Läkarundersökning hjärta

Question 1

Vad beror halsvensstas på?

Answer 1

Vid bedömning av halsvenstas ska patienten ligga i 45 ° vinkel mot underlaget. Ett förhöjt ventryck ses om venerna är utspända högre upp än 4 cm över halsgropen. Ett förhöjt jugularistryck speglar ett förhöjt tryck i höger förmak, vilket bl.a. kan ses vid hjärtsvikt!

Question 2

vilak pulsar kan man palpera?

Answer 2

• Carotis
  
  • Speglar aortan
  • Vid aortastenos kan man känna pulsen trögare. Den kan också vibrerar vilket tyder på tät stenos
  • Snärtig med snabb uppgång tyder på aortainsufficiens
• Radialis
  
  • Olika stark i höger och vänster talar för ateroskleros
• Femorlais
  
  • Samtidigt som carotis för att bedöma stryka och vibrationer
• Tibialis poserior och doralis pedis
  
  • Kan vara försvag eller noll vid perifera kärlsjukdomar eller (om den saknas) vid artäremboli

Question 3

vad finns att finna vid palpation av hjärta?

Answer 3

1. Palpera väster sida av bröstet för att känna vibrationer som är följd efter kraftiga blåsljud. Kallas för Fremissement. Betyder grad 5 eller 6.
2. Paplperar iktus nedför vänster bröstvårta (mamillen). Är noramlt 2cm brett. Försjuktning lateralt kan tyda på hypertrofi.

Question 4

vilka ställen lyssnar man på vid askultation av hjärta?

Answer 4

Man är ute efter att höra olika blåsljud och toner. De olika ställarna man lyssnar på är:

• I2 dx = aorta
• I2 sin = pulmonalis
• I4 sin = tricuspidalis
• I5 sin (mediaclavicularlinjen) = mitralis

Question 5

vad är första och andra hjärttonen?

Answer 5

Första tonen

• Uppkommer: När mitralis och tricuspidals stängs under början av systole – detta pga. tubulens
• Sker alltså när systole inleds

Andra tonen

• Orsakas av att aorta- och pulmonal- isklaffarna stängs, då systole avslutas.
• Tiden mellan första och andra hjärttonen utgör således systole, medan tiden mellan andra och första utgör diastole.

Question 6

vad är tredje och fjärde hjärtonen?

Answer 6

Ibland kan man höra en tredje och en fjärde hjärtton; de kan förekomma hos friska personer, eller finnas pga patologiska processer. Tredje och fjärde hjärttonerna är lågfrekventa ljud, lägre än första och andra tonen.

• Trejde tonen
  
  • Är när den tidigdiastoliska fyllnaden sker och blod slår mot kammarvägen
• Fjärde tonen
  
  • Den fjärde hjärttonen är sendiastolisk och sammanfaller med förmakskontraktionen (kammaren slår mot sig själv kan man tänka)

Question 7

vilka anledningar kan de finns till blåsljud över hjärtat?

Answer 7

Question 8

vad finns att säga om tidpunkten för ett blåsljud från hjärtat?

Answer 8

Tidpunkt för blåsljuden

• Blåsljud under systole kallas systoliksa blåsljud. Beror oftast på fysiologiska stegringar av blodflödet och är ofta inte tecken på hjärtsjukdom.
• Blåsljud under diastole innebär nästan alltid ett patologiskt tillstånd.
• Både aortastenos och -insufficiens, liksom pulmonalisstenos och -insufficiens, kan ha blåsljud med både systoliska och diastoliska komponenter.

Question 9

vad finns att säga om loklasation av blåsljud från hjärtat?

Answer 9

• Blåsljud strålar i allmänhet ut i samma riktning som det blodflöde som orsakar dem.
• Därför hörs ett blåsljud från en aortainsufficiens vid apex och vänstra sternalkanten
• medan blåsljudet från en aortastenos strålar ut till halsen via carotisartärerna.
• Blåsljud från mitral- isklaffen utgör ett undantag, då de hörs tydligast över apex.

Question 10

vilen gradering v blåsljud finns det?

även frekvens

Answer 10

Gradering av blåsljud

1 à hörs enbart då man lyssnat en stund.
2 à hörs direkt när man lägger på stetoskopet.
3 à hörs framträdande men inte starkt.
4 à Hörs starkt och är ofta palpabelt.
5 à Hörs mycket starkt och är palpabelt
6 à Hörs med stetoskopet strax ovanför bröstkorg

Frekvens

Blåsljudet kan vara hög- eller lågfrekvent. Ju högre hastighet blodet har, desto högre frekvens får blåsljudet

Question 11

vad finns att säga om “formen” av ett hjärts blåsljud?

Answer 11

• Kan vara crescendo/decrescendo då det först ökar och sedan minskar (ruter-format)
  
  • typiskt för mitt- systoliska blåsljud orsakade av stenotiska klaffar, t ex aorta- eller pulmonalisstenos.
• Kan vara holosystoliskt då det startar med andra hjärttonen och är lika starkt under hela systole.
• Decrescendo börjar med hög intensitet som avtar.
  
  • Typisk för tidigdiastoliska blåsljud från aorta- och pulmonalisinsufficiens då blodet flyter tillbaka genom en otät klaff.
  • Turbulensen startar vid andra hjärttonen och avtar då kammaren fylls och tryckskillnaden mellan artär och kammare sjunker.