Hypertoni - vad är det? primär + sekundär Flashcards

1
Q

Vad finns det för lokal och neutral kontrill av glatt msuukltur kopplat till blodtrycket?

A

Lokal kontroll

  1. Endotelet frisätter NO vid högt BT
  2. cGMP konc ökar och kalcium minskar
  3. Ger dilation è lägre BT

Neural kontroll

  1. Sympatikus frisätter noradrenalin
  2. De binder till alfa-1-receptorer
  3. Ökar mängden Ca+ è kontaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

diskutera snabbt adrrenlin, ang ii och ADH koppling till BT

A
  • Adrenalin
    • Kommer ifrån binjuren
    • Vid låg konc så binder den till beta 2 è ökar cAMP è dilatiation
    • Vid hög konc binder till alfa-1 och ge vasokonstrion
  • Angiotensin II
    • Mer under RAAS
    • Ger vasokontriktion
    • Ökar aldosteron
      • Som ökar natrium och vätskeupptag è ökar BT
    • Ökar sympatikcysaktivitet
    • Binder till AT1 och AT2
  • ADH
    • Stimulera västskeåterupptag genom att binda till V-1-receptorn è BT ökar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

följ lågt BT till ADH utsöndrign

A
  1. Lågt BT påverkar njuren è utsöndrar Renin från granulära celler
  2. Levern gör angiotensinogen
  3. Renin klyver angiotensinogen till Angiotensin I
  4. Angiotensin I klyvs av ACE till Ang II

Ang II kan sedan åka till olika ställen och gör verkan:

  • Binjurens zona glomorlosa och göra aldosteron
  • Kan göra vasokontraktion själv
  • Påverka njruren genom att fäste till receptor och göra så Na+ dras in è höger BT volymen è höger BT

Åker till hypofysen och görs så ADH utsöndras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad händer när Ang II fäster på olika receporer?

A

AT 1

AT 2

Vasokonstriktion

Vasodilatation

Andidiurens

Diurens

Celltillväxt och proliferation

Antiproliferation

Aldosteronfrisättning

Bradykinproduktion

Vasopressinfrsättning

NO-frisättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka klasser av BT finns det?

A

Klassifikation av BP

Systoliskt BP

Diastoliskt BP

Optimalt

< 120

< 80

Normotension

< 120-129

< 80 – 84

Högt normalt

130-139

85-89

Mild hypertoni (grad I)

140 – 159

90 – 99

Moderat hypertoni (grad II)

160 – 179

100 – 109

Uttalad hypertoni (grad III)

> 180

> 110

Isolerad systolisk hypertoni

> 140

< 90

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

diskutra riskbedömning kopplat till högt blodtrycket - hur pvåerkar de om man ska få behadnling?

A

I kliniken så definieras hypertoni som bedömning att patientens risk är så stor att behandling kommer vara bra (överväger kostnads och biverkningar).

Detta innebär att t.ex:

  • Strokepatient med 134/82 ses som högrisk och behandlas
  • Medan äldre kvinna som inte röker med BT på 158/98 behöver inte behandlas

Obs: gäller vid symtomfria patienter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur ändras blodtrycket vöver natt och dag?

A

Natt och dag

Medel på 130/80, där de är 135/85 på dagen och 120/70 på natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur påverkar systole och diatole varnadra?

A

Systolisk hypertoni tillkommer med ålder och ökar brantare om de är högt från början. Diastole kommer toppa vid medelålder och sedan sjunka. Det som ökar mest med ålder är pulstryck – alltså skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt. Detta beror på åderförkalkning med ålder.

Vid ateroskleros från åderförfettningar så brukar man prata om windkesseleffekten (vilket innebär att aortans eftergivelse gör att blodet kommer i 60/40 takt). Men vid ateroskleros så blir kärlen stelare och windkesselefften förloras (90/10 typ). Detta i kombination med pulsvåg hamnar i systole gör att systole ökar och diastole minskar = ett högre pulstryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är riskfaktorer för primär hypertoni?

A
  • Fetma
  • Hypertoni
  • Typ II diabets
  • Insulinresistens
  • Lipidrubbning
    • Främst höga TG och låga HDL
  • Manligt kön (sämre för vidare prognos)
  • Hög ålder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

förklara det metabolsyndromets kopling till BT

A
  1. En insulin stegring sker för att kompensera en okänslighet
  2. Gör att metabola effekter verkar och ger en natriumretinerande (kvarhållning)
    1. Sker genom att insulin hämar sgk1 som hämmar NEDD4L som där med blir stimmuli på EnaC è natrium åker in genom kanalen
  3. Vilket ökar plasmavolymen då vatten åker med è gör att BT höjs
  4. Över låg tid ger insulinresistans även ateroskleros vilket är farligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

förklara lidles syndrom

A
  • Normalt så fungera NEDD4L som ett upbiquitinligas som kontrollera ENac.
    • ENac är en natriumsprande kanal i samlingsröret
  • NEDDL4 bryter normalt när ENac genom att gripa tag i den sk. c-terminalen, men vid Liddle’s så kan den inte göra det
  • è detta leder till salretention (kvarhållande= vilket ger hypertoni
  • Även sgk1 kan reglerar NEDD4L
    • Den regleras även av aldosteron via RAAS, samt insulin
    • Så ökad RASS påslag ökar aldosteron som ökar sgk1 och där med minskar NEDD4L
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur påverkar slater blocktryket?

A

Salter har stor påverkan på hypertoni. Detta bevisas av att alla kända genetiska tillstånd som ger hypertoni kännetecknas av salt- och vattenretention. Man får ett högre BT för att hinna få sig allt salt.

Stärks ytterligare att vid glomuerulär sjukdom så uppstår hypertoni – detta pga. att njurfunktion minskar è salt utsöndring minskar.

Insulin har även påverkan på njurens salt transport igenom att vara saltretinierande. Man kan ge insulindropp och glukosdropp samtidigt för att mäta hur de verkar emot varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

cirkulationen påverkar vid hypertoni - vilka två stor manifestationer sker?

A

Ökad pulsvåg

  1. Förhöjd kärlstelhet kommer vid hypertroni, metabolt syndrom och vid ålder
  2. Det ökar hastighet på pulsvågen vilket gör att den hamnar i systole istället för diastole
  3. Ökar trycket som sytole måste övervinna è ökar där med systole
  4. Samtidigt minskar diastole då den normalt höjande effekten där (pulsvågen) försvinner.

Ateroskleros

Vid metabolt syndrom ses dessutom en högre grad av ateroskleros, vilket ger ett stelare kärlträd. Detta har samma effekt som ökad pulsvåg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är isolerat systolisk hypertoni?

A

Vad är isolerad systolisk hypertoni?

Jo det är när systoliska trycket ökar och diastoliska är under 90 (gränsvärdet). Detta beror dels på hypertroni, men även ateroskleros och ökad pulsvåg vilket är dåligt. Även dålig windkesseleffekt påverkar De är skillnaden (högt pulstryck) som är farligt – alltså är 170/110 bättre än 150/70.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är symtom primär hypertroni?

A
  • Mild och måttlig hypertoni är oftast asymtoma vid anamnes
  • Lite låg almänkontion och normala huvudvärkningar
  • Vid svårt hypertoni ses koppling mellan tryckrelaterade syndrom där huvudvärk kan uppkomma pga. hjärnödem
    • Kan ge balans och koordinationsstörningar
  • Uttalad kan även ge upphov till näsblödningar

Vid lågvarvig och icke-behandlad kan de blir nedsatt njurfunktion, även hjärtsvikt som ger ödem och dyspne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är njurarätstenoss koppling till hypertoni?

A
  1. Stenos i njurärtären kommer göra att blodtrycket till glomerulus kommer minska
  2. De gör att juxatamedulära apparaten utsöndrar renin
  3. Renin klyver angiotensinogen till angiotensin I
  4. Ang 1 blir Ang 2 via ACE
  5. Ang 2 ger:
    1. Vasokonstriktion av arterioler è ökad total perifer resistens è ökat blodtryck
    2. Frisättning av aldosteron från binjurebarken. Detta kallas för sekundär aldosteronsim. Kommer att öka BT genom att öka natrum-vätskeupptag i njuren.

Utsönding av Renin kommer ske till normalt tryck är uppnåt i de affarenta arteriolerna. Detta tar så lång tid att de systemiska trycket kommer bli super högt.

17
Q

vad för symtom finns vid njurärtstenos ?

A

Förutom redan kända hypertoni symtom (som är förstärkta) kan man även se:

  • Blåsljud över njuraräterna
  • Hypokalemi
    • Lågt kalium i blodet pga. ökat aldosteron
  • Kreatininökning
18
Q

vad är primär aldosteronism?

  • beror på
  • symtom/fynd
A

Primär aldosterinism är vanligaste orsaken till sekundär hypertoni

Vad beror det på?

En förstorning (kan bero på hyperplasi eller adenom) av binjurebarken è vilket leder till en överproduktion av aldosteron. Detta undertiden renin inte utsöndrats.

Symtom / fynd

  • Hypokalemi, för att när Na+ kastas ut så kastas K+ in i njuren
  • Sänkt mängd plasmarenin (i kvot till plasmaaldosteron)
19
Q

vad är psudoalosterism för något?

A
  • Kortisol kan, likt aldosteron, binda till receptor i njuren och ge natriumretention.
  • För att undvika detta omvandlar enzymet 11-beta-hydroxysteroid- dehydrogenas kortisol è kortison.
  • Medfödd defekt i detta enzymet ger högt BT
    • För att allt kortisol verkar som aldosteron
  • Lakris har samma effekt som enzymet
20
Q

vad är feokromocytom för något?

  • symtom
A

Vad är det?

  • Är mycket ovanligt
  • Beror på överproduktion av noradrenalin och adrenalin
    • Beror t.ex. på tumör i binjuren (för adrenalin) och nervsystemet (för noradrenalin)
    • è ger ökad kontraktion

Symtom

Dessa symtom kommer i följd av sympatikuspåslag:

  • Hjärtklappning
  • Svettning
  • Ilska och huvudvärk
  • Blekhet
    • Pga. vasokontraktion

Symtomen kommer i attacker och kan trors vara ångestattacker.

Skillnad mellan detta och primär aldosteronism är att detta gör adrenalin medan pimrär gör aldosteron.

21
Q

vad är hyperkorticism, akromegali och fibromusköär dyspali för något?

A

Hyperkorticism

Hyperkorticism innefattar olika tillstånd som ger för mycket kortison, t.ex. cushings sjudom. Detta leder till metabolt syndrom!

Akromegali

Akromegali (överproduktion av tillväxthormon) ger en insulinresistens è vilken höger blodtrycket.

Fibromuskulär dysplasi

Är en bindvävssjukdom i njurartäerna som minskar trycket genom att göra en liten knöl i artären. Vanligt hos kvinnor – men prognosen är god.

Ger lågt BT è RAAS aktiveras è ger ett högt systemiskt tryck

22
Q

vilka fakotrer förutom sjukdom och riskfaktor kan påverkar BT

A
  • P-piller gav högt BT förut, men nu har man sänkt östrogenmägden så mycket att de inte påverkan
  • NSAID som verkar vätskeretinerande
  • Droger som sympatikomimetika som påverkar sympatikus – t.ex. koakin
  • Tyrotoxiloks – vilket är giftstruma och ger ökat sympatikus è ökat BT