Utvecklingsavvikelser Flashcards

1
Q

Vilka delar ingår i en barnneurologisk mottagning?

A
  • Utredning – anamnes, status, blodprover, röntgen, bedömningar av andra yrkeskategorier. Anamnesen är ofta viktigare än status hos barn, status är generellt observera under lek. Tid är alltid en bra faktor för att hitta diagnoser, man vill följa förloppet (tex upprepa provtagning).
  • Behandling – mediciner, hjälpmedel, instruktioner, remisser till andra som kan hjälpa.
  • Information – berätta om diagnosen, prognosen, behandlingen och anpassa budskapet!
  • Skapa relation – trygga barn och föräldrar är beroende av detta. Annars sämre bedömningar  sämre compliance.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka frågeställningar kan finnas på remissen till en barnneurologisk mottagning?

A

epilepsi/frånvaroattacker, huvudvärk/migrän, utvecklingsförseningar, CP/motoriska avvikelser, syndrom, neurologiska bortfall, avvikande sensoriska symtom och skumma grejer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka sjukdomar behandlas på barnneurologisk mottagning?

A

epilepsi,
migrän/spänningshuvudvärk (väldigt vanligt),
misstänkt/tydlig utvecklingsförsening eller NP, CP,
medfödda missbildningar i hjärna/ryggmärg (ex ryggmärgsbråck),
syndrom (ex Downs),
misstanke tumör/neuroinflammation,
sällsynta genetiska sjukdomar,
funktionella/psykologiska tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka typer av epilepsi finns för barn?

A

Neonatala kramper
epileptiska encefalopatier
benign barnepilepsi
absensepilepsi i barndomen
juvenil absensepilepsi
juvenil myoklon epilepsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad ska man tänka på vid neonatala kramper?

A

o Orsakas oftast av syrebrist, kan även bero på tex stroke, infektion, genetiskt eller metabolt.
o Spädbarn kan ha kramper som bara syns på EEG, inga synliga kramper.
o 1,5/1000 som får kramper. –> hyfsat vanligt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur utreder man neonatala kramper?

A

EEG, MR och UL. Många kommer sedan till habiliteringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innefattar epileptiska encefalopatier?

A

o Genetiskt svåra epilepsier med tidig debut, vanligast pga mutation i SCN2A (påverkar Na-kanaler). Finns Andra exempel är PCDG19-mutation som bara drabbar tjejer och ger kramp på kramp på kramp (kan behöva IVA-vård innan de får rätt behandling) och GLUT1-mutation som ger hjärnan lågt blodsocker (behandlas med ketogen kost via PEG).

o Finns även snällare genetiska epilepsier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När debuterar vanligen benign barnepilepsi?

A

Debut 3-13års ålder (oftast 5-8år), utgör 10-15% av all barnepilepsi. Finns genetisk komponent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur uppträder vanligen benign barnepilepsi?

A

o Fokala anfall oftast nattetid/vid insomnandet. Ofta ena ansiktshalvan, gutturala ljud, salivation, afasi. Generalisering vanligt. Kan ibland påverka koncentrationen.
o Normal neurologisk undersökning och typisk EEG-bild  gör sömnEEG! Ej neuroradiologi i typiska fall.
o Lättbehandlad och god prognos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När och hur debuterar vanligen abscensepilepsi i barndomen?

A

o Debut 4-12års ålder.
o Multipla korta (<30sek) absenser med/utan ansiktsautomatismer. Provoceras av hyperventilation (få barnet att blåsa upp en ballong). Kan leda till koncentrations- och beroendeproblematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ser man på EEG vid abscensepilepsi?

A

EEG visar korta episoder med generaliserad synkron 3Hz spike-and-wave-aktivitet, bakgrundsaktiviteten är normal. Normal utveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur behandlas abscensepilepsi?

A

o Etosuximid (Suxinutin) bra mot frånvaroattacker. 80% blir anfallsfria och kan efter några år sluta med den förebyggande behandlingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När och hur debuterar vanligen juvenil abscensepilepsi?

A

o Debut 5-10års ålder (oftast i tonåren).
o Korta (<30sek) absenser med/utan ansiktsautomatismer, generaliserade tonisk-kloniska anfall,myoklona anfall, absensstatus. Kan leda till koncentrations- och beroendeproblematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad visar EEG vid juvenil abscensepilepsi?

A

o EEG visar episoder med generaliserad 3-4Hz poly-spike-wave-aktivitet, normal bakgrundsaktivitet. Normal utveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gäller vid behandling av juvenil abscensepilepsi?

A

Ofta lättbehandlad, men kräver ofta livslång behandling för anfallskontroll. Förstahandsval är Valproat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

När och hur debuterar vanligen juvenil myoklon epilepsi?

A

o Debut i tonåren.
o Myoklona anfall, 1-2h efter uppvaknandet, kan leda till att barnet tappar saker/spiller. Tonisk-kloniska anfall och ibland atypiska absenser. Anfall provoceras av flimmerljus och sömnbrist.

17
Q

Vad visar EEG vid juvenil myoklon epilepsi?

A

EEG visar 3,5-6Hz multipla spike-and-wave-komplex som aktiveras av fotostimulering/sömnbrist, normal bakgrundsaktivitet. Normal utveckling.

18
Q

Hur behandlas juvenil myoklon epilepsi?

A

Förstahandsval är Valproat.

Ofta lättbehandlad, men kräver ofta livslång behandling för anfallskontroll.

19
Q

Hur diagnosticerar man epilepsi hos barn?

A

efter 2 oprovocerade anfall eller orsak som gör risken hög (> 60%) för nya anfall.

20
Q

Hur klassificeras epilepsidiagnosen?

A

Kan klassificeras efter debutålder (neonatal, infantil, juvenil), orsak (tex genetiskt åldersberoende epilepsi, missbildning, hjärntumör osv), anfallstyp (generaliserad, fokal, okänd) eller epilepsityp (EEG-bild, epilepsisyndrom, genetik, etiologi).

21
Q

Vad ska man göra på alla barn med kramper <2år och på äldre barn med EEG-förändringar?

A

MR!

22
Q

När görs genetisk utredning?

A

om man inte hittat orsaken på annat sätt!

23
Q

Hur behandlas generaliserade anfall?

A

o Lamotrigin (Lamictal) – brett, måldos 2-3mg/kg. Trappas upp (annars hudreaktion), ev trötthet. Påverkas av kombination med Valproat (behöver då halvera dosen).

o Valproat (Ergenyl) – effektivast, funkar på det mesta (ej småbarn med oklar etiologi och tjejer pga PCOS-risk), kan ge fulldos (15-30mg/kg) direkt. Ev trötthet vid iv administrering. Koncentrationsbestämning och blodprovsuppföljningar.

o Levetiracetam (Keppra) – brett, kan ges i fulldos (20-40mg/kg) direkt, går inte att överdosera. Inga interaktioner, kan ge beteendebiverkning vid iv administrering.

o Etosuximid (Suxinutin) – bara vid absensepilepsi, trappas upp, ev trötthet, 20mg/kg.

24
Q

Hur behandlas fokala anfall?

A

o Karbamazepin (Tegretol) – måste trappas upp, finns i depot, kan ge trötthet, hyponatremi och utslag. Måldos 20mg/kg.

o Oxcarbamazepin (Trileptal) – andra generationens Tegretol, trappas upp, kan bytas direkt från Tegretol 2:3, måldos 30mg/kg.

o Lamotrigin (Lamictal)

o Levetiracetam (Keppra)

25
Q

Vad är cerebral pares?

A

Samlingsnamn för rörelsehinder orsakat av att hjärnan inte klarar av att styra motoriken på ett normalt sätt. Ingen enhetlig sjukdom utan en konsekvens av att hjärnan skadats när den är mycket omogen (stationär skada före 2års ålder, ej progressiv).

26
Q

Hur vanligt är CP?

A

Föds ca 200 barn/år som utvecklar CP, kan nu redan vid 3-4mån ålder se om ett barn har hög risk att utveckla CP och då påbörja träning/ åtgärder tidigt.

27
Q

Vad orsakar CP?

A

tex syrebrist vid förlossning, infektioner under graviditet eller efter födelse, stroke, blödningar, proppar och medfödda hjärnmissbildningar. Det utvecklas olika skador beroende på i vilken graviditetsvecka det sker (tidigt kan det ge missbildning, lite senare kan det ge periventrikulär skada i vitsubstans och ännu senare sitter skadan i områden som kräver mycket blodförsörjning). 85% har förändringar som syns på MR. De flesta har mer påverkan i benen än armarna.

28
Q

Hur graderar man olika CP-skador?

A

funktionsnivån graderas enligt GMFCS-skalan (1-5) där 1 innebär liten hälta, 3 går med hjälpmedel och 5 klarar ingenting själv.

29
Q

Vad är spastisk CP?

A

Spastisk CP är vanligast, får ökad muskelspänning vid ffa snabba rörelser (ökad tonus –> starkare flexorer –> kan inte sträcka ut).

30
Q

Vad innebär dyskinetisk CP?

A

Dyskinetisk CP har mer påverkan på basala ganglier än spastisk CP och ger svårigheter att sitta stadigt och ofrivilliga rörelser, men kan vara intakta kognitivt.

31
Q

Vad innebär genetiskt syndrom?

A

= en uppsättning symtom/fynd med gemensam känd orsak i arvsmassan. Många tillstånd är ärftliga med varierande penetrans och oklar bakomliggande genetik (tex diabetes). Andra är genetiska men ger en sjukdom och inte ett syndrom (tex hemofili).

Många genetiska variationer ger egenskaper/skillnader men är varken sjukdom eller avvikelse (tex färgblindhet eller laktosintolerans).

32
Q

Hur delar man upp genetiska syndrom?

A

ärftlighet (recessiv/dominant/autosomal/X-bunden/mitokondriell),

genetisk skada (kromosomalt, deletion/duplikation, monogen, repetitioner, mitokondriell sjukdom),

genetiska utredningar (kromosomodling, microarray, sangersekvensering, exomsekvensering, helgenomsekvensering osv)

utifrån mekanism/sjukdomsgrupp (tex metabola, intermediärmetabola, mitokondriella, lysosomala osv).