Epilepsi Flashcards
Förekomst
- Ca 0.8% av befolkningen (mörkertal?)
- Minst 60 000 personer i Sverige har epilepsi
- Vanligast hos barn och äldre
- 70 % - bra behandlingsresultat
- C:a 15% behandlingsmässiga problem, ca 15% terapiresistenta
Epilepsi definition
- Upprepade oprovocerade anfall med minst 24 timmars intervall
o Ett anfall med hög risk för återfall (60%)
Vanliga orsaker?
- Infektioner (CNS)
o Encephalit - Kärlmissbildningar
- Hypoxisk ischemisk encefalopati
- Metabol epileptisk encefalopati
- Genetiska
o Åldersberoende/idiopatiska
o Ep-syndrom
o Syndrom med ep - Kortikala anomalier
- Posttrauma
- Tumörer
Fysiologi epilepsi
- Obalans mellan exitation/inhibition i ?
o Disinhibition - Neurotransmittorer
o Inihibitoriskt GABAergt kontrollsystem i cortex
o GABAerga terminaler och GABAerga interneuron ? vid epilepsi
o ? ökar kloridkonduktansen och ger hyperpolarisering av membranen, minskar anfallsaktiviteten
o ? ger neurondepolarisering, ökar anfallsaktiviteten - Jonkonduktans
o Na: initiering av upprätthållande av anfallsaktiviteten
o ?: viktig för att stoppa anfallsaktivitet
o Ca: initiering och upprätthållande av anfallsaktiviten
o Cl: minskning av neuronens anfallsaktivitet, för membranhyperpolarisering
Fyll i
Kortex
Reduceras
GABA
Glutamat
K+
Hur indelas epilepsi?
-
Generaliserade anfall: startar någonstans i hjärnans bilaterala nätverk och leder till snabb spridning av den epileptiska aktiviteten i båda hemisfärer.
o Anfallsklassifikation: Toniskt kloniska anfall, absenser, myoklona anfall, kloniska anfall, toniska anfall, atoniska anfall. -
Fokala anfall: startar i ett neuralt nätverk som är begränsat till en hjärnhalva. Varje individ har ett stereotypt anfallsmönster.
o Begreppet fokala anfall ska följas av en specificering av anfallssymptom. - Oklart om fokala eller generaliserade anfall (ex infantil spasm)
Generella anfall av epilepsi
Beskriv vad vi ser hos patienten
- Startar ofta toniskt (först blir stilla/spänd) för att sedan övergå till kloniskt (ryckningar)
- Myoklonier = muskelryckningar (kort)
- Absans = frånvarande (alltid generaliserad)
Fokala anfall av epilepsi
Beskriv vad vi ser hos patienten
- Motoriska anfall utan att påverka medvetande
- Temporala (vanlig), medvetandeppåverkan, automatism (stereotypa rörelser), konfusion
o Börjar ofta med aura (förkänning)
Klassifikation av epilepsi
- Epilepsi bör först klassificeras efter orsak, följt av anfallsbeskrivning
o Ex strukturell epilepsi orsakad av hjärninfarkt med fokala anfall utan medvetandepåverkan och med kloniska ryckningar i höger arm.
Så vilka är de olika klassifikationerna?
- Genetisk epilepsi (tidigare idiopatisk epilepsi)
- Strukturell / metabolisk epilepsi (tidigare benämnd symptomatisk epilepsi)
- Epilepsi av okänd orsak (tidigare benämnd kryptogen epilepsi)
Fokala anfall
- Aura (pekar mot vilken del av hjärnan, ex smak/lukt pekar temporalt), automatismer och påverkat medvetande
- Vanligast vid temporallobsepilepsi
- Symtom
o Epigastric raising, rädsla, hörselupplevelse, smak, lukt, synintryck.
o Blekhet, tackykardi
Vad innebär automatismer? Typiskt för vilken del av hjärnan?
Stereotyp ofrivillig rörelse, typiskt för temporallob
- Generaliserad epilepsi som börjar med feberkramper- GEFS +
- Dravet syndrom
- Dominant hereditär nattlig frontallobsepilepsi
- Autosomalt dominant temporallobsepilepsi med visuella eller auditiva hallucinationer
- Juvenil myoklon epilepsi
- West syndrom/ infantil spasm
- Abscens epilepsi
- GLUT-1 brist
Vad är ovan exempel på?
Epilepsisyndrom med genetisk basis
- Mesial temporal skleros
o Hippocampusatrofi
o Epileptogen degeneration
Vad är ovan exempel på?
Strukturell epilepsi
Anfallssemiologi
- Autonoma eller psykiska symptom
- Lukt eller hörselförnimmelser
- Epigastric sensation
- Frånvaro,stirrande
- Orala automatismer
- Handautomatismer
Vilken del av hjärnan?
Temporallob
Låggradiga tumörer
- Oligodendrogliom
- DNET,dysembryoplastisk neuro-epitelial tumör
- Gangliogliom
- Låggradiga astrocytom
- Pilocytiskt astrocytom
Vilken typ av epilepsi kan dessa orsaka?
Strukturell
Anfallssemiologi
- Ofta hopade nattliga anfall
- Motoriska fenomen, ryckande och vridande rörelser
- Komplicerade automatismer, cyklande benrörelser
Vilken del av hjärnan?
Frontalloben
Aläggningsrubbningar
- Fokal kortikal dysplasi
o Patologiska neuronstrukturer med störd arkitektur - Migrationsstörning
Vilken typ av epilepsi kan ovan ge upphov till?
Strukturell/genetisk
Epilepsiutredning
Vad är viktigt att fråga anamnestiskt?
- Anamnes
o Aura?
o Automatismer?
o Objektiv beskrivning av anfallen (någon närstående som sett?)
o Anfallsfrekvens
o Mindre attacker kan vara anfall
o Tungbett ? Urinavgång ? Postiktalitet (trött efteråt)?
Epilepsiutredning
- Anamnes
o Aura?
o Automatismer?
o Objektiv beskrivning av anfallen (någon närstående som sett?)
o Anfallsfrekvens
o Mindre attacker kan vara anfall
o Tungbett ? Urinavgång ? Postiktalitet (trött efteråt)?
Vad kan vi mer göra utredningsmässigt?
- Neurologisk undersökning
o Diskreta tecken på fokal skada - Differentialdiagnostik
o Kardiell förklaring som arrytmi OBS! EKG övervakning
o Konvulsiva synkope (svimning med ryckningar)
o Metabolisk störning? Hypo/hyperglykemi eller elektrolytrubbning
o Psykogena icke epileptiska anfall (funktionella/hysteri)? - EEG
o Vilo-EEG
o Sömndepriverat EEG
o ev Bandspelar-EEG - Videometri
- MR enligt epilepsiprotokoll
EEG vid epilepsiutredning
- Relativt hög specificitet
- Lägre sensitivitet
- Första rutin EEG, positivt fynd i 50 %
- Upprepa registrering, ökar till 80 %
Hur kan vi provocera? Vad kan vi mer göra för att se anfall?
- Provokationer
o Sömndeprivering, hyperventilation, fotostimulering - Förläng registreringstiden
EEG
Beskriv de olika vågorna som kan ses vid epilepsi
- Spik-och-våg (spike-and-wave)
- Sharp wave
- Polyspike-wave