett försök på något som är svårt, misslyckas jag. Om jag undviker det som är svårt kommer jag vara okej/säker”
Beskriv relationen mellan automatiska tankar, kompensatoriska strategier (“compensatory strategies”), villkorsantaganden/livsregler/attityder och grundantaganden. Vad får detta för kliniska implikationer?
Svar: relationen mellan automatiska tankar, kompensatoriska strategier, villkorsantaganden/livsregler/attityder och grundantaganden är central inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och beskriver hur olika nivåer av tankemönster och beteenden samspelar för att forma och vidmakthålla en persons psykiska hälsa och beteende. Grundantaganden är rigida uppfattningar som en person har om sig själv, andra och världen och dessa formar vilka tankar och hur vi tolkar situationer, vilken information som tas in och vad som sållas bort. Våra grundantaganden påverkar vilka villkorsantaganden/livsregler/attityder vi har och dessa syftar ofta till att undvika att det negativa grundantagandet aktiveras. De reglerar och förutsätter vad som behöver ske för att personen ska känna sig trygg eller accepterad, utifrån grundantagandena. Kompensatoriska strategier är de beteenden som används för att hantera eller dämpa effekterna av negativa grundantaganden och att följa livsreglerna. Automatiska tankar är de konkreta tankar som dyker upp i vardagen och speglar aktiveringen av dessa djupare strukturer.
Ex grundantaganden: “Jag är värdelös”, “Andra människor är farliga”, “Världen är en orättvis plats.”.
Ex villkorsantaganden/livsregler/attityder: “Om jag alltid presterar perfekt, så kommer jag att duga” (kopplad till ett grundantagande om otillräcklighet).
Ex kompensatoriska strategier: perfektionism, överdriven planering, undvikande beteenden, eller att alltid söka bekräftelse.
Ex automatiska tankar: “Jag klarar inte det här”, “De tycker säkert att jag är dum.”
Kliniska implikationer utifrån den här kunskapen innebär att vi kan…
- identifiera och bryta onda cirklar,
- identifiera och omstrukturera rigida grundantaganden och villkorsantaganden,
- behandla undvikandestrategier,
- via förståelse för ovanstående kan patienten öka insikten och skapa förändring på ett djupare plan
EXTRA grundantaganden / scheman
Grundantaganden är den mest fundamentala nivån av antaganden; de är globala, rigida och övergeneraliserade. Formas tidigt i våra liv – idéer om oss själva, andra och världen. Grundantaganden är ofta svåra att få fatt i själv, man ser dem som absoluta sanningar – det är så saker och ting är. Ex: “jag är korkad” “jag är snäll” “jag får inte göra fel” “andra har alltid rätt” “världen är hård”. Vanligtvis filtrerar vi världen utifrån våra grundantaganden så vi tar in den information som stämmer överens med våra grundantaganden och bortser från sådant som går emot dem, på så sätt vidmakthålls grundantagandena. Ex: grundantagandet “jag är okunnig”, man läser en bok som man inte förstår och tänker att “ah, det är är ju typiskt mig som aldrig förstår” och har svårt att vända och vrida på tanken och tex tänka att andra som är intelligenta kanske också skulle ha svårt att förstå just den texten första gången de läste den eller att författaren formulerat sig på ett onödigt komplicerat sätt eller att man var ofokuserad just när man läste texten och därför hade svårt att ta in osv… Bilden visar en “information-processing model”.
EXTRA utmana grundantaganden i terapi
Det är viktigt att försöka läsa av grundantagandenas uppkomst i terapisammanhang så man får en uppfattning om när dessa ska utmanas. En individ som kommer till sessionen med en tydlig depression och har negativa grundantagen om sig själv som grundar sig i tidig uppväxt, alltså innan depressionsstart vs en deprimerad patient som har negativa grundantaganden om sig själv sedan depressionens debut men innan det haft dessa grundantagandena. Den sistnämndas grundantaganden kan utmanas tidigare i behandlingen, medan den första skulle kunna reagera starkt om grundantagandena utmanades “för tidigt” (tex psykologen tappar sin kredibilitet och alliansen förstörs). Därav innefattar den initiala fasen av KBT vanligtvis att man fokuserar på att slå hål på automatiska tankar snarare än grundantaganden.
Utgå från Figur 3.3 på s 39 och formulera några nya konceptualiseringar utifrån typiska kliniska exempel
Svar:
Situation: X får en extra arbetsuppgift efter lunchen på jobbet.
Automatisk tanke: “Jag kommer aldrig hinna med allt. Jag är för långsam.”
Emotion: stress / viss ångest / möjligtvis lite sorg
Fysisk förnimmelse: börjar svettas.
Automatisk tanke: “Åh nej!
Syns det på mig? Alla kommer tycka att jag är äcklig”
Emotion: ångest.
Fysisk förnimmelse: hjärtat slår snabbare.
Automatisk tanke: “oj vad hjärtat slår snabbt! Syns det att jag är stressad? De kommer inte våga ge mig arbetsuppgifter mer → de tänker att jag är en dålig arbetare”
Emotion: ökad ångest.
Automatisk tanke: “jag får inget gjort. Jag måste stanna över på jobbet idag. Jag får avboka träffen med min vän senare”
Emotion: lugnare / dämpad ångest.
Fysisk förnimmelse: lugnare hjärtrytm.
Beteende: överarbetar?
→ risk för utmattning, ingen återhämtning, nästa dag blir likadant / värre…
EXTRA vad bör man fråga sig när man konceptualiserar en patient?
“Hur utvecklade patienten den här svårigheten / diagnosen?”
“Vad var de signifikanta händelserna, upplevelserna eller interaktionerna som påverkade det här?”
“Vad är patientens mest basala antaganden om sig själv, sin värld och andra?”
“Vilka är patientens villkorsantaganden, förväntningar, livsregler och attityder?”
“Vilka strategier har patienten använt sig av genom livet för att hantera sina negativa antaganden?”
“Vilka automatiska tankar, bilder och beteenden vidmakthåller svårigheten / problemet?”
“Hur interagerade patientens utvecklande av antaganden med livssituationer som gjorde patienten sårbar till svårigheten?”
“Vad pågår i patientens liv just och vad är patientens uppfattning?”
Dock viktigt! Vår kognitiva konceptualisering kan alltid modifieras i takt med att man upptäcker nu information som leder till att man bekräftar, omvärderar / finslipar eller bortser från sin tidigare hypotes.
Utgå från Figur 13.1 på sida 200 och formulera några exempel på möjliga villkorsantaganden, livsregler och attityder och automatiska tankar utifrån grundantagandet “jag är inkompetent”. Använd (t.ex.) situationerna 1.) Sitter och ska tentaplugga, 2.) Planerar en överraskningsfest för en vän och 3.) Går på gruppass på gymmet.
Relevant Childhood Data: förälder som ställt höga krav / jämfört en med andra som presterat bättre.
Core Belief(s): “jag är inkompetent”
Conditional Assumptions / Beliefs / Rules:
Villkorsantaganden: om jag inte klarar det direkt så betyder det att jag inte är smart. Om jag jobbar hårt, klarar jag mig okej (positivt). Om jag inte presterar bra innebär det att jag misslyckats (negativt).
Livsregler: jag måste prestera, jag borde klara saker direkt.
Attityder: det är hemskt att misslyckas, höga betyg är bra.
Compensatory / Coping Strategy(ies): utvecklar hög standard. Letar efter brister och korrigerar dem. Jobbar hårt. Jämför sig med andra och försöker prestera bättre än dem. Undviker att fråga om hjälp. Förbereder sig överdrivet mycket.
Situation 1: Sitter och ska tentaplugga.
Automatic thought: “nej vad svårt jag förstår ingenting” “det här går alldeles för långsamt!”
Meaning of the A.T.: jag kommer inte klara det, jag klarar inte skolarbetet som jag borde
Emotion: stress.
Behavior: skrollar på mobil (distraktion).
Situation 2: Planerar en överraskningsfest för en vän
Automatic thought: “blir det här verkligen bra nog?” “borde jag göra på något annat sätt”
Meaning of the A.T.: ifrågasätter sin egna förmåga att fatta rätt beslut
Emotion: oro.
Behavior: börjar kontrollfråga andra vänner kring vad som blir bäst, söker bekräftelse i mina beslut.
Situation 3: Går på gruppass på gymmet
Automatic thought: “oj vad duktiga alla andra är” “jag är för långsam” “jag gör fel”
Meaning of the A.T.: jag borde förstå saker direkt…
Emotion: ledsen.
Behavior: går inte tillbaka till passet igen.
Rational / sätt att förklara automatiska tankar
“Våra tankar är våra ständiga följeslagare. De är som en radio som alltid står på i bakgrunden och kommenterar det vi gör och upplever. Vi är så vana vid att ha denna radio i bakgrunden att vi ibland inte ens lägger märke till den, utan bara passivt tar in vad den säger. För det mesta fungerar det bra och våra tankar hjälper oss att navigera i vardagen. Men tankar kan orsaka lidande och bli problematiska när vår inre radio är inställd på en överdrivet negativ frekvens, tec när radiorösten bara fokuserar på potentiella hot och problem eller ständigt kritiserar det vi gör. Vid PMS upplever många just att deras inre monolog eller “radio” blir inställd på en annan mer självkritisk och negativ frekvens. Detta blir särskilt problematiskt om man tar det som radiorösten säger som objektiva sanningar. Men faktum är att våra tankar är tolkningar, även om tankar ofta “känns” som objektiva sanningar. Dessa tolkningar kan vara mer eller mindre hjälpsamma men genom att förstå dem som just tolkningar kan det hjälpa oss att granska negativa tankar med lite mer distans.”
