Blås- och tarmfunktionsrubbning hos barn

Question 1

Vilka tillstånd av blås-tarmfunktionsrubbning kan drabba barn?

Answer 1

olika tillstånd att tänka på vid olika åldrar – men det vanligaste för alla åldrar är funktionell förstoppning.

Första levnadsåret kan tillstånd som regurgitation, kolik, cyklisk kräkning, funktionell diarré och dyschezi (dyskoordination av bajsande/sfinkter – stånkar/blir röda i ansikte).

Mellan 3-18 år är det istället vanligare med funktionell illamående, FD och IBS.

Question 2

Hur uppkommer förstoppning/läckage vanligtvis?

Answer 2

Nedre delen av rektum är normalt tom. Utfyllnad av den ger reflex till defekation. Om rectum är kroniskt fylld kommer reflexen mattas av och försvinna (”rectumobstipation”), vilket gör att barnet får svårt att känna behov av tarmtömning samt krystning. Läckage beror nästan alltid på ofullständig tömning.

Question 3

Vilka perioder är känsliga för förstoppning hos barn?

Answer 3

8 mån (allt mer fast föda, avföring ändrar konsistens),

2-3 år (potträning/egen vilja, behöver stöd/rutin från föräldrar),

5-6 år (skolstart, kniper/håller sig för vågar inte etc).

Question 4

Hur diagnosticerar man förstoppning?

Answer 4

använda sig av ROM IV-kriterierna:
<3 avföringar/vecka,
minst ett avföringsläckage/vecka,
smärtsam och/eller hård avföring,
beteende där barnet håller emot/kniper för att förhindra tarmtömning,
stora avföringar som riskerar att orsaka stopp i toaletten,
rektum fylld med avföring.

Question 5

Vad orsakar förstoppning hos barn? generellt

Answer 5

funktionellt
anatomiska förändringar
psykogen
övrigt

Question 6

Vilka funktionella orsaker finns till förstoppning?

Answer 6

funktionell (95%, smärta, avföringens konsistens, långsam tarm, idiopatisk – ”pottskräck”, brist tid/rutiner),

Question 7

Vilka anatomiska förändringar kan orsaka förstoppning?

Answer 7

anatomiska förändringar (analatresi, analektopi, analstenos, analfissur, megarektum – mb Hirchsprung),

Question 8

Vilka psykogena orsaker finns till förstoppning?

Answer 8

psykogen (beteendestörning ex autism/ADHD, depression, anorexi),

Question 9

Vilka övriga orsaker finns till förstoppning?

Answer 9

Cystisk fibros, socialt, övergrepp

Question 10

Vilka red-flags finns vid förstoppning hos barn?

Answer 10

debut första levnadsveckorna vid amning, utspänd buk/kräkningar,
mekonium efter >48h,
hereditet för ex hirchsprung,
dålig viktuppgång,
avvikande anatomi (ex neuralrörsdefekt) eller neurologi (ben/underliv),
blod i eller avvikande färg avföring utan tydlig fissur,
psykosocial problematik,
dålig effekt av adekvat och genomförd behandling.

Question 11

Hur utreds förstoppning hos barn?

Answer 11

anamnes inkl tarmdabok med bristolskala, tittar på tillväxtkurvan,
enkel status inkl titta/ev känna per rectum, ev glutenprov (transglutaminasantikroppar).

Detta är nästan alltid tillräckligt – ev TSH/T4. Krävs sällan röntgen.

Question 12

Vad är målet med behandling av förstoppning och hur lång tid brukar behandling ta?

Answer 12

Mål med behandling är att eliminera läckage, mjukare avföring och regelbundna tarmtömningar. OBS läkemedlen till för att normalisera beteende och rutiner. Vanligtvis behandlar man i 6-9 månader.

Question 13

Vad ingår i behandlingstrappan av förstoppning?

Answer 13

1. Utbildning, toarutin, belöningssystem, potträning, bajsdagbok
2. Mjukgörande (laktulos, makrogol)
3. Regelbundna lavemang (ex klyx alternativt resulax som ges dagligen samma tid 3-4 dgr, sedan varannan dag i 1 v, glesas ut ytterligare under 1 v). Undvik helst mikrolax (kan vara smärtsamt/svida). OBS tänk på att det kan vara jobbigt/integritet/”övergrepp”.
4. Stimulantia (laxoberal, cilaxoral)
5. Irrigation, andra LM
6. Appstomi, annan stomi

Question 14

Vad är blåsdysfunktion?

Answer 14

Blåsdysfunktion: dålig tömning eller lagring – inkontinens, infektioner, LUTS.

Question 15

Vad kan orsak till blåsdysfunktion vara?

Answer 15

neurogen eller idiopatisk/funktionell (vanligast). Neurogena orsaker kan vara centrala (ex CP-syndrom) eller spinala skador (kongenitalt ryggmärgsbråck, tumör, myelit, blödning, trauma).

Question 16

Hur utreder man blåsdysfunktion?

Answer 16

innefattar anamnes, status, radiologi och urodynamik. (behandla alltid för förstoppning innan då dessa går hand i hand!)

Question 17

Vilka behandlingsmöjligheter finns det för att åtgärda blåsdysfunktion?

Answer 17

ren intermittent kateterisering (RIK – se till att den från ren tömning regelbundet),
blåslugnande läkemedel,
botulinum toxin,
och kirurgi.

Question 18

Vad kan orsaka dagväta?

Answer 18

Oftast ofarligt och lättbehandlat. Kan vara på grund av organiskt strukturell, neurogen, psykogen eller idiopatisk/funktionell orsak. Vanligt med LUTS

Question 19

Vad är tecken på LUTS?

Answer 19

Inkontinens dagtid, överaktiv blåsa, urgency, täta miktioner (>7 miktioner/dygn), gleskissare (<3 miktioner/dygn), skratt-inkontinens, igångsättningssvårigheter, huksittande/står med benen i kors.

Question 20

Vilka primära åtgärder finns för att åtgärda dagväta?

Answer 20

bra toarutiner (avgörande för framgång): kissa ca 6 ggr per dag, prova bajsa 1 g/dag, regelbundenhet (samma tid alla dagar), in- och utförsel påverkar varandra. Det går inte att medicinera bort toabesök!

Question 21

Vad gör man om man inte får ordning på dagvätan med primära åtgärder?

Answer 21

man göra olika typer av icke-invasiva screeningar: uro-anamnes, u-status/odling, miktionsobservation (listor), urinflödesmätning med efterföljande ultraljudsundersökning för att se om residualurin.

även medicinsk behandling

Question 22

Vad ingår i den medicinska behandlingen av dagväta?

Answer 22

kan vara mot mage (se alltid till att kontrollera mot ev förstoppning), uroterapi, antikolinergika (Oxybutynin – obs biverkningar med muntorrhet, trög mage, resturin, personlighetsförändringar), B3-stimulerare, neuromodulering-/elektrisk stimulering (ex tibialisstimulering 20min per dag).

Question 23

Vad är nattväta?

Answer 23

Ofrivillig urinavgång under sömn hos ett barn över 5-års ålder. Primärvårdsangelägenhet – är lättbehandlat men jobbigt för barnet. Viktigt med positivt budskap!

Question 24

Vad kan vara etiologi till nattväta?

Answer 24

ömn/arousal defekt, psykosomatik, psykomotorisk utveckling, LUTS (täta/många miktioner, överaktiv blåsa eller liten blåsa), genetik, och nattlig polyuri.

Question 25

Hur behandlas nattväta?

Answer 25

Behandla patogenesen: enures kan vara på grund av nattlig polyuri (desmopressin), överaktiv blåsa (antikolinergika) eller hög väckningströskel/svaga signaler (larm).

Question 26

Vad är enureslarm och hur fungerar det?

Answer 26

Sensor i pyjamas/underbyxor som märker om blåsan är full, barnet ska vakna. Kan användas från 5 åå. Har som effekt att det hjälper barnet att vakna och ökar blåskapaciteten. För att det ska fungera krävs aktiv medverkan av föräldrarna, misnt 4-6 veckor. Recidivrisk 20-30%.