Ångestsjukdomar Flashcards

1
Q
  • Rädsla är en av grundemotionerna, evolutionärt konserverad
    o Triggas av faro-signaler (upplevelse) som blandas med beteende och organsystemens respons
    o Ger ändamålsenlig adaptativ reaktion (kamp eller flykt)

Vad är ångest? Var finns ofta en överaktivitet?

A
  • Ångest är rädsla utan ett rimligt yttre objekt
    o Ångestsjukdomar visar ofta överaktivitet i amygdala
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är skillnaden på medfödd rädsla och inlärd rädsla

A
  • Medfödd rädsla (innate fear) väcks av direkta hot, eller sociala signaler om hot
    o Kräver ingen inlärning, ofta faror som funnits länge på jorden
    o Även rädsla hos någon annan (i gruppen) triggar detta, mkt ögonvita ex
  • Inlärd rädsla
    o Genom associativ inlärning (ex höga smällar i samband med gulligt pälsdjur) Albert blev rädd för dessa djur resten av livet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Kluver Bucy syndromet (ses efter resektion av/skada på temporalloben)
    o Amnesi (minnesförlust)
    o Visuell agnosi (sämre på att känna igen visuellt)
    o Hyperoralitet (saker ska in i munnen)
    o Hypersexualitet
    o Avsaknad av rädsla
  • Avsaknaden av rädsla berodde på amygdalas frånvaro (djupt i temporalloben)
    o Detekterar signaler om ev hot eller att det är lugnt (är då mindre aktiv)

Beskriv rädslans gång i hjärnan

A

Stimuli (hörsel/syn etc) till thalamus till sensorisk hjärnbark där diskriminering sker (är det Kalle eller Pelle, är ljudet högt eller inte), men samma info går redan via thalamus till amygdala. Om det bedöms som farligt drar fysiologiska reaktioner igång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Vi möter ständigt betingade rädslostimuli, om dessa åtföljs av fara eller skada så förstärks rädsloreaktioner, det kallas för?
    o Men om ej fara/skada gradvis avtagande av rädsloreaktion, klinisk behandling bygger på exponering och detta fenomen, som kallas för?
A

Sensitisering
Extinktion/utsläckning

 o	Ej passivt! Sker genom inlärning som lagras ovanpå rädslominnet! Sker genom frontalloberna som förmedlar till amygdala. Endocannabinoid-systemet viktigt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Dimensioner av rädsla

  • När i tid/rum eller avlägset?
  • Specifik eller vag?
  • Specifikt och nära
  • Avlägset och vagt
  • Nära men vagt
    Ge exempel på sjukdomar vid var av de tre
A
  • Fobi
  • GAD
  • Paniksyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ångestsyndrom

  • Primära
    o Specifik fobi, social fobi, paniksyndrom, GAD
    o PTSD, tvångssyndrom (OCD)

Ge exempel på sekundära ångesttillstånd

A

Substans- eller läkemedelsbetingat ångestsyndrom, ångest orsakat av annat medicinskt tillstånd (ex tumör)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Mkt vanligt
  • Sjukdomsbörda nästan lika stort som depression
  • Kvinnor 2:1 män
  • Debutålder – speicifk fobi tidigast, GAD senare (25 års ålder, social ångest tonåren
  • Hereditet
    o 30-40 %, inte lika stor som vid schizofreni
    o Korrelerar med depression (samsjuklighet)

Vad beskrivs?

A

Ångestsjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  • Diagnos
    o Uttalad rädsla/ångest inför specifik objekt: flygresa, höjd, djur, sprutor, blod
    o Rädslan utlöses så gott som alltid av fobiskt stimulus
    o Stimulus undviks (eller uthärdas under intensiv ångest)
    o Rädslan ej i proportion till verklig fara (eller sociokulturellt sammanhang)
    o Ihållande, > 6 månader
    o Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion
  • Epidemiologi
    o 15 % av befolkning
    o Debuterar tidigt
    o Kvinnor 2,5:1 män
  • Etiologi
    o Inlärning (betingning)
    o Vissa stimuli: evolutionärt förberedda (vissa stimuli är vi mer beredda på). Vissa saker kan vi knappt bli detta mot (ex blommor)

Vad beskrivs? Behandling?

A

Specifik fobi

  • Behandling
    o KBT (fokus på beteende)
    o Stegvis intensifierad exponering/systematisk
    o Desensitisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Diagnos
    o Uttalad rädsla/ångest inför situationer av kritisk social granskning
    o Sociala situationer (konversation, träffa obekanta)
    o Bli iakttagen (ex äta, dricka i sällskap, åka buss eller tåg)
  • Patienten fruktar att inför andra människor uppvisa
    o Ångest
    o Beteende som kan framkalla negativa omdömen
  • Situationerna framkallar så gott som alltid rädsla
  • Situationerna undviks helt, eller uthärdas under intensiv rädsla/ångest
  • Ej i proportion till verklig fara (eller sociokulturellt sammanhang)
  • Ihållande, > 6 månader
  • Kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktion
  • Mekanism
    o Ökad amygdala aktivitet
  • Epidemiologi
    o 7 %
    o Kvinnor 2:1 män
    o Debuterar i tonåren
    o Orsakar betydande funktionsnedsättning
    o Omfattande samsjuklighet 2 ggr för depression, 2,7 ggr för alkoholberoende, 4,5 ggr för drogberoende

Vad beskrivs? Behandling? Vad ska de inte få?

A

Social fobi

  • Behandling
    o KBT ska erbjudas
    o SSRI kan erbjudas (enligt Heilig ska detta erbjudas först)
    o BDZ ska inte erbjudas (toleransutveckling/beroende)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • Diagnos
    o Oväntade panikattacker, som blixt från himmel
    o Återkommande minst 2 under 1 månad
    o Åtföljs av oro att få ytterligare attacker, eller för följderna: ex mista kontrollen, att bli ”tokig”, få en hjärtattack
    o Leder till betydande och maladaptiv beteendeförändring: ex undvika fysisk ansträngning eller obekanta situationer

Vad beskrivs?

A

Paniksyndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en panikattack?

A

Plötsligt framvällande våg av intensiv rädsla som når en topp inom minuter, med minst 4 av nedanstående symtom

o Palpitationer, bultande hjärta eller snabb puls
o Svettning
o Darrning eller skakning
o Känsla av att tappa andan
o Kvävningskänsla
o Bröstsmärta eller obehag
o Illamående eller obehag i magen
o Svindel, ostadighet eller matthet
o Frossa eller värmevallningar
o Parestesier
o Derealisation eller depersonalisation
o Rädsla att mista kontrollen eller bli ”tokig”
o Dödsskräck (ses ofta på akutmottagningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Panikattacker

  • Epidemiologi
    o 30 % av befolkning har haft minst en panikattack!
    o 4-5 paniksyndrom
    o 10 % av primärvårdens patienter
    o Kvinnor 2,3: 1 män
    o Debuterar mellan 20-30 års åldern (äldre mer ovanligt, somatiskt!?)
  • OBS
    o Panikattack är inte samma som paniksyndrom
    o Paniksyndrom har fluktuerande förlopp
    o Hög samsjuklighet (depression, beroende och agorafobi)

Beskriv panikloopen

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Behandling vid paniksyndrom (med eller utan agorafobi)? Vad ska man inte ge?

A
  • Börja med SSRI och fyll på med KBT
    o Eliminera utlösande/pådrivande faktorer: sömnbrist, stress, kaffe
    o Psykoedukation

Ej BDZ!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Diagnos
    o Uttalad rädsla eller ångest inför 2 eller flera av följande: färdas med allmänna kommunikationer (bil, buss, tåg, flyg), vistas på öppna platser (parkering, marknad, bro), vistas inom slutna platser (affär, teater, biograf), stå i kö eller befinna sig i en folksamling, vara utanför hemmet på egen hand, föreställning om att man skulle kunna få panik eller bete sig genant, falla, kräkas, få urinavgång, fruktas eller undviks pga tankar om att inte kunna komma undan, situationerna undviks aktivt, eller kräver närvaro av följslagare
    o Fruktan inte i proportion till verklig fara eller sociokulturellt sammanhang
    o Varaktighet> 6 månader
    o Vanligtvis ihop med paniksyndrom, men kan finnas ensamt

Vad beskrivs?

A

Agorafobi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara hur panikattack, paniksyndrom och agorafobi förhåller sig till varandra i ett cirkeldiagram

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Diagnos
    o Överdriven rädsla och oro inför ett flertal olika händelser/aktiviteter
    o Oron finns flertalet dagar, under minst 6 månader
    o Svårigheter att kontrollera oron
    o Tre eller fler av nedanstående symtom
     Rastlös, uppskruvad eller på helspänn
     Därför lätt att bli uttröttad
     Svårt att koncentrera sig eller ”tom i huvudet”
     Irritabel
     Muskelspänning
     Sömnstörning
    o Signifikant lidande eller försämrad funktion
  • Epidemiologi
    o 4-7 % i befolkning
    o Stort spann i debut, median 30 år
    o Kvinnor 2:1
    o Samsjuklighet (90 % annan psykiatrisk livstidsdiagnos, 70 % aktuell)
    o Sämre långtidsprognos än ex paniksyndrom
  • Släkt med depression? Samma sjukdom med två olika utslag?
    o Starkt överlappande genetisk arkitektur
    o Mycket hög samsjuklighet (detta hos många med depression, depression hos ännu fler med detta)
    o Typiskt förlopp: debut av detta som följs av depression

Vad beskrivs? Behandling? Vad ska inte erbjudas och varför?

A

GAD

o KBT (effekter på kort sikt iaf), vissa studier har också använt sig av väntelista (nocebo), Socialstyrelsen rekommenderar dock.
o SSRI, SNRI (bör erbjudas enligt Socialstyrelsen, i undantagsfall pregabalin)
o BDZ NEJ! Risk för tolerans och beroende, samt annan effektiv behandling finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

PTSD

  • Grupperas inte ihop med övriga ångestsjukdomar idag
  • Invalidiserande ångestsjukdom som uppstår hos vissa (men inte alla) efter att man varit utsatt för hot om att dö, allvarlig kroppsskada eller hot om sådan, eller sexuellt övergrepp eller hot om detta (eller sett någon annan vara utsatt)
    Fyra grupper av symtom, vilka är dessa?
A

o Återupplevande (intrusiva minnen): mardrömmar med traumatiskt innehåll, dissociation (man tappar konceptet om tid, kastas tillbaka, flashbacks, återupplevande av traumat), intensiv ångest när traumaminnen framkallas, kroppsliga reaktioner (hjärtklappning, lufthunger) på trauma-associerade stimuli
o Undvikande beteende: traumarelaterade tankar och känslor, yttre stimuli som påminner om traumat
o Negativa tankar och sänkt sinnesstämning: oförmåga att minnas centrala element av traumat, negativa tankar och förväntningar, att klandra sig själv eller andra för traumat, minskat intresse i viktiga aktiviteter, känsla av främlingskap, utanförskap, oförmåga att uppleva positiva känslor
o Ökad retbarhet: irritabilitet eller aggressivitet, självdestruktivitet eller vårdslöst beteende, på helspänn, kan inte slappna av, spritter till på överdrivet sätt, även för små stimuli, koncentrationssvårigheter, sömnstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

PTSD

  • Förhöjd aktivitet i amygdala
  • Epidemiologi
    o Prevalens livstid 8 %
    o Vanligaste orsaker: strid, våldsbrott, rån, våldtäkt/sexuella övergrepp (kvinnor)
    o Över 1/3 förblir sjuka
    o Samsjuklighet med beroendesjukdomar > 50 % (stark negativ faktor för utfallet)
    o Vi missar flertalet då vi inte frågar/screenar!
  • Höna/ägg gällande PTSD och substansmissbruk
    o PTSD föregår ofta

Behandling?

A

o Exponeringsterapi (prolonged exposure): startar med extraktion av traumat, script skapas som man sedan kan exponeras för. Ångesten ska då minska efter hand. Tuff behandling!
o Mindre stöd för läkemedel (depressiva symtom med SSRI/SNRI okej) men inte kärnsymtom med återupplevande traumaminnen, känslomässig avtrubbning och undvikandebeteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur skiljer sig ångest ett patologiskt tillstånd främst från rädsla – en frisk psykologisk reaktion? Är rädsla alltid ändamålsenligt?

A
  • I motsats till rädsla har ångest inte ett ändamålsenligt objekt.
    o Fobier – har ett ändamålsenligt ursprung, men inte längre.

NEJ

20
Q

Klüver bucy-syndromet kännetecknas av:

  • Avsaknad av adekvat rädlsa
  • Hypersexualitet
  • Hyperoralitet
  • Amnesi
  • Samtliga ovan
    ?
A

Samtliga ovan

21
Q

Klüver bucy-syndromet kännetecknas av:

  • Avsaknad av adekvat rädlsa
  • Hypersexualitet
  • Hyperoralitet
  • Amnesi
    * Samtliga ovan

Varför är det så?

A
  • Avsaknad temporallob. En del kortikalt och en del basolaterala amygdala. Associativ inlärning i basolaterala amygdala.
22
Q

Vilket alternativ är fel? Rädslor kan:

  • Vara i det närmaste helt och hållet medfödda
  • Vara resultatet av att det finns en medfödd beredskap (”preparedness”) för vissa stimuli
  • Vara resultatet av att ett stimulus upprepade gånger åtföljs av att en förväntad belöning uteblir
  • Vara ändamålsenliga till en början, men bli maladaptiva med tiden.
A
  • Vara resultatet av att ett stimulus upprepade gånger åtföljs av att en förväntad belöning uteblir
23
Q

Intakt funktion i en specifik hjärnstruktur är nödvändig för såväl inlärning som uttryck av rädsla, vilken?

A
  • Amygdala. Komplexa stimulin såsom kontext, cues så involveras även hippocampus då den står för representation såsom spatial omständighet.
24
Q

Intakt funktion i en specifik hjärnstruktur är nödvändig för utsläckning av rädsla, vilken?

A
  • Frontalloberna. Ej medvetet resonerande. Top-down-control. Lägger in överlagringar.
25
Q

Ångestsyndrom är hur mkt vanligare hos kvinnor?

A
  • 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män. Orsak kan vara att kvinnor är värdefullare för släktets fortlevnad. Kan även vara hormonell komponent, som även kan vara del i innan. Dock spekulativt.
26
Q

Vilket ångestsymtom debuterar tidigast i livet?

A
  • Enkel fobi (ofta redan i barndomen)
    o Enkel fobi – mer instinktiv. Social fobi och GAD – barn kan dra sig tillbaka, men diagnos sätts först tidigare. Så kan ses tidigt, från 8 månader.
27
Q

Genetisk data gör det sannolikt att ångestsyndrom delar uppkomstmekanismer med?

A
  • Affektiv sjukdom, främst unipolär depression. Ångestsyndrom kan leda till depression och predisponera, medierande mekanism. Genetiskt överlapp – Även -beroende.
28
Q

Ångest vanligast hos kvinnor. Beroende vanligare hos killar.
Varför?

A

Beroende - Externalising pathway – främst män. Internalising – främst kvinnor.

29
Q

Vid specifik fobi är förstahandsbehandling? Som?

A
  • Beteendeterapi som hjälper patienten släcka ut den fobiska rädslan. Extinktion är att engagera frontalloberna och bilda nya spår som dämpar aktiviteten i amygdala. Vid specifika fobier har läkemedel ingen plats. Hur bra är exponeringsterapin – nästan 100% blir bra.
30
Q

Vilka situationer provocerar social ångest:

  • Åka buss
  • Handla i livsmedelsaffär
  • Äta och dricka när det är folk omkring en
  • Komma in i ett rum med flertal okända människor
A
  • Åka buss
  • Handla i livsmedelsaffär
  • Äta och dricka när det är folk omkring en
  • Komma in i ett rum med flertal okända människor
    o De flesta tycker att äta och dricka när det är folk omkring är värst (empiriskt Heilig). Leder lätt till alkoholberoende då hämningarna då släpper.
31
Q

Personer med social fobi överskattar vad i andra människors ansiktsuttryck?

A
  • Ilska och förakt
32
Q

Vid social fobi bör man pga känt hög samsjuklighet aktivt screena efter?

A
  • Beroende av alkohol och droger, samt depression.
33
Q

Vid social fobi är följande rimligt att erbjuda som förstahandsbehandling?

A
  • SSRI eller KBT. KBT är botande, men SSRI kan behövas för att orka med exponeringsbehandlingen. Börja med sertralin, när det fått effekt så gör vi KBT. Många orkar inte KBT, alla funkar inte med alla terapeuter. Svårt att ta emot hjälp innan de fått SSRI, ofta gruppbehandling vilket sänker motivationen.
34
Q

Panikattacker – omkring hur stor andel får en panikattack under sin livstid?

A
  • En tredjedel av alla människor får en attack under sin livstid. Två eller flera attacker under en månad gör diagnosen paniksyndrom sannolik. Panikattacker är således vanligt, och ska inte vara nog för diagnos. Ska vara funktionsnedsättning eller lidande som personen uppfattar som problem.
35
Q

Paniksyndrom missas ofta därför att patienten söker akuten eller vårdcentral för?

A
  • Somatiska besvär.
    o Söker för plötsligt (inom minuter/minut) påkommande attacker av hjärtklappning och intensiv ångest, hjärtklappning, bröstsmärta, magont, infarktobs. Har patient sökt flera gånger för infarktobs utan att något hittats så är paniksyndrom mycket sannolikt. Innebär utmaningar i att övertyga patient samt att själv våga släppa livsfarliga sjukdomar. Man kan få hjärtinfarkt även om man har paniksyndrom, så måste veta när ska utreda. Lättbehandlat, alla blir bra. Ta samtalet direkt på akuten kring misstanken om paniksyndrom, om möjligt boka in återbesök.
36
Q

Undviker: färdas på allmänna kommunikationsmedel, att vistas på öppna platser, att vistas inom slutna platser, att stå i kö eller befinna sig i en folksamling.

Typiska symptom på?

A

Agorafobi

37
Q

Följande åtgärder bör ingå vid behandling av paniksyndrom

  • Alt 1: Tillse att patienten regelmässigt får tillräckligt med sömn
  • Alt 2: Uppnå viktnedgång
  • Alt 3: Eliminera kaffe och alkohol
  • Alt 1 och alt 2
  • Alt 1 och alt 3
A
  • Alt 1 och alt 3
    o Tillse att patienten regelmässigt får tillräckligt med sömn samt eliminera kaffe och alkohol (framförallt abstinensen och elimination). Rådgiv, låt de välja, måste ge information. Dessa påverkar excitations och inhibitationsbalansen, de påverkar glutamat och GABA-system, med förskjutning mot excitation, ökar retbarheten. Alkoholabstinens – retbarhet, ångest, kramper.
38
Q

Förstahandsbehandling vid paniksyndrom?

A
  • SSRI och kognitiv beteendeterapi
    o Effekterna av KBT är mindre än vid social fobi. Börja med SSRI, sedan (ev enligt Heilig) KBT för att lära sig hantera de sekundära problemen såsom anticipatorisk ångest. Beror på när i processen man fångar patienten. Tidigt i förloppet så kan SSRI enbart räcka. Kräver långtidsbehandling, i diskussion med patienten, sällan under 1 år, ofta mångårig. Sanera i livet i övrigt, kaffe, alkohol och få sömn.
39
Q

Symptom GAD, vilka av nedanstående är typiska symtom?

  • Känsla av rastlöshet, eller att vara på helspänn
  • Uttröttbarhet
  • Irritabilitet
  • Plötsligt (inom några minuter) påkommande attacker av hjärtklappning och intensiv ångest
  • Muskelspänning
A
  • Känsla av rastlöshet, eller att vara på helspänn
  • Uttröttbarhet
  • Irritabilitet
  • Muskelspänning
    o Känsla av rastlöshet eller att vara på helspänn, uttröttbarhet, irritabilitet, och muskelspänning.
    o Uttröttbarhet – helspänn hela tiden vilket tar energi.
    o Muskelvärk – många kroniska muskelsmärtor har GAD som har fastnat i somatiken.
40
Q

Följande kan erbjudas som förstahandsbehandling vid GAD?

  • Alt 1 Selektiva serotonin-återupptagshämmare (SSRI)
  • Alt 2: Pregabalin
  • Alt 3: Kognitiv beteendeterapi
  • Alt 1 och alt 2
  • Alt 1 och alt 3
A

o SSRI primärt. KBT har sämre evidens och inget Heilig skulle köra ensamt och knappt annars. Pregabalin ska ej ges i första hand, har större risker, såsom beroendepotentialen (ej hög, men finns där), vilket SSRI inte har. Når man inte till målet med förstahandsbehandling så läggs pregabalin till, efter nytta-risk utvärdering. En riskpatient för beroendeproblem har högre ribba för pregabalin.
o EKG årligen och innan insättning på behandling innan SNRI om person över 50 eller person med kardiovaskulära historik. SSRI är väldigt snälla.
o KBT – svårt att hitta ett mål för KBT:n. Finns tankemönster som man utvecklar som man kan försöka jobba med, likadant sekundära beteenden som undvikanden, men inte lika tydligt som vid social ångest där man kan exponera.

41
Q

Vilket påstående om PTSD stämmer INTE?

  • Kan uppkomma efter upplevelse av, eller hot om att dö
  • Kan uppkomma efter händelse av, eller hot om att råka ut för allvarlig kroppsskada
  • Kan uppkomma efter upplevelse av, eller hot om att utsättas för sexuellt trauma
  • Kan hos sårbara individer uppkomma efter en vardaglig händelse
  • Risken för PTSD är högre vid interpersonellt våld än vid olyckshändelser
A
  • Kan hos sårbara individer uppkomma efter en vardaglig händelse
42
Q

Den vanligaste orsaken till PTSD är?

A
  • Att som kvinna ha varit utsatt för manligt våld (inkl sexuellt våld). Färre än 50% av kvinnor med PTSD blir identifierade. Bilden är ofta att krig och strid är största orsak, men det är det vardagliga våldet mot kvinnor som är vanligaste. Frekvensen vanligare även vid samma exponering.
43
Q

PTSD blir ofta

  • Överdiagnostiserat, därför att diagnosen har fått sådan uppmärksamhet
  • Underdiagnostiserad, därför att symtomen oftast är relativt diskreta
  • Underdiagnostiserad, därför att man inte systematiskt screenar för syndromet
  • Diagnostiserat i flertalet “verkliga” fall, därför att symtomen är så handikappande
  • Diagnostiserat i flertalet “verkliga” fall, därför att diagnosen har fått sådan uppmärksamhet
A
  • Underdiagnostiserad, därför att man inte systematiskt screenar för syndromet
    o Underdiagnostiserat då man inte systematiskt screenar för syndromet. Man drar sig för att fråga för att man tror att patienten ska tycka det är jobbigt, dock tycker patienten dock att det är skönt att någon frågar.
44
Q

Vilket kluster av symtom hör INTE till PTSD?

  • Att återuppleva traumat
  • Att undvika, i handling och tanke, saker som påminner om traumat
  • Att söka sig tillbaka, i handling och tanke, till saker som påminner om traumat
  • Att uppleva negativa tankar och sänkt sinnesstämning
  • Att uppleva och reagera med abnormt hög retbarhet
A
  • Att söka sig tillbaka, i handling och tanke, till saker som påminner om traumat
45
Q

Viktiga egenskaper hos traumaminnen vid PTSD är

  • Alt 1: att de är resistenta mot den utsläckning som normalt sker genom vardagsupplevelser
  • Alt 2: Att de är snävt avgränsade till stimuli som påminner om traumat
  • Alt 3: Att de med tiden generaliserar till allt fler stimuli
  • Alt 1 och alt 2
  • Alt 1 och alt 3
A
  • Alt 1 och alt 3
    o Initialt undviker man traumaspecifika stimuli, men det generaliseras eftersom, det som i längden handikappar patienterna mest.
46
Q

Vilket är korrekt vad gäller behandling av PTSD?

  • Förstahandsbehandling är med SSRI, och effekten är relativt robust
  • Förstahandsbehandlingen är med SSRI, men effekterna är blygsamma
  • Förstahandsbehandlingen är med exponeringsterapi (PE), och effekten är relativt robust
  • Förstahandsbehandlingen är med exponeringsterapi (PE), men effekterna är blygsamma
  • Ingen behandling har någon säkerställd effekt vid PTSD; prognosen är mycket ogynnsamm
A
  • Förstahandsbehandlingen är med exponeringsterapi (PE = prolonged exposure).), och effekten är relativt robust
    o Tuff behandling, för behandlare och patient, där stödgrupp ofta krävs för behandlarna.