Astma och allergi hos barn - barnallerologi Flashcards

1
Q

Vad är atopi?

A

förmåga att bilda IgE-ak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka 3 grupper finns?

A

3 grupper tillsammans med klinisk sjukdom
1. De som får allergi + IgE-ak,
2. De som har allergi utan IgE-ak
3. De som har IgE-ak men utan allergi).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur delar man in överkänslighet?

A

Överkänslighet delas in i:
- allergisk överkänslighet (immunologiska mekanismer)
- icke-allergisk överkänslighet (icke-immunologiska mekanismer, tex icke-allergiska näsbesvär och värmeutslag).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur delas allergisk överkänslighet in?

A

Allergisk överkänslighet delas in i:
- IgE-medierad allergisjukdom
- icke-IgE-medierad allergisjukdom (tex symtom från luftvägarna av luftföroreningar och allergiskt kontakteksem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är riskfaktorer för atopi?

A

fukt i bostad, dieselavgaser, genetik, (tobaksanvändning under graviditet, rhinovirus, RS-virus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är friskfaktorer för allergi?

A

tidig kontakt med boskap, äldre syskon, (mikrobiologisk exponering, opastöriserad mjölk, probiotika, omega3-tillförsel tidigt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka olika typer av allergi finns?

A

atopisk allergi (typ 1-reaktion, tex astma, hösnuva),
kontaktallergi (typ 4-reaktion, tex nickeleksem)
allergisk alveolit (typ 3-reaktion, tex tröskdammslunga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är den atopiska marschen?

A

ärftlig benägenhet, eksem + födoämnesallergi tidigt –> astma under tidig skolålder –> hösnuva hos tonåringar och vuxna. Atopiskt eksem kan finnas kvar hos vuxna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är födoämnesallergi?

A

En immunologisk överkänslighet mot ett specifikt ämne/allergen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka födoämnen ger ofta allergi?

A

Ofta allergiska besvär (ägg och mjölk 2-3% innan 2 år, nötter, vete),

ganska ofta (kyckling, soja, fisk, kiwi), ganska sällan (blomkål, havre, korn, råg)

sällan (griskött, oxkött, potatis, ris).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är symptom på födoämnesallergi?

A

inom några minuter klåda och irritation i/kring mun/ögon/näsa. Ev illamående, buksmärta och kräkning. Systemiska effekter kan vara urtikaria/atopiskt eksem, bronkobstruktion/astma, snuva och anafylaxi. Kan orsaka tillväxtstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur diagnosticeras födoämnesallergi?

A

noggrann anamnes (testa inte för något som inte tas upp i anamnes), SPT (pricktest, först på födoämne och sedan pricka huden), blodprov (specifikt IgE) och provokation (upptrappning av födoämnet och avbryter vid reaktion, observation 1-2h efter sista dosen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur behandlas födoämnesallergi?

A

diet (uteslut ämnen som ger allergi). Vid allergi mot baslivsmedel (tex mjölk, ägg, soja, vete) behövs genomgång av lämplig mat, kalori- och näringsinnehåll tillsammans med en dietist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur vanligt är det med atopiskt eksem (ålder)?

A

57% debut under första året, 87% debut innan 5 år och <2% debut efter 20 års ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad krävs för diagnos av atopiskt eksem?

A

För diagnos krävs klåda, typiskt utseende & lokalisation för utslag, kroniskt återkommande, ärftlighet för astma, eksem, hösnuva + 3 eller fler (torrhet, ichtyosliknande, positivt hudtest, ökat IgE, tidig debut, hudinfektion).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka diff. diagnoser finns till atopiskt eksem?

A

FPEIS (GI-symtom och hypotoni), mastocytos och skabb.

17
Q

Vad kan “trigga” atopiskt eksem?

A

överdrivet tvättande, kallt/blåsigt väder, oro/stress/sömnbrist, infektioner, ekseminfektion.

18
Q

Vad är symptom på atopiskt eksem?

A

utslag (rodnad, hyperkeratos, excoriationer, lichenfiering) på kinder/sträcksidor/hals (spädbarn) eller böjveck som arm- och knäveck (barn). Försämring vid infektioner (ffa virala).

19
Q

Hur behandlas atopiskt eksem?

A
  • Mjukgörande kräm – tex minicare, locobase, canoderm.
  • Kortisonkräm – grupp 1 (midison), grupp 2 (locoid, emovat), grupp 3 (ovixan, betnovat). Smörj endast på eksem, viktigt med rätt styrka, tillräcklig duration, nedtrappning och underhållsbehandling.
  • Kompletterande: våtvarma omslag, duodermplatta, kaliumpermanganatbad, dermasilk, svalt i sovrum, penicillin om svår infektion
20
Q

Vad är astma?

A

Kronisk inflammatorisk sjukdom i nedre luftvägarna som ger återkommande attacker med andfåddhet, pip och hosta samt variabel luftflödesbegränsning och ökad luftvägskänslighet mot infektioner.

21
Q

Vad krävs för att diagnosticera astma?

A

För att sätta diagnosen på småbarn krävs 2 obstruktiva perioder före 3 års ålder alt. 1 obstruktiv period + atopisk sjukdom/hereditet alt. läkarverifierad obstruktivitet + objektiv diagnos hos barn > 2 år.

22
Q

Vad kan obstruktiv bronkit orsakas av?

A

RS-virus (medianålder 5 mån, orsakar låg saturation) samt rhinovirus (medianålder 13 mån, högre saturation men ofta atopiskt eksem och eosinofili).

23
Q

Vad är symptom på astma?

A

attacker med pip i bröstet och andfåddhet, nattlig hosta, sömnsvårigheter, trötthet. Utlösande faktorer (ansträngning, kyla, allergener, irritanter) och ev säsongsvariationer.

24
Q

Vilka diagnostiska metoder finns för diagnos av astma?

A

pricktest, spirometri (reversibilitet), kväveoxid utandningstest (markör för luftvägsinflammation) samt ACT-test (objektiv bedömning av barnets tillstånd).

25
Q

Vad ingår i behandling av astma?

A
  • Undvika allergener
  • Stoppa inflammation – inhalationssteroider (pulmicort, giona), antileukotriener (montelukast).
  • Kramplösande, klådstillande, slemlösande – alfa-agonist (adrenalin), beta-2-agonist (SABA – bricanyl, vantoline, LABA – serevent, oxis), antikolinergika (atorvent), slemlösande (atorvent, acatylcystein, bromexin).
26
Q

Behandlingstrappa för astma 0-5 år?

A
  1. SABA vb, alt SABA+LTRA under en kort period med nedtrappning
  2. ICS låg-medelhög dos (eller LTRA), +SABA vb
  3. ICS i låg-medelhög dos +LABA och/eller LTRA + SABA vb
  4. ICS i högdos + LABA och/eller LTRA + SABA vb
27
Q

Behandlingstrappa för astma hos barn >5 år?

A
  1. SABA vb
  2. ICS låg-medelhög dos (eller LTRA), +SABA vb
  3. ICS i låg-medelhög dos +LABA och/eller LTRA + SABA vb
  4. ICS i högdos + LABA och/eller LTRA + SABA vb
  5. Tillägg med anti-IgE, anti-IL5, azitromycin, tiotropium eller po steroider
28
Q

När sker allergisk rhinokonjunktivit?

A

Kommer senare, ca 20% av barn/ungdomar. Antingen säsongsbundet eller finns året om.

29
Q

Vad är symptom på AR?

A

klåda, nysning, rinnsnuva, rinnande ögon, rodnad/svullnad, trötthet.

30
Q

Hur diagnosticeras AR?

A

pricktest. Korsreaktioner med björk (äpple, päron, plommon, persika, kiwi, morot), gråbo (selleri, paprika, persilja, kryddor) och latex (banan, avokado, kastanj).

31
Q

Hur behandlas AR?

A

icke-farmakologiskt (undvika allergen, NaCl-tvätt, skölja näsan, egenvårdsråd),

farmakologiskt (antihistamin, nässpray, ögondroppar, steroider, Montelukast)

immunterapi AIT (allergivaccination, regelbundna vaccinationer under 3 år mot allergenet, ofta bi-/getingallergi).

32
Q

Vad är akut urtikaria?

A

Duration 1-3 dygn upp till 6v och oftast av okänd orsak, men kan utlösas av födoämnen (spädbarn), infektioner (ofta virus hos barn), läkemedel (ofta NSAID, antibiotika), insektsbett och angioödem.

33
Q

Hur behandlas akut urtikaria?

A

icke-sederande antihistamin, vid svår klåda ev steroider och Monelukast.

34
Q

Hur orsakas anafylaxi?

A

Orsakas av utsvämning och produktion av mediatorer –> kärldilatation, kapillärläckage, glatt muskelkontraktion, ökad slemhinnesekretion –> symtom i hals, tryck över bröstet och andningsbesvär.

Kan orsaka dödsfall, ex vid okänd/obehandlad jordnötsallergi.

35
Q

Vad krävs för att diagnosticera anafylaxi?

A

Anafylaxi kräver symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan. Svårighetsgrad bestäms utifrån de svårast drabbade organsystemet.

36
Q

Hur behandlas anafylaxi akut?

A
  1. Adrenalin intramuskulärt!
  2. Fri luftväg, patient i liggande-högläge (modifiera vid kräkning)
  3. Syrgas och inhalation av beta-2-agonist
  4. Intravenös infarkt för ev volymexpansion, upprätthåll BT > 90 systoliskt
37
Q

Vad är symptom på anafylaxi grad 1 och vilka organ kan drabbas?

A

Hud: klåda, flush, urtikaria, angioödem

Ögon/näsa: konjunktivit med klåda och rodnad, rinit med klåda, nästäppa, rinnsnuva, nysningar.

Mun och mag/tarm: ökande buksmärta, upprepade kräkningar, diarré.

Luftvägar: heshet, lindrig bronkobstruktion

Allmänna symptom: uttalad trötthet, rastlöshet/oro

38
Q

Vad är symptom på anafylaxi grad 2 och vilka organ kan drabbas?

A

Som vid grad 1 men även

Luftvägar: skallhosta, sväljningsbesvär, medelsvår bronkobstruktion

Allmänna symptom: svimningskänsla, katastrofkänsla