Syre, blod, blodgrupper + infarkt Flashcards

1
Q

vad är skillnaden mellan ischemi och hypoxi?

A
  • Ischemi är dåligt perfusion av kärl (blodbrist) vilket ger otillräckligt syre och andra metaboliter
  • Hypoxi är syrebrist
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad avgör hur länge en vävnad kalar sig under ischemi?

A

De är olika för vilken vävnad vi är i – så som:

  • Neuron – de klarar sig max 4-5 minuter
  • Njurtubli – är också känsliga och klarar sig 20-25 minuter
  • Bindväv – klarar sig mycket bra, till och med upp till flertal dagar

Det beror förutom tid och organ även på:

  • Kroppstemperatur, där kyla gör att neuron kan opereras i några timmar
  • Reperfusion – alltså hur kroppen förändrar flödet till vävnaden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka är de 8 vanliga ischemiera?

A
  1. Tromboembolism
    1. Väldigt vanligt
    2. När ett blodkärl skadas, använder organet trombocyter och fibrin för att bilda en blodpropp att förhindra blodförlust. Alternativt kan det bildas blodproppar i ett blodkärl även när det inte är skadat, om rätt förutsättningar uppstår
  2. Embolism
    1. Om en trombemolism losnar och åker så kommer den efter ett tag fästa då kärlet blir för smalt è kallas embolism
  3. Spasm
    1. Om kärlet ”retas” så kommer spasm ske, vilket gör att kärlet drar ihop sig/nedsatt funktion è leder till ischemi
    2. Detta kan ses på röntgen
  4. Aterosklerosplack
    1. Kallas även åderförkalning
    2. Sker för nästan alla över 40 år
    3. Är en tillbyggnad av kärlets vägg
    4. Tros bero på att blanda annat kolesterol
  5. Kompression
    1. Något tryck mot kärlet
  6. Vasculitis
    1. Kärlinflammation kallas de även
    2. Är en sjukdom i själva kärlväggen som gör en inflammation.
    3. Minskar tvärrsnitt och där med è ischemi
  7. ”steal”
    1. Liten tillväxt i ena vägen leder till att de är lättare för blodet att ta den fria vägen
    2. è gör att blodtillförsel till väg a försvinner
  8. Hyperviscosity
    1. Vädligt ovanligt
    2. Fel på blodet så de blir trögflytande och inte rinner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad betyder hypoxi, uppdelning, beror på

A

Betyder att vi saknar syre till en vävnad. Man brukar skilja på olika saker så som:

  • Generell hypoxi – som är för hela kroppen
  • Vävnadshypoxi – som är för en speifik vävnad
  • Anoxi – som betyder att de inte finns något syre alls

Kan bero på dåligt hemoglobin, dåligt syreupptag mm.

Hypoxi kan ge symptomet cyanos, vilket ger huden en blå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är en infarkt?

  • vad för orsaker finns till en sådan?
A

Vad är en infarkt?

Är ett område som med ischemisk nekros, denna kan ha orsakats av tilltäppning av det vaskulära blodflödet.

Vad för orsaker finns de till infarkt?

  1. Tromboembolism – vilket täpper igen blodkärl till vävnadnen
  2. Lågt blodtryck – vilket gör att vävnaden inte få tillräckligt med blod
  3. Stenos i kärl – så som åderförkalkning i aorta.

Men även mindre vanliga så som vasospasm (spasm i ett blodkärl), kompression på kärl (så som en tumör) eller aortaaneurysm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

diskutera röd och blek infarkt

A

Man skiljer på olika infrakter så som:

  • Röd / blek
  • Septic / bland

Bleka infarkter = anemiska

  • Pga. för lite blodtillförsel
  • Nummer 1 i bilden

Röda infarkter = hemmorhagiska

  • Blir en blodansamling som gör området rött
  • Nummer 2 i bilden (3 är normal njurvävnad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

en infarkt beör ofta ändartärer pga….

3 st

A

Detta berör oftast ändartärer eftersom de inte har:

  • Kollateral försörjning
  • Kapillära anastomoser
  • Arteriella kapillärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad händer vid tilläppning av ett kärl?

A
  1. Obstruktion av ändartär (alltså tilläppning)
  2. Dilation av kollateralkärl
  3. Blod samlas men inget nytt kommer
  4. Anoxi (syrebrist) till vävnad
  5. Nekrotiskt område bildas è infarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad händer makro och cellulärt vid en infarkt.

  • 12, 34, 36 och 72 timmar
A
  • Efter 12 timmar
    • Arenan är blek pga. dåligt blodtillförsel
  • Efter 24 timmar
    • Kollaterala blodkärl dilaterar
    • Gör att blod ansamlas och ger röd svullnad
  • Efter 36 timmar
    • Arean har gjort koagulerande nekros
    • Gör området blekt i mitten, men fortfarande rött i kanterna
  • Efter 72 timmer
    • Makrofager bryter ner död vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv i i detalj hur det ser ut makro- och mikroskopiskt när en ischemisk skada utvecklas i njuren under de första 6 veckorna?

A

Tid

Makroskopiskt

Mikroskopiskt

0-12 h

0

0

12h

Blekt område

0

24h

Området fylls med blod och njurkapsel buktar ut

Kollaterala kärl i skadeområdet fylls med ”stegnerat blod”

36h

Nedbryttning av blodet i området leder till en röd(hemorrhagisk) zon, men i mitten är infakren åter blek

Koaugaltions nekors è cellskugor

72 h

Blodinslaget i vävnaden minskar och hela vävnaden blir ljus

RBC försvinnet, samtidigt som makrofager börja bryta ner död vävnad

1-4 veckor

Infarktområdet blir vitaktigt

Kronsik inflammatoriska celler övergår till granulationsvävnad

4-6 veckor

Ärrvävnade bildas

Fibrosbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur ser hjärtat ut vid en infakrt.

6 timmar

24

efter dagar/veckor

efter flera månader

A
  • Vid 6 timmar
    • Inga skillnader verkan makro/micro eller EKG
  • Vid 24 timmar
    • Blekhet syns
    • Inflammatoriska reaktioner börjar ske i kanterna
  • Efter flera dagar / veckor
    • Makrofager tar bort den döda vävnaden
    • Ersätter med fibrös vävnad
  • Efter flera månader
    • Ett fibröst ärr har bildats och dragit ihop sig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är en blodgrupp?

A

Vad är en blodgrupp?

Det är ISBT som bestämmer vad som få räknas som en blodgrupp. De kraven en blodgrupp ska ha är:

  • Den ska vara ärflig
  • De ska finnas flera varianter (polymorfism)
  • Minst en männska ska ha bildat antikroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad finns på erytrocyten och vad är funktioenn av dessa?

A

Det finns många olika antigen på erytrocyten (sitter på molkyler). Dessa har olika funktioner och och ger också olika bloduppdelningar.

Funktion för antgen

  • De är enzymer
  • De transporterar
  • De är adhensionmolkyler
  • De är komplement
  • Struktur
  • Skyddande

Olika sorters antikroppar

  • Reguljära antikroppar
    • Finns hela tiden mot de antigen man inte har själv
  • Irreguljära antikroppar
    • Som har bildats efter exposition för antigen som man inte har själv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

beskriv ABO-systmet

  • vanligaste typen
  • vad de olika grupperna består av
A
  • A.
    • Typ A-antigen på erytrocyter. Antikroppar mot B-antigen i plasma.
    • Är vanligaste
  • B.
    • Typ B-antigen på erytrocyter. Antikroppar mot A-antigen i plasma.
  • AB.
    • Både A- och B-antigen på erytrocyter. Saknar anti- kroppar. Kan ta emot erytrocyter från alla givare men bara plasma från AB.
  • Noll.
    • Har varken A- eller B-antigen på erytrocyter. Har anti-kroppar mot både A- och B-antigen. Kan ta emot erytrocyter från enbart O, men få plasma från alla. “Universalgivare” av erytrocyter.
    • Är näst vanligast
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är antigen och antikrpparna för något för något? (kopplat till APO)

- gjort av

A

Vad är antigen och antikrpparna för något för något?

  • Antigen är gjorda av kolhydrater
  • Antikropparna är IgM klass
    • Finns finns inget anti-A och Anti-B när man föds
    • De bildas efter 6 månader pga bakterier i tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vem kan ge till vem i ABO-systmet?

A
  • Grönt: erytrocytgivning – endast antigen ges
    • O kan ge till alla
    • A och B till AB och sig själva
    • AB till ingen
  • Rött: plasmagivning – endast antikropps ges
    • AB kan ge till alla
    • A och B till O och sig själva
    • O till ingen
17
Q

förutom H-ststmet så har man även RH-sysmtet

  • vad menas med negativ i de sysmtet
  • vem kan ge till vem?
A

Det finns flera RH, men när man talar om det pratar om om RhD! Är ingen sockermolkyl utan ett protein med antikroppar i form av IgG

Posetiv = man har RhD

Negativ = man saknar RhD

Vem kan ge och ta?

  • RhD+ kan ta emot både RhD+ och RhD-.
  • RhD- kan endast ta emot från RhD- givare.
18
Q

vilka komplikationer finns för gravida med ____-sysmtet?

A

Vid graviditet/födelse kan mamman reagera RhD ifrån pappan (som nu barnet ha fått). Detta gör att man skappar anti-D mot RhD. Mamman måste nu undvika RhD då hon har antikroppar mot det – vilket gör att vid nästa födsel så kommer hon ragera mot barnet vilket inte är bra.

Man kan ge Rh-profyla för att hindre/motverka detta

#####

19
Q

vilka övriga farlig och mindre faliga sysmtet finsn det vid blodgruppsuppdling

  • vad för test för man?
A

Farliga

  • Kell
  • Duffy
  • Kidd
  • MNS

Mot dessa är BAS-test ej tillåtet, utan MG-test görs

Mindre farliga

  • Lewis
  • MNS
  • Bg
  • P

Bastest får göras på dessa.

20
Q

vad är skillnad melan BAS-test och MG-test?

A

Vad är ett BAS-test?

Om de inte finns några kända farliga antikroppar kan man göra detta. Det innebär:

  • Blodgruppskotnroll
  • Antrikroppasscreening
  • Kontroll så att gamal data stämmer

Vad är ett MG-test?

Görs på patienter med kända farliga antikroppar. Då måste man ta alla blodpåsar man tänker ge till patienten och testa mot plasman från patienten.