Psykossjukdomar Flashcards
Verklighet
- Stimuli inifrån och utifrån. Vi sorterar genom salience och vi gör vissa saker begripliga genom
Skillnad mellan hallucination och vanföreställning?
- Hallucinationer – vi upplever att något finns som inte finns
- Vanföreställningar – vi tolkar och förstår på fel sätt
Hallucinationer (kan drabba alla sinnen)
- Auditiva vanligast
o Ofta i form av röster som kan vara imperativa
Vilket sinne är inte så vanligt att drabbas och vad är det röd flagg för?
- Syn
o Röd flagg för organisk psykos!
Vanföreställningar
Vilka kännetecken har dessa (4), nämn iaf 3?
Nämn också några typer av teman (4)
- Kännetecken
o Felaktig föreställning
o Delas inte med andra
o Inte korrigerbar (de lyssnar alltså inte på förklaringen)
o Hävdas ihärdigt - Teman
o Persekutoriska (paranoida)
o Sekundära till hallucinos
o Affektivt färgade (depressivt tema, synd, skam, man drog igång tsunamikatastrof), eller tvärtom – storhetsvansinne
Desorganisation
Ge två exempel på detta
-
Desorganiserat tal (tankeförloppet är stört)
o Snabba associationer (tankeflykt)
o Lösa/uppluckrade associationer (oordning)
o Splittring/ordsallad (ännu mer kaos)
o Tankestopp (helt stopp) - Desorganiserat beteende
o Icke målinriktat beteende (varför gör personen som den gör)
Emotion vid psykossjukdom
- Negativa symtom (frånvaro av sådant vi annars har)
Ge tre exempel på detta
o Anhedoni (svårt uppleva njutning och glädje)
o Alogi (minskat tal (och tanke)
o Avolition (bristande motivation, initiativ och vilja)
Motorik vid psykossjukdom
o Katalepsi (med flexibilitas cereas = som vaxljus så stannar rörelsen i positionen dit den flyttats)
o Stirrande blick
o Stupor/excitation (vi kan inte kommunicera med patienten) kan växla till excitation med klättrande på väggar etc
o Stereotypier (upprepade rörelsesekvenser, de varar lite längre än tics), ej viljemässigt
o Mutism (pratar inte)
o Negativism (motorisk, ex tvärtom rörelse eller som en tonåring i humör)
o Ekolali/ekopraxi (härmar andras rörelser)
o Autonom dysfunktion (takykardi, hypertermi, miktionsrubbning, tappar kontroll på autonom funktion, inte så vanligt vid psykos)
Vad beskrivs och vad innebär det i praktiken?
Katatoni (tappat den viljemässiga styrningen av motoriken)
Motorik vid psykossjukdom
Vad kan EPS (extrapyramidala symtom) innebära?
o Kan finnas hos obehandlade förstagångsinsjuknade till och med (så beror inte på LM)
o Dyskinesi (kroppsdel företar rörelser utan att viljan kan bemästra dem)
o Parkinsonism (stelhet, skakningar och nedsatt eller långsamt rörelsemönster)
o Akatisi ( stark känsla av rastlöshet, obehag, ångest, och oförmåga att sitta stilla, myrkrypningar ingår här),
o Dystoni (ofrivilliga muskelsamman- dragningar, ibland i kombination med skakningar (tremor))
Diagnostik psykossjukdomar
Vad krävs om vi går efter DSM-V för diagnos av schizofreni?
- DSM-V schizofreni, två symtom varav en måste vara
** o Hallucinationer
o Vanföreställningar
o Desorganiserat tal** - Övriga symtom
o Bristande sjukdomsinsikt
o Affektiva symtom (postpsykotisk depression, ångest, tvång, ambivalens)
o Kognitiva symtom (exekutiva funktioner, nedsatt abstrakt tänkande, arbetsminne, uppmärksamhet)
o Fientlighet/aggressivitet
o Neologismer (hittar på nya ord som inte finns)
o Parkinsonism (även innan behandling) -
Krävs också!
o Funktionsnedsättning! och duration 1 månad (ICD), **6 månader **(DSM-V)
o Om inte så handlar det om andra psykosdiagnoser - Vi måste också veta att det inte beror subtansutlöst psykos
- Samt att det inte beror på psykos av somatisk sjukdom
o Hallucinationer
o Vanföreställningar
Vad kan dessa grupperas till?
Positiva symtom
o Anhedoni
o Alogi (minskat tal (och tanke)
o Avolition (bristande motivation, initiativ och vilja)
Vad kan ovan grupperas till?
Negativa symtom
o Autoimmuna sjukdomar (Limbisk encefalit, SLE, vaskuliter, MS)
o CNS-infektioner (herpes, HIV, borrelia, syfilis)
o Tumor cerebri
o CVL, hjärnskador (stroke eller trauma ex)
o EP (temporallobsepilepsi, postiktalt (efter ett generaliserat ep-anfall)
Vad kan detta exempel på?
Somatiska sjukdomar som kan utlösa psykoser
Subtansutlöst psykos
Ge exempel på några substanser
o Cannabinoider (hasch, marijuana, syntetiska (spice etc)
o Centralstimulantia (amfetamin, khat, kokain
o Alkohol (långvarigt bruk av stora mängder, delirium tremens)
o Läkemedel (kortison, L-dopa, pramipexol, Lariam (malariaprofylax)
Ge exempel på andra psykos/psykosliknande diagnoser
- Kortvariga syndrom
o Akut polymorf psykos (cykloid psykos) – instabil bild, konfusion, affektiva blandsymtom
o Akut schizofreniliknande psykos (schizofreniformt syndrom) – endast duration skiljer från schizofreni - Vanföreställningssyndrom
o Ingen funktionsförlust förutom vanföreställningen
o Endast smal vanföreställning (stalker till kändes ex) - Personlighetsstörningar (paranoia ex)/autistiska syndrom/PTSD
Viktigt differentiera psykossjukdom mot bipolär sjukdom
- I de mest extrema ändarna (manisk) ex grandiosa vanföreställningar, rösthallucinos, paranoia eller (depressiv) depressiva vanföreställningar, rösthallucinos, paranoia
Har man delvis bipolär sjukdom och även schizofreni har man, ja vad?
Schizoaffektivt syndrom
Ge exempel på ett par riskfaktorer vid för schizofreni
* Ärftlig belastning (innan födsel)
* Prenatal svält, infektion (innan födsel)
* Obstetriska komplikationer
* Skalltrauma (barndom)
* Cannabis (tonåren)
* Vid behandling behåller vi funktion, men kommer oftast inte tillbaka till tidigare nivå
Epidemiologi schizofreni
- Incidens 1/10 000
- Prevalens: 0,3 % (35-40 000 i Sverige)
- Generellt stor sjukdomsbörda globalt
- Drygt 10 % blir återställda
- Överdödlighet vid schizofreni
När får man i regel sjukdomen?
Hur mkt kortare livslängd?
Hur många % suiciderar?
Hur många dör av hjärt/kärlsjukdom?
- Debut: oftast tidig vuxen ålder (20-30)
o 15 år kortare livslängd
o 5 % av patienterna suiciderar (1 % i befolkningen)
o 50 % dör av hjärt/kärlsjukdom (30 % i befolkningen)
Neurobiologi psykossjukdomar
- Genetik
o Primär släkting (mamma/pappa/syskon) 10 % risk
o Monozyg tvilling 40-50 %
Neurotransmittorteorier – störning i dessas system, hur?
Neuroutvecklingsteorier, ge exempel på detta också
- Neurotransmittorteorier
o Dopamin: Hypofrontalt – negativa symtom, hyperstriatalt – positiva symtom (hall/van/des)
o Glutamat (NMDA-R hypofunktion) som antingen gasar (direkt) eller bromsar (via interneuron) dopaminneuronen - Neuroutvecklingsteorier
o Störning i nervcellernas utveckling prenatalt. 30 % har förstorade ventriklar och vida sulci. Ev vid vissa tillfällen under graviditeten, eller senare mellan tonår och vuxenliv
o Dyskonnektivitet i många hjärnnätverk, funkar inte som det ska, default mode (när vi tänker kring oss själv), salience (aktiveras när det är dags att ge stimuli betydelse) med flera
Utöver diagnostiseringen enligt DSM-V, vad kan också vara viktigt i utredningen gällande psykossjukdomar?
- Anamnes
- Psykiatrisk status, symtomskattning
- Medicinsk utredning
o Somatisk status/neurobiologisk undersökning
o Rutinlab
o Urinscreening narkotika
o Hjärnavbilning: MRT
o Riktade undersökningar eventuellt: LP, EEG - Kognitiv testning i lugnare läge
- Social utredning
Behandling psykossjukdomar
- Antipsykotiska läkemedel (neuroleptika)
o Dämpar psykossymtom och lugnar, sederar
o Skyddar mot återfall i akuta symtom (men ca 80 % återinsjuknar inom 5 år trots gold standard-behandling
Hur ser verkningsmekanismen ut generellt?
o D2-receptorblockad (extrapyramidala symtom (EPS), prolaktinstegring)
o Second generation (SGA, eller atypiska även kallat), D2/5HT-affinitet, mindre EPS men mer metabola rubbningar
Katatoni efter antipsykotikaexponering, kan vara svårt skilja på mot sjukdomen schiofreni
Vad beskrivs?
Malignt neuroleptikasyndrom
Biverkningar vid neuroleptika
Utöver malignt neuroleptikasyndrom, vad kan ses?
- Kardiella: QT-förlängning (flera preparat), takykardi/myokardit (clozapine)
- Metabola: viktuppgång, diabetes, prolaktinstegring
- Antikolinerga: muntorrhet, förstoppning
- Histaminerga: sedering
Vilket antipsykotiskt läkemedel har högst risk för metabola biverkningar?
Clozapin
Vilka fyra vägar av dopamin är viktiga gällande psykossjukdomar
- Mesolimbiskt ökad DA ger positiva symtom
- Mesokortikalt lågt dopamin –> negativt symtom. Svårt att medicinera bort (eller tillbaka)
- Nigrostriatala biverkningar – parkinsonism/extrapyramidala biverkningar
o Vi har kanske blockerat för mkt av dopaminreceptorer - Tuberohypophysealt –> Hyperprolaktemi (risperdal)
o Antagonism av D2-receptorer på laktotrofa celler i hypofysens framlob. Dopamin hämmar vanligtvis sekretion av prolaktin från dessa celler. Dosberoende!
Beskriv de olika faserna vid schizofreni (bortse från premorbid fas)
- Prodromal fas först (subtila negativa/kognitiva)
o Världen börjar upplevas lite annorlunda, intressen tappas. Påminner om depression. Sömnrubbning, koncentrationssvårigheter, minskat engagemang, oro/ångest, isolering, misstänksamhet, ökad känslighet för sinnesintryck
o Lång fas här ger sämre prognos
o Neuroleptika hjälper inte, SSRI kan fördröja debut - Psykotisk fas
o Mer tydlig
o Olika grad av återhämtning
o Fånga så tidigt som möjligt. Utbilda patienten i sin sjukdom
o Compliance till läkemedel (depot är bra!) - Stabil fas
o Negativa symtom, kognitiva/sociala svårigheter, funktion tappas
