Akut barnneurologi Flashcards

1
Q

Vilka akuta neurologiska symtom kan ses hos barn?

A

Illamående/kräkning (kräkningar utan feber, morgonkräkningar), feber, påverkat/sänkt medvetande, anfall (ryckningar, skakningar, spändhet, frånvaro), huvudvärk, fokalneurologiska bortfall (skelning, sluddrigt tal, känselavvikelser), motoriska avvikelser (hälta, ataxi).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka akuta neurologiska sjukdomar kan drabba barn?

A

Epilepsi/status epilepticus, infektion i CNS/PNS, tumör, huvudvärk (migrän/spänningshuvudvärk), autoimmun/inflammatorisk sjukdom, genetisk/metabol sjukdom med akut manifestation, trauma/olycka, stroke (ischemisk/blödning), funktionella symtom/somatisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur diagnostiseras epilepsi?

A

Två oprovocerade anfall med minst ett dygns mellanrum, eller ett anfall och hög risk för fler, eller diagnos av ett epilepsisyndrom.
Kan alltså få epilepsidiagnos trots helt normalt EEG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka anfallstyper finns?

A

Fokala (med eller utan medvetandepåverkan) eller generella. Toniska, tonisk-kloniska, atoniska, myoklona eller som absenser (frånvaroattacker).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur handläggs epileptiska anfall som spontant upphört?

A

Majoriteten av anfall upphör spontant inom 3 minuter. Inläggning i mån om plats vid förstagångskramp.
1. Anamnes: Postiktalitet? Urin- eller faecesavgång? Förkänningar? I vilket sammanhang kom anfallet? Triggande faktorer? Normalutvecklat barn? Ärftlighet?
2. Status: Neurologiskt, hjärta, lungor.
3. Basala prover: CRP, elektrolyter (Na, Ka, Ca), glukos, intoxprover.
4. EKG
5. EEG: Kan ske polikliniskt.
6. Neuroradiologi: Behövs inte vid tydlig epilepsi.
7. Behandling: Vänta med insättning av antiepileptika tills efter EEG-svar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur definieras status epilepticus?

A

Ett anfall som inte slutar spontant. Vid konvulsiva kramper duration >5 min, vid fokala kramper duration >10 min, eller upprepade anfall utan återfått medvetande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur handläggs status epilepticus akut?

A
  1. ABCDE
    Uteslut allvarliga utlösande faktorer (hyperglykemi, intox, cerebral insult, meningit, tumör):
  2. Basala prover: CRP, elektrolyter (Na, Ka, Ca), glukos, intoxprover.
  3. EKG
  4. Akut EEG
  5. Neuroradiologi: Utesluta cerebral insult, tumör eller tecken till meningit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur behandlas status epilepticus akut?

A

­Ingen infart: Midazolam 0,3 mg/kg buccalt/nasalt/im eller Diazepam (stesolid®) 0,5 mg/kg rektalt.
­
Vid i.v. infart: Midazolam 0,2 mg/kg eller Diazepam (stesolid®) 0,25 mg/kg eller Lorazepam (Ativan®) 0,1 mg/kg. Upprepas efter 5 min vid otillräcklig effekt. Om anfallet inte brutits inom 10 min efter start av iv. behandling ska narkosläkare tillkallas för iv. Fosfenytoin/Fenobarbital/ Valproat/Levetiracetam. Om anfallet ej bryts av denna behandling sker sövning på IVA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur definieras feberkramp?

A

Generell symmetrisk kramp med 1-2 minuters duration hos barn under 5 år med feber (oftast >39°). Snabb återhämtning sker och barnet är opåverkat efteråt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka kliniska fynd ses vid feberkramp?

A

Debut med kramp ofta innan uppkomst av infektionssymptom (ofta har föräldrarna inte märkt att barnet är sjukt/har feber då kramperna uppstår). Beskedliga infektionsprover. Ofta hereditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka “red flags” ska man vara uppmärksam på vid feberkramp?

A

Lång kramp (>15 min), upprepade anfall, fokal kramp, barn >5 år. Vid red flags bör vidare utredning ske med EEG, ev. MR-hjärna och ev. EP-genetik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur handläggs och behandlas feberkramp?

A

Lugnande besked. Inläggning för observation vid förstagångskramp. Endast akut behandling om pågående anfall (Midazolam buccalt, Buccolam®, 2,5mg upp till 1 års ålder och 5mg 1-5 år alternativt Diazepam, Stesolid®, rektalt 5mg från 6 mån-2 år och 10 mg till äldre). Febernedsättande förebygger ej anfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är infantil spasm (West syndrom)?

A

Urakut tillstånd med debut mellan 2 månader till 2 år (peak insjuknande vid 3-8 månader).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kan orsaka infantil spasm?

A

Tuberös skleros (vanligast), hjärnmissbildning, Downs syndrom eller annan genetisk/metabol/mitokondriell sjukdom. Idiopatisk (25%) har bäst prognos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka kliniska fynd kan ses vid infantil spasm?

A

Sekundkorta serier av flexorspasmer, avstannad/backande utveckling och hypsarrytmi på EEG (högamplitudiga spikes med slow waves med långsam bakgrundsaktivitet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur utreds infantil spasm?

A
  1. Status: Neurologstatus inklusive utvecklingsbedömning. Hudundersökning i Woods ljus. Ögonundersökning inklusive ögonbottnar.
  2. Akut EEG med filmning av anfall.
  3. Akut MR-hjärna (kan missa saker om man sätter in behandling innan MR utförts).
  4. Prover: U-Organiska syror, P-/U-Aminosyror, S-Biotinidas, Pipecolsyra.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur behandlas infantil spasm akut?

A

ACTH (Synacten Depot®) 0,25 mg x 1 im. i två veckor, därefter nedtrappning under två veckor. Tillägg av antiepileptikum Vigabatrin (Sabrilex®) 75 –150 mg/kg, upptitrering tills anfallsfrihet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur klassificeras huvudvärk?

A

Migrän, spänningshuvudvärk eller allvarlig bakomliggande orsak (hjärnblödning, tumör, shuntdysfunktion, infarkt, infektion).

19
Q

Vilka “red flags” ska man uppmärksamma vid huvudvärk?

A

Morgonhuvudvärk (särskilt i kombination med kräkning), nattlig huvudvärk som väcker barnet, plötslig och intensiv huvudvärk, huvudvärk som intensifierar över dagar/veckor, huvudvärk som provoceras av hostning/krystning/valsalva, huvudvärk i kombination med nytillkommen skelning/balansproblem/talsvårigheter/kramp/fokalneurologiskt fynd i status, personlighetsförändringar. Finns dessa ska neuroradiologi genomföras!

Barn med shunt, immunsuppression, hjärtfel, koagulationsrubbning, leukemi/malignitet och syndrom har ökad risk för farlig bakomliggande orsak till huvudvärk.

20
Q

Vad är viktigt i anamnes vid huvudvärk?

A

Vilken karaktär? När? Tillsammans med kräkningar? Duration? Försämring över tid? Provoceras av hostning/krystning/snytning? Förkänning/aura? Andra symptom? Personlighetsförändring? Hereditet för migrän?

21
Q

Hur behandlas migrän?

A

Ipren, Zofran (ondansetron®) vid kräkningar, och Imigran (sumatriptan®) för akut behandling av migrän (om patient >12år). Förebyggande behandling med Inderal (propranolol®).

22
Q

Hur behandlas spänningshuvudvärk?

A

Ipren/Panodil (observera risk för läkemedelsutlöst huvudvärk vid överanvändning) och undvika/behandla utlösande faktorer.

23
Q

Hur ser incidensen ut för meningit hos barn?

A

ca 30 barn/år, drabbar barn i alla åldrar.

24
Q

Vilka kliniska fynd kan ses vid meningit?

A

Hög feber och påverkat medvetande.

25
Q

Vilka agens orsakar oftast meningit?

A

E. coli, S. pneumoniae, N. meningitidis, Grupp B-streptokocker, L. monocytogenes och H. influenzae typ B.

26
Q

Hur bedöms en patient med misstänkt meningit?

A

Bedömning enligt ABCDE: Status med vitalparametrar inkl blodtryck, allmäntillstånd, översiktlig neurologisk undersökning (medvetandegrad, pupillreaktion, fokalneurologi), hudinspektion (peteckier som tecken på meningokocksepsis), fontanellpalpation hos spädbarn, öronstatus (pneumokockinfektion)?

27
Q

Vilka prover ska tas vid misstänkt meningit?

A

Prover: Infektionsprover (Hb, CRP, LPK med diff, TPK), elektrolyter (Na, K), glukos, kreatinin, ALAT, blodgas och om sepsis även PK, APTT och fibrinogen. Blododling x2, urin/NPH/svalg-odling och F-virusdiagnostik.

28
Q

Vilken undersökning vill man göra vid misstänkt meningit och vad kan man se?

A

LP ska utföras om det inte förekommer kontraindikationer (tecken på stegrat likvortryck).

Celler, laktat, albumin och glukos (blodglukos bör tas samtidigt), likvorodling och direktmikroskopering, PCR-paket för CNS-infektioner och extra rör för eventuell 16sRNA/virusdiagnostik.

29
Q

Hur tolkar man likvor?

A

Normal likvor: klar, <3 polyester, <3 monocyter, normalt protein, glukoskvot likvor/blod > 0,67 och laktat <2.

Bakteriell meningit: grumlig, polyester dominerar, förhöjt protein, glukoskvot <0,5 och laktat > 3,5.

Viral-/borreliameningit: klar, få polyester, monocyter dominerar, lätt-måttligt förhöjt protein, glukoskvot > 0,5 och laktat <0,2.

30
Q

Hur behandlas meningit?

A

­Syrgas om POX <95%. Vätskebolus med Ringer-Acetat 10-20ml/kg vid cirkulationspåverkan (kan upprepas).
­
Antibiotika: Administreras intravenöst så snart som möjligt efter blododling (senast 30min från ankomst till akutmottagning). Cefotaxim (75mg/kg/dos x4) förstahandsval om >3månader. Meropenem (40mg/kg/dos x3) förstahandsval om <3månader eller immunsuppression.
­
Dexametason/Betametason: Ges om barn >3månader.
­
Aciclovir: Ges vid samtidig misstanke om HSV-meningit/-encefalit.

31
Q

Symtom vid encefalit?

A

Infektion i hjärnparenkymet med symtom såsom feber, huvudvärk, ljuskänslighet, förändrad personlighet, sänkt medvetande och kramper.

32
Q

Vilka agens orsakar encefalit?

A

Virala agens såsom herpesvirus (HSV-1/2, VZV, EBV, CMV, HHV6, farligaste agens), enterovirus, TBE, influensa och bakteriella agens som mykoplasma och tuberkulos.

33
Q

Hur utreds encefalit?

A

­Prover: CRP, blodstatus med venös diff, Na/K, kreatinin, glukos, blodgas, ALAT, ASAT. Spara ett serumrör för senare analys.
­
Blododling.
­
LP: Tryckmätning och likvoranalys (celler, protein, glukos, laktat, likvorodling samt PCR för HSV-1/2, enterovirus & VZV).
­
Akut CT/MR-hjärna: Ska ske senast inom 2 dygn. För att utesluta andra diagnoser, eller vid kontraindikation för LP.

Akut EEG.

34
Q

Hur behandlas encefalit?

A

Iv. Aciklovir i 3 veckor. Viktigt att upprätthålla god diures under behandlingen. Överväg antibiotika vid samtidig misstanke om bakteriell genes. Kortison rekommenderas ej.

35
Q

Incidens för stroke hos barn?

A

Cirka 100 barn/år i Sverige. 50% ischemisk stroke, 50% blödningsstroke.

36
Q

Vilka barn är i riskgrupp för att drabbas av stroke?

A

Hjärt-kärlsjukdom, koagulationsdefekt, infektion (varicella zoster – ger vaskulit som predisponerar för stroke), malignitet, trauma/kirurgi, kronisk sjukdom.

37
Q

Vanliga symtom vid stroke hos barn/ungdom?

A

Bortfallssymptom (akut hemipares, akut kranialnervspares, akut synfältsbortfall, nytillkomna tal/språksvårigheter), ospecifika symptom (akut balansstörning/yrsel/ataxi), sänkt medvetande/koma, akut svår huvudvärk, generaliserade/fokala anfall).

Symptomen är ofta mer ospecifika/diffusa hos små barn samt vid sinovenös trombos. Symptomen kan fluktuera/gå i regress (såsom vid TIA) och hos barn ändå vara eller utvecklas till manifest stroke!

38
Q

Hur utreds misstänkt stroke?

A

­DT (förstahandsval).
· MR: Om DT är normalt, för att utesluta ischemisk stroke.
· DT/MR-Angiografi: Om DT visar blödning, för att finna blödningskälla.
­
MR venografi (MRV): Som förstahandsundersökning vid misstanke om sinovenös trombos.

39
Q

Orsaker till hydrocefalus?

A

Kongenital akveduktstenos (vanligast), ryggmärgsbråck (95% med öppna ryggmärgsbråck har hydrocefalus), propp/ärrvävnad efter annan sjukdom.

40
Q

Kliniska fynd vid hydrocefalus?

A

Vida huvudsuturer, vidgade vener, ökat huvudomfång, huvudvärk med illamående/kräkning, kissa ned sig, personlighetsförändring, solnedgångsblick (sent tecken).

41
Q

Hur utreds hydrocefalus?

A

Ultraljud: Undersöka ventrikelvidd.
Annars DT/MR.

Ögonbottenundersökning: Papillödem utvecklas redan inom något dygn av högt ICP.

42
Q

Vilka shuntproblem kan uppkomma och hur handläggs de?

A

Shuntstopp, slangbrott, infektion, över-/undershuntning. Utför CT-shuntöversikt för att se tecken till shuntstopp eller ventrikelvidgning.

Vid shuntinfektion ofta hudbakterier (KNS) som agens och oftast infektion i veckor efter shuntinsättningen (ofta lokala symptom med rodnad vid insticksstället eller buksmärta eftersom det kan bildas cystor i buken -> DT-BÖS).

43
Q

Vad är funktionella symtom?

A

Kan även kallas: somatiseringssyndrom, dissociativa symtom, psykogent/psykosomatiskt.

Det är vanligt, svårdiagnostiserat och viktigt att ta på allvar (kan vara tecken på barn som far illa).