Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T3_GREN > Mäta njuren + plasmaporiteiner > Flashcards

Mäta njuren + plasmaporiteiner Flashcards

1
Q

Vad är plasmprteiner?

A

Plasmaproteiner är proteiner som fullgör sin funktion i de extracellulära rummen och har en molekylmassa på över ca 45 kDa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

nämn de vanligaste plasprotinera och dess funktion

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka tre hhuvudfuntkioenr har plasmprtiner?

A

Plasmaproteienr har tre funktionsområde, vilka är:

  • Upprätthålla det kolloidosmotiska trycket
  • Transport av långmolekylära föreningar
  • Skyddsprotiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur upprätterhåler plasmaproteiner de kollidosmotiska trycket?

A

albumin bidrar till att upprätthålla det kolloidosmotiska trycket som är viktigt för jämvikt över kapillärerna (starlings lag för mikrocirkulationen).

  • Har vi inte tillräckligt mycket proteiner för att kunna bilda albumin ger starlinglagen en avsaknad av osmotiska krafter och vatten letar sig ut i intercellulära rummet è trycket sjunker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur transportera plasmoritner molkyler?

A

Dessutom bidrar albumin med transport av lågmolekylära föreningar:

  • Bilirubin
  • Fettsyror
  • Läkemedel
    • Bara fritt LM som ger effekt, inte albuminbundet. Därför är det |kliniskt| viktigt att vara försiktig vid dosering om patienten har känt låg albuminnivå.
  • Hormoner
    • Samma sak gäller som för LM

Dessa ämnen löser sig inte så bra i vatten, men de är fettlösliga och kan binda till plasmaprotiener och transporteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur verkar plsamprioener som skyddprotein?

A
  • Immunoglobulier
  • Extracellulära proteashämmar (t.ex. alfa 1-antirypsin)
    • Vita blodkroppar släpper ut toxiska ämnen för att döda baktier, så vi måste själva ha ett skydd mot dessa
  • Koagulationssystemets proteiner
  • Fribrinolytiska systemets proteiner
  • Komplementsystemets proteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur åker proteiner runt i sitt kretslopp med pooler

-tillverkig och nedbryttning, smat utsöndring

A

Hepatocyterna (lila till höger i bild)

  1. I hepatocyterna så sker vikitgaste steget – tillvärkning av proteiner som åker till P-protein poolen
  2. Proteinerna i poolen kan vara kvar här, eller åka vidare till Intraceullära poooler av P-protein
  3. Ifrån intraceullulär poolen så kan de åka tillbka till P-protein poolen via lymförtlar och lymfproteiner.
    1. Detta sker via ductus thoracicus till vena cava
    2. Om de inte fungera så kommer vatten att ansmmlas

Nedbryttning

Proteinera kan brytas ner i benmärgen och mjälten, även i levern,

Utsöndring

Ifrån mag-tarm och urin så kan proteiner utsöndras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad händer med fel i plsampriner?

A

När vi inte längre kan återvinna plasmaproteiner som hamnat utanför cirkulationen får vi ödem. Om njurarna filtrerar albumin för lätt è albuminuri è tappar kolloidosmotiska trycket è ödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad påverkar koncentraitoner av p-proner?

A

Vad beror koncetration av P-protinerna av?

  • Synteshastighet i förhållande till katabolism
  • Plasmavolym resp. extracellulära vätskepoolers storlek
  • Flödet mellan extra- och intracellulära vätskepooler
  • Hydrostatiskt tryck, vilket påverkas av kroppsposetion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är intracellulr proteiner i plsam för något?

  • när används de?
A
  • Vanligen < 1%
  • Kommer från läckage från celler
    • Cellsönderfall är vanligaste orsaken
    • Kan komma från ökad cellproliferation (t.ex. vid cancer)
  • Många är enzymer!
  • Kan användas i diagnostik:
    • ALAT, ASAT vid leverskador
    • ALP, används vid uppbygning/nedbrytning av skelett, förhöjning av detta è metastas i skelettet
    • Troponiner vid hjärtskador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka två sätt mäter man plasmaproteiner på?

A

Man kan mäta P-protein på två sätt:

  • Immunokemiskt, mha antikroppar.
  • Mha fysikaliska egenskaper hos själva molekylen: storlek och laddning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är skillandne på polyklonla och monklona antkropapr?

A
  • Polyklonala
    • Man har många olika antikroppar. Men i praktiken är det dens om är starkast procuderas mest – så egentligen monoklonalt
  • Monoklonala
    • En ända sorts (en klon) – vilket man få fram mängdvis av via cancerceller. Dessa binder inte lika bra, men extremt biliga att producera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vid protinmätning, vad använde rman antikroppar till?

A

När man sen blandar plasma från patienten med antikroppar mot t.ex. albumin bildas många sammankopplade albumin-antikropp-nätverk. Är nätverket tillräckligt stort kan det detekteras med ljus som reflekteras olika beroende på hur stort nätverket som bildas är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka två mätmetoder finns det för antkroppsplasmaprotienr och hur används de?

A

Två olika mätmedtoder

  • Turbidimetri = mätning av ljusintensiteten hos ljus som passerat genom mediet utan spridning
  • Nefelometri = mätning av ljusintesiteten hos det spridda ljuset

Vad beror ljuspridningen på?

  • Partikelstorleken
  • Våglängden
  • Partikelkoncentrationen
  • Partiklarnas molekylvikt
  • Den distans som ljuset färdas genom provet

Och med dessa faktoer så kan man avgöra vilket protein det är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilken metod använder man för att få fram storlek och laddning på proiner?

  • vilken molkyl kommer först?
A

Detta görs vanligen genom agarosgelelektrofores då molekylerna får vandra genom en gel som har en spänning över sig.

Vilken molekyl kommer först genom elektroforesen?

  • De minsta molekylerna kommer fångas i agaros-nätverket och vandra kortast.
  • De stora molekylerna kommer inte in i agarosnätverket och kommer vandra längst!
  • Dessutom spelar laddningen roll, de mest laddade molekylerna vill vandra snabbast.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vanligaste orsaken att bställa elektrofors?

A
  • Cancer i benmärg
  • Svår prognos
  • Svår behandlad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad är skillnad på kvaliativ och kvantiativ mätning?

A

Kvantiativ

Vi mäter de proteiner vi är intresserade av! Ibland kan det vara bra att titta på hela spektrat genom elektrofores då vi kan se inte bara immunoglobuliner utan även sjukdomseffket, t.ex. sänkt albumin. Vi tittar på:

  • Albumin
  • Orosomukoid
  • Alfa-1-antitrypsin
  • Haptoglobin
  • Immunoglobuliner (IgG, M A)
  • CRP

Kvalitativ – exempel SR

Vid SR tar man venöst blod i ett citratrör och för över till ett tunt rör som läggs lodrätt längs en millimeterskada. Därefter låts erytrocyterna sedimentera (sjunka).

Vikitgaste är fironogenkocentration, och näst är IgM. Vid en infalmmation så görs myntrullar och SR ökar. Syns främst vid rematiska infalmmation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad ölar syntesen av plasmproteienr?

A

Vad kan öka syntes?

  • Recepoter i leverns hepatocyter känner av osmolaliteten och kan öka mägden albumin
  • Östrogen ökar syntethastighten för många palsmaproteiner
  • Akutfasreaktionen ökar syntesen av flera P-proteiner genom cytokiner
19
Q

vad är akutfasproteine?

A

Svar: alla de proteiner vars synteshastighet mer än fördubblas under akutfarreaktionen

20
Q

vilka akutfasprotein finns?

A
  • CRP
    • Gäller till av avgöra virus vs bakterier där virus har CRP under 75
  • Serum amyloid A (SAA)
  • Alfa-1-antitrypsin
  • Orosomukoid
  • Haptoglobin
    • binder fritt hemoglobin! Vi vill inte ha fritt hemoglobin eftersom det faller ut i glomeruli och förstör dem.
  • Komplement C3 och C4
  • Finrinogen
  • Faktor VIII
    • Ända som inte görs i levern, utan i endotelcellerna
21
Q

vad finns att säga om transtyretrin?

  • hur används den?
  • inlagring?
A
  • Kallas även prealbumin eftersom det dras starkare till anoden än andra plasmaproteiner.
  • Binder 1-2 molekyler tyroxin (T4) – alltså transpotera dem
  • Halveringstid 24 timmar
  • Koncentrationen sjunker snabbt vid akut inflammation! Två bekräftelser på inflammation är att orosomukoid stiger och transtyretin sjunker.

Olika koncentrationer

Konc är 10-20 gånger högre i cerebrospinalvätskan jämför med plasma. Detta används |klinsikt| om en patient har fått slag mot huvudet och de riner från näsan. Man kan skilja ifrån snor och läckade spinalvätksa genom att testa konc transtyretrin.

Amyloid

Kan lagras in som amyloid, ses vid skellefteåsjukan! Då finns en mutation i proteinet som gör att det får en beta-pleated-sheat-struktur

22
Q

albumin

  • laddning
  • syntes
A

Fakta

Det är en stor molekyl som är negativ ladda

Vad påverkar negativa laddningen?

Att den inte kan ta sig in genom glomerulära BM som också är negativt laddat

Syntes

  • Görs i leverns hepatocyter
  • I normalfall producerar endast 20-25 % av hepatocyterna albumin men levern har en enorm reservkapacitet!
    • I praktiken kan faktiskt samtliga hepatocyter bidra till albuminsyntesen.
  • Vid inflammation minskar albuminsyntesen samtidigt som syntesen av akutfasproteiner ökar.
  • Vid svält minsar albuminsyntes
23
Q

hur påverkar albumin tryck och transport?

A

Kollodiosotiska trycket

Albumin är det viktigaste proteinet för att upprätthålla det kolloidosmotiska trycket i plasman och står för 80 % av funktionen. Ödem uppstår först när koncentrationen understiger 20 g/liter.

Transport

  • FFA från fettdepåer till lever och skelettmuskler
  • Okonjugerat bilirubin
  • Läkemedel
  • Kalcium
24
Q

vad minskar / ökar albumin konc?

A
  • Ökning vid
    • Uttorkning
    • Hepatit
  • Minskning
    • Dålig nutretion
    • Inflammation
    • Levercirros
    • Inre och yttre skador
      • GI-läckage
      • Njurskador
      • Brännskador

Stående vs liggande

Ökar med 10% stående och misnakr 10% liggade

25
Q

vad är hetoglobin?

  • funktinn
  • när använd de?
  • sjunker / ökar
A

Är vadå?

Ett glykoprotein som görs i levern

Funktion

Att komplexbinda till hemoglobin och globiner

När används det?

Vid hemolys när fritt Hb kommer ut i blodet. Om detta åker till njuren så kan de förstöra glomerulus – och de vill vi inte: så heptoglobin binder upp dem.

Vad händer sedan med Hb-heptoglobin?

De kommer att elimineras av levern

Sjunker/ökar närdå?

  • Heptaglobin sjunker vid Hemolys
  • Akutfarsreaktion gör att de ökar
26
Q

Vad är transferrin?

  • syntes ökning och minsking
A

Transferrin transporterar järn i blodplasma. Normalt finns inga fria järnjoner i plasma vilket är viktigt eftersom järnjoner bidrar till bildandet av fria radikaler som skadar celler

Syntes i levern ökar:

  • Vid järnbrist
  • Ökade koncentrationer östrogen
  • Anabola steroider

Syntesen i levern minskar:

  • Vid malnutrition (kosekvenser av dålig nutretion)
  • Vid alkoholism
27
Q

vad är CRP?

A
  • Binder till den s.k. C-polysackariden i vissa pneumokockers kapsel!
  • CRP syntetiseras i levern och koncentrationen ökar snabbast av alla akutfasreaktatner (8 timmar).
  • CRP kan bidra till aktivering av komplementsystemet via den klassiska vägen samt öka fagocytosen.
28
Q

Proteinuri

  • def

klassifiering

A

Defination

Betyder att mer protein utsöndras än vad som ska. Obs de finns normalt ett litet läcktage på

Klassificering

  • Prerenal
    • (bättre att kalla för överproduktionsurin för att inte blanda ihop med prerenal njursvikt)
    • En ökad plasmakoncentration av proteiner som normalt filtreras ut genom njuren (fria lätta IgG-kedjor, orosomukoid, myoglobin) ger förhöjda nivåer och en prerenal proteinuri.
  • Vid myoelom syns m-komponent
  • Renal
    • En skada på glomeruli leder till att stora proteiner som normalt inte ska ut i urinen kommer läcka ut. Mäts vanligen med albumin.
      • Kan vara tubulär
        • Om t.ex. CO sjunker è syrebrist è skada i tubuli för de kräver mycket syre
        • Kan även bero på LM
        • Ger HC protein, Cyctatin C och B2-mikroglbulin
        • Beror ofta på uttorkning med prerenal orska
      • Kan vara glomulär
        • Slektiv för albumin eller icke selektiv annat så som som IgG
        • Ses vid t.ex. GN
  • Postrenal
    • Den postrenala proteinurin ger ett ökat läckage av proteiner distalt om nefronet.
    • Kan ske av sten, tumör eller infektion
  • Funktionell
    • Är ofarligt protenuri som kan bero på träning eller stående länge
  • Benign
    • Stress
    • Feber
    • Hypotermi
29
Q

vad menas med selektiv och oselktiv proteinut?

A
  • Selektiv proteinurin är att bara albumin går ingeom (t. ex vid minimal change nefropati)
    • Beror på kapiläärväggens laddningdensitet ökar
  • Oselektiv proteinurin gör att inte bara albumin åker igenom, utan även t.ex. LM och IgM
    • Skada som leder till ökad permiablitet
30
Q

förklara hur man tar en urinsticka och urinmätning

  • vilka mått kan man få fram
  • semikvativ vs kvantivt
A

Steg 1 – urinsticka

Ger en fingervissning om det föreligger proteinurin eller inte. Kan inte säga hur mycket eller vad. Vissar även hematurin och Ph mm. Är ett semikvantativt och biligt prov som används för screening

Om urinstickan är posetiv è steg 2

Steg 2 – Urinmätning

  • U-albumin konc
    • Är semikvantativt
  • Dyngsmängd albumin
    • Är kvanativit prov
  • Albumin/ krea-kvot
    • Ökning vid nefrotiska syndromet
    • Bra för tar hänsyn till koncentration urin
    • Är kvanativti prov
31
Q

förklara vad en urinprofil med elktrfers är

A

Man vill veta vilken typ av proteinurin man har och kollar då:

  • U-albumin
    • Viktigt vid ateroskleros, hypertoni och diabetes
  • U-igG
  • U-alfa-1mikroglobulin
    • Görs i levern och åker fritt eller med igA
    • Ökning sker vid
      • Skada på proximala tubuli från tungmetaler eller LM
      • Ärliga sjukdomar
      • Glomerulonefrit
      • Diabetes
  • U-fria kappa och lambdakedjor
    • Kallas bence jones proteinuri och ses vid myelom
    • Överskott ses vid ökad immunocytoprofileration i relation till cellmassan
  • M-kompoent vid myelom

En elektroforens är kvanativit och dyrare

32
Q

När ska man ta en U-hb-stricka+

A
  • rödfärgad urin
  • misstanke om njursjukdom med proteinuri och högt krea
  • oklar inflammation
  • systemsjukdom
33
Q

ge enkel på makriskopsiak hematurinsjukomar?

  • utedening
A

Makrioskpisk hematur

Syns med blotta ögat (till skillnad från mikro). Beror ofta på en alvarlig sjukdom och är cancer till motasten är bevisad. Kan dock ses vid:

  • Blåstumör
  • Njurcancer
  • Njursten
  • Infektion
  • Trauma
  • Glomerulonefrit

Den makroskopiska hematurin bör följas upp med urologisk utredning:

  • CT njurar
  • Cystoskopi
  • Urincytologi
34
Q

vad är ett urinsediment?

  • vad kan man se
  • vilka cylindrar finns?
A

Sedimentanalysen används i princip enbart för att diangosticera njursjukdomar. Man snurrar urinet för att se hur proteinerna åker/lägger sig. Man letar främst efter cylindrar.

I prover kan man se:

  • Erytrocyter
  • Spermier + hårstrån vilka är normal fynd
  • Baktier + svamp
  • Lekuocter
  • Krisaler från konkrement
  • Epitelceller

Olika cylindrar

  • Hyalina cylindrar består huvudsakligen av i njuren producerat Tamm-Horsfalls glykoprotein och är normalt.
  • RBC cylindrar tyder på blödning i tubuli och ses ffa vid vaskuliter och akuta glomerulonefriter.
  • Leukoctytcylindrar ses ffa vid pyelonefrit och interstitiella nefriter.

Tre statier av cylindrar

  1. Korninga cyklindrar
    1. Har mycket Tammhorsfall i sig och är grovkorninga
  2. Finkroninga är steget där de packas lite mer
  3. Vaccylindrar har hög täthet
35
Q
  1. Vilka kvanativa metoder finns det?
  2. Vilken cylinder ses vid vaskulit
  3. Varför tar man urinsediment?
A
  1. Vilka kvanativa metoder finns det?
    1. Elektrofores
    2. Albu/krea kvot
    3. Dygnssamling albumin
  2. Vilken cylinder ses vid vaskulit
    1. Erytocyter
  3. Varför tar man urinsediment?
    1. Man tar de när man inte vill göra biopsi eller för att utreda t.ex. GN
36
Q

vilka tre basal mått finns på njuren?

A

RBF

Renal blood flow – är 1 l/min

GFR

Glomuerulär filtrations rate – är 100 ml/min

Sluturin

Är 1–2 ml/min

Det finns även RPF – vilker är renal plasma flow på 500 ml/min; samt Primärurin – vilker är 100 ml/min

37
Q

när vill man ta GFR?

A
  • Misstänke om njurefunktion
  • Uppföljning och behandling av njursjukdom
  • Uppföljning och behandling av pat med sjukdom som påverkar njuren, t.ex. hypertoni
  • Inför behandling med LM som utsöndras vid njuren
    • Antibiotika, cytostatika mm
  • Vid vätskabalansrubbningar
38
Q

vad är renalt clerance?

A

Renalt clerance

Eftersom kreatinin 100% frilteras så kan man genom att man samlar in urin under en bestämd tidsperiod, mäter volymen och tar kreatininkoncentrationen. Man tar även blodprov där man mäter P-kreatinin och kan beräkna clearance enligt:

  • Clearance x P-kreatinin = urinvolym x U-kreatinin*
  • ==>*
  • Clearance = urinvolym x U-kreatinin/P-kreatinin*
  • Problem med kreatininclerance:*
  • Dygnsamlingar är otillförltliga
  • Allt kreatinin i urin kommer inte dit via GFR, för det finns även tubulär sekretion på 15%
  • Krea utsöndras aktivti i tubuli
39
Q

vad är plasmaclerans?

A

Sedan kan man också mäta plasmaclearance vilket visar eliminationshastighet från plasma för en exogen substans (oftast). Ofta används iohexol, ett röntgenkontrastmedel. Detta görs enligt:

  1. Injicera 5 ml iohexol
  2. Ta blodprover vid definierade tidpunkter mellan 3 och 4 timmar
  3. Mät koncentrationerna
  4. Beräkna AUC
    1. Gör den log för att kunna ta arean under
  5. Beräkna clearance = GFR
40
Q

vad är en serummarköpr?

  • fungerar
  • vilka
  • krav
A

Hur fungera det?

Man kan skatta GFR genom att mäta nivåer av markörer i blodet. Dessa markörer ska elimineras via glomerulär filtration och mätning av dem kan därmed ge svar om GFR.

Vilka är det man kollar på?

  • S-kreatinin
  • S-Cystatin C
  • S-Urea

Vilka krav finns det på markörsubstansen?

  • Endogen substans med lågmolekylvikt
  • Konstant bildningshastighet
  • Elimination endast genom glomeurlär filtration
  • Stabil i provrör
41
Q

vad är s-kreation?

  • påverkan av___
  • brsiter
A

Vad är kreatinin?

Kreatin är ett protein som frisätts vid muskelkontraktion och omvandlas till kreatinin.

Hur utsöndras det?

Kreatinin utsöndras mest via filtration, men även tubulär sekretion (15%) och genom tarmen.

Olika stor muskelmassa – hur påverkar det?

  • Några begränsningar med att mäta kreatinin är att produktion och utsöndring av kreatinin varierar med kroppens totala muskelmassa och med glomerulära filtrationen.
  • En kreatininkoncentration inom övre delen av referensintervallet talar för sänkt GFR om patienten har liten muskelmassa.
  • Samma koncentration hos en muskulös man talar MOT en filtrationsdefekt!

Mer brister?

Att 15% utsöndras via tubli är en stor brist

Vad är det bra för om de krånlgar så mycket?

De är dåligt sätt att gemför olika personer, men ett bra sätt att följa en och samma indevid.

När fungera det bäst?

Det är först vid GFR under 30% som man ser stor skillnad på kreatinin

42
Q

vad är s-cystin C

A

Vad är det?

En extracellulär proteashämmare

Ett bättre mått en kreatin pga. många fördelar så som:

  • Produceras med konstant hastighet
  • Utsöndras bara via glomerulärfrltration
  • Påverkas inte av infalmmation
  • Stabil i plasmarör
  • Lika bra i alla åldrar

Nackdelar

  • Påverkas vid graviditet
  • Påverkas av LM, så som: kortison vid lungsjukdomar
  • Påverkas även av köldkörtlen

Cyst-C-formlen

Är bra för den är lika i alla åldrar

43
Q

vad är p-Urea?

A

Vad är det?

En slutprodukt i proteinnedbrytningen

Är den bra markör för GFR?

Nej egentligen inte! Varför?

  • Utsöndras via gl-filtration, men reabsorption sker i tubuli
  • Har en komplicerad metabolsim
  • Är kostberoende
  • Ökar vid ökad katabolism och tarmblödning
44
Q

diskutera olika GFR mätningar utifrån pris, tid, urin, msukel, kost, rubulär sekretion och gravid

A

Problem

Iohexol

Krea-clerance

eGFR-krea

eGFR-CysC

Pris

Ja, kostar mycket

Nej, det är biligt

Nej, det är biligt

Nej, det är biligt

Tidskrävande

Ja, tar en halv dag

Ja, det tar tid

Nej, det är snabbt

Nej, det går snabbt

Urinsamling

Nej krävs inte

Ja, en urinsamling behövs

Nej, behövs inte

Nej, behövs inte

Muskelmassa

Nej, beror inte på det

Nej, beror inte på detta

Ja, muskelmassa påverkar resultat

Nej, påverkar inte

Kost

Nej, påverkas inte av kost

Nej, påverkars inte av kost

Ja, kosten kommer att påverka

Nej, kosten påverkar inte

Tubulär sekreation

Nej ingen utsöndring i tubuli

Ja, kreatnin utsöndras 15% här

Ja, kreatinin utsöndrar 15% här

Nej, ingen utsöndring här

Graviditet påverkan

Nej, graviditet påverkar inte

Nej, graviditet påverkar inte

Nej, graviditet påverkar inte

Ja, graviditet påverkar detta prov

T3_GREN (32 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions