Ätstörningar Flashcards

1
Q

Take home!

  • Ätstörningar är allvarliga sjukdomar
  • Högst ? av psykiatriska sjukdomar!
  • Påverkar samtliga ?system!
  • Ätstörningspatienter finns överallt i världen!
  • Tidig intervention!
  • Låg ? för remiss och konsulation!

Fyll i

A

Dödlighet
Organ
Tröskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

DSM-V

  • Anorexia nervosa
  • Bulimia nervosa
  • Hetsätningsstörning

o Andra specificerade ätstörningar eller födorelaterade syndrom
o Ospecificerad ätstörning eller födorelaterat syndrom
o Ätstörningar och födorelaterade syndrom: pica, idisslande, undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID; avoidant restrictive food intake disorder

De tre sista gäller främst?

A

Yngre barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Äter för mkt eller för lite
  • Saknar intresse för ätandet
  • Har svårt att reglera beteende vid ätandet (rastlös, irriterad, somnar)
  • Går inte över till fast föda
  • Fråga på BVC!
  • DC 0-5 systemet kan användas för diagnostik
  • Obs! underliggande somatiska orsaker, ex mjölkallergi, GI-abnormitet osv
  • OBS! Tvångsmatning! Belastande fld-barn, påverkar ankytning/samspel, misshandelsrisk

Ätproblemen ovan gäller främst? Vad är viktigt att följa upp?

A

Små barn (0-5 år)
Vikt och tillväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anorexia, bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Kärnsymtom?

A

o Onormalt ätbeteende
o Rädsla för viktuppgång
o Kroppsdysmorfi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Prevalens ätstörningar

  • Ätstörningar i stort – mörkertal
  • Västerländska kulturer mer drabbade
    o Ökat västerländskt inflytande i länder som traditionellt haft låga siffror  ökad incidens
  • Livstidsrisk
    o AN 1,2 % kvinnor
    o BN 1,7-2,3 % kvinnor
    o Övriga ätstörningsdiagnoser ca 5 ggr vanligare än AN/BN
    o Ca 10 % män – maskerade som ?
  • Ca 100 000 personer i Sverige
A

Olika typer av fitness

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Stigma kring ätstörningar
* Ätstörningar anses ofta mindre allvarliga, självförvållande eller under den sjukes kontroll
* Viktstigma
* Tillgänglighet till behandling beroende av BMI
* Saknas kunskap, studier och evidens
* Drabbar alla oavsett kön, ålder, etnicitet, kroppsform, vikt, sexualitet, social status

De flesta med ätstörning är normalviktiga eller överviktiga! Allvarlighetsgrad styrs inte av vikten, utan av?

A

Lidande och funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Viktfobi/motverkar viktökning trots klar undervikt
  • Störd kroppsuppfattning angående vikt och form
  • Snabb viktnedgång
  • Ofta sekundära pålagringar i form av tvång, depression, apati, social fobi, pseudoautism

Vad beskrivs? Vilka är de olika svårighetsgraderna? Vilka två typer finns det?

A

Anorexia nervosa

  • Signifikant låg kroppsvikt
    o Lindrig BMI >- 17
    o Medelsvår 16-16,99
    o Svår 15-15,99
    o Mkt svår <15
  • Två typer
    o En med enbart självsvält
    o En med hetsätning/självrensning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Anorexia nervosa

  • Svår psykiatrisk sjukdom!!
    o Dödlighet 10-20 %
    o 40-50 % går helt i remission, 30-40 % utvecklar en kronicitet
  • Övrigt
    o Ofta känsla av hunger, men reglerar ångest och andra negativa känslor genom att avstå ätande
    o Ger falsk känsla av ?
    o Rädsla för ? om kontrollen släpps
    o Upptagenhet av mat (lagar mat åt andra, kokböcker etc)
    o Oftast en sjukdomskänsla men har ingen lösning
    o Varierande sjukdoms?
    o Hjälpsökande i variande mån/ambivalens, varierande behandlingsmotivaton
    o Sömnsvårigheter

Fyll i

A

Kontroll
Hetsätning
Insikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Hetsätning
    o En stor mängd mat under avgränsad tid (vanligen 2h)
    o En känsla av att ha förlorat kontrollen över ätandet. ”Kan inte sluta äta eller ha kontroll över mängden mat som äts”
  • Kompensatoriskt beteende (för att inte gå upp i vikt)
    o Kräkningar, laxermedel
    o Svältperioder
    o Överdriven motion

Vad beskrivs? Vad är kravet för diagnosuppfyllelse?

A

Bulimia nervosa

  • Hetsätning och kompensation ska ske minst 1 gång/vecka under minst tre månader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bulemia nervosa

  • Självkänsla överdrivet påverkad av kroppsform och vikt
  • Mkt skamkänslor, underrapporterad
    o 30-50 % har haft AN
    o 2-3 ggr vanligare än AN
    o Skamfullt att inte kunna reglera
    o Oftast normal kroppsvikt

Kombination AN och BN är farlig! Varför är denna kombo extra farlig?

A

Kan kräkas kalium till <2 – arytmirisk och även farlig undervikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Som vid BN men inga kompensatoriska beteenden
  • 30-50 % av BED-patienterna är överviktiga
    o Studier talar för att 15 % av de som är överviktiga lider av BED
  • Stort lidande
  • I gränslander för specialiserad sjukvård, ej kopplat till lidande och funktionsförlust utan till organisatoriska faktorer och resurser
  • Kan vara svår att skilja från överätning

Vad beskrivs?

A

Hetsätningsstörning (binge eating)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kliniken ätstörningar

  • Ätstörningar är allvarliga!!!!!!
  • Dödligaste diagnosen inom psykiatrin
    o Ökad risk för suicid
    o Ökad risk för kardiell död
    o 7x ökad risk att dö i förtid än normalpopulationen
    o 15x ökad risk förtida död för kvinnor 25-29 år
    o 30x ökad risk för anorektiker under första året efter kontakt med sjukvården
  • Agera!
    o Viktigt med tidig?
    o Risk kroniciering! Fråga om tankar, inte bara vikt!
    o Ätstörningsmottagningen har låg tröskel in!
    o Ätstörningar är vanliga och finns överallt i vården
    o Hellre en ? för mkt: från VC, akuten, avdelning, skolhälsovård. Konsultationsremiss.

Fyll i

A

Intervention
Remiss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Utlösande riskfaktorer (alla ätstörningar)

  • OBS! Multifaktoriellt

Ge 3-4 exempel iaf (10)

A
  • Tidig pubertet
  • Övervikt i barndomen
  • Utanförskap, mobbning, svåra livshändelser
  • Familjefaktorer (sätt att ta kontroll eller hålla samman familjen, klassiskt vid skilsmässa)
  • Psykiatrisk samsjuklighet (ångest, depression, NP)
  • Viktnedgång pga sjukdom, träning
  • Idrott på elitnivå, inledningsvis förbättrad prestation –> positiv förstärkning av ätstörningen!
  • Genetisk sårbarhet, ärftlighet, personlighetsfaktorer (psykologiska faktorer)
  • Bantning kan trigga
  • Sociala/kulturella faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

o Omgivning ger komplimanger
o Psykologiskt: identitet, upplevelse av att lyckas
o Kognitiva: rigidtet, svårt byta strategi
o Fysiologiska: kortisol och endorfiner ökar inledningsvis
o Ev prestationsökning

Vad kan ovan utgöra vid bantning?

A

Vidmakthållande faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Slutar äta godis
  • Vill äta ”nyttigt” (inga kakor och bullar, ingen snabbmat)
  • Vill övergå till veg
  • Utesluter fett i maten/kolhydrater
  • Motionerar mer än tidigare
  • Hoppar över skolmat/middag
  • Minskar i vikt
  • Trött/huvudvärk, förstoppad, frusen, tappar hår
  • Tankar om mat, fångas upp systematiskt i MINI-intervju

Vad kan ovan tyda på?

A

Ätstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

SCOFF (sick, controll, one stone, fat, food)

  • Screening genom 5 frågor

Två eller fler ja = ?

A

Trolig ätstörning

17
Q

Klinisk intervju ätstörningar

  • Aktuellt ätande inkl hetsätning eller överätning
  • Kompensationsbeteenden
    o Omfattning?
  • Viktstatus, jmf m vikthistorik
  • Generelllt mående och somatiska symtom
    o Yrsel, svimning, frusen, trött, menstrationsstatus, förstoppning, diarré, illamående, blödande tandkött, huvudvärk, håravfall, nedsatt ork?
  • Funktionsnivå i vardagen
  • Nätverk, möjligheter till stöd?

Vad kan ett kompensationbeteende vara specifikt?

A

Kräkning, diuretika, fasta, laxermedel, motion

18
Q

Ätstörningar påverkar samtliga organsystem!

  • Även vid normalvikt, övervikt!

Ge ett par exempel (9)

A

o Kardiovaskulärt: bradykardi, hypotoni
o Kognitivt: minskad mängd grå substans, ökad CSF, om <25: permanenta kognitiva skador?
o Endokrint: hypoglykemi, försenad pubertet, menstruationsrubbningar, minskad bentäthet, stressfrakturer
o Hud och tänder: håravfall, torr hur, lanugobehåring, skador på tandkött
o Rörelseapparaten: muskelförtvining
o GI: förstoppning, diarré, bestående tarmskador
o Njure: dehydrering, ödem, elektrolytrubbningar, hypokalemi, muskelkramper, metabol alkalos
o Övrigt: trötthet, anemi, hypotermi

19
Q

Vad kan vi se för tecken på ätstörning vid somatisk status (utöver vikt) gällande

  • AT?
  • Cor?
  • Cirkulation?
  • Temp?
  • Hud?
  • MoS?
  • Buk?
A
  • AT: avmagrad, sprött och torrt hår
  • Cor: låg puls och blodtryck. OM långt gånget: perikardexudat!!
  • Cirkulation: kall perifet, förlängd central och perifer kappilär återfyllnad, ödem (vanligare vid bulimi)
  • Temp: låg
  • Hud: Lanugobehåring, torr hud, sår på knogarna, blåmärken över ryggkotor, rivmärken på armar/ben/bål (självskada för ångesthantering)
  • MoS: Torra slemhinnor, acetondoft i utandning, frätskador på tänder, beläggning (svamp?) på tungan. Svullna parotiskörtlar.
  • Buk: sparsamt med tarmljud, förstoppad
20
Q

Att tänka på vid somatiskt status

  • Viktinformation till patienten om denne vill
  • Kommentera inte BT! ”Normalt BT” –> är jag inte tillräckligt sjuk? Men såklart alla parametrar

Dölja fynd, hur kan patienten göra detta?

A

o Dricka vatten –> ökad vikt och fuktade slemhinnor
o Går fort till undersökningsrummet –> högre puls och BT
o Minska förstoppningssymtom –> använda mer laxeringsmedel

21
Q

Psykiskt status ätstörning

  • Upptagenhet kring mat, ätande, motion
  • Rigiditet (AST-liknande symtom)
  • ?svårigheter
  • Psykomotorisk hämning
  • Kroppsuppfattning som kan närma sig vanföreställningskaraktär
  • Ej alltid synligt vid första kontakt, men hög ? vid diskussion om ökat näringsintag samt efter behandlingsstart
    o Extensiva förhandlingar och slingranden! (liknar beteenden vid beroendetillstånd)

Fyll i

A

Koncentrations
Ångestnivå

22
Q

Lab och EKG ätstörningar

  • Elektrolytrubbningar:
  • ?kalemi (pga kräkningar , laxermedel, nedsatt njurfunktion)
  • ?natremi (pga ökat vattenintag hos en del)
  • Thyroidea: TSH normalt , T₃ ↓, T₄ (↓) - svältrelaterat, ska inte ha Levaxin!
  • Blodstatus: samtliga cellinjer pressade
  • Övrigt: ↓ B-vitamin , ↑ALAT/ASAT , ↓ järn, ↓ D-vitamin, ↑ Albumin (vid dehydrering), Hypoglykemi, ↓ LH/FSH (vid amenorré), ↓Mg ↓Zn
  • EKG: ?kard, förlängd QTc-tid.

Fyll i

A

Hypo
Hypo
Brady

23
Q

Diffdiagnostik

  • Somatik
    o Hypertyreos
    o Diabetes mellitus
    o Binjurebarksinsufficiens (Addison)
    o Hypofysinsufficiens
    o Inflammatorisk tarmsjukdom
    o Celiaki
    o Hjärntumör
    o Allvarlig infektions-sjukdom
    o Gastro/esofagal reflu
  • Psykiatri
    o Depression
    o Bipolär sjukdom
    o Social fobi, kräkfobi, GAD, tvångssyndrom
    o Missbruk
    o NP (ffa ADHD och AST)
    o Personlighetssyndrom

OBS! Psykiatrisk samsjuklighet svårt att bedöma under?

A

Aktiv ätstörningsfas!

24
Q

Initial/akut behandling anorexia nervosa

    1. Näring och hjälp till normaliserat ätande
      o Pedagogiska insatser (familjen/omgivningen är ”medberoende”)
      o Ångesthantering (strategier och ev läkemedel)
  • Kräver mycket av behandlare – hantera och härbärgera egna känslor!
  • Tydlighet, kunskap, empati
  • BEMÖTANDE
    o Snabb vändning VIKTIGAST för behandlingsutfall

Så vad är nr 1?

A
  • Häva svält! Nutrition!
25
?Initial behandling anorexia nervosa * **?** räknas ut (läkare/dietist), försiktig start * Så långt som möjligt **?** (inte sond/dropp) * Gradvis, snabb upptrappning till kalorimängd som beräknas ge viktuppgång motsv ca /vecka**?** * Matmängd motsv vad patienten beräknas behöva som frisk, utifrån målvikt och aktivitetsnivå * **?** som komplement för viktuppgång * Aldrig **?** nutrition Fyll i
Energibehov Vanlig mat 0,5-1 kg Näringsdrycker Parenteral
26
OBS! * Tillförsel av näring till allvarligt undernärda individer kan ge upphov till akuta livshotande komplikationer: o Hypertoni, ödem, krampanfall, koma * Mycket sällsynt vid peroral näringstillförsel * Fruktad, men ovanlig komplikation * Katabolt→Anabolt * BMI <14 ökar risken. För yngre BMI < 12 Vad beskrivs?
Refeeding syndrome
27
Farmakologisk behandling anorexia nervosa * Inga läkemedel har visat sig ha effekt på grundsjukdomen! * Samsjuklighet ska behandlas! Dock begränsad effekt av farmakologisk behandling när patienten är i svält. o SSRI är snarare kontraindicerat hos gravt underviktiga (Fluoxetin mest viktneutral) o I praktiken används lågdos Olanzapin (2,5 mg), men är ej tillräckligt utvärderat. o Ingen evidens för annan anxiolytika Vad kan vi ge vid ångest?
* Alimemazin (Theralen) alternativt Hydroxizin (Atarax) mot ångest (vaksamhet QT-förlängning!
28
Psykologisk behandling och pedagogiska insatser ätstörningar * För AN är evidensläget svagt (men **?** har bäst evidens för unga anorektiker) * Familjebaserad terapi (i Östergötland erbjuds Multi-familje-terapi) * För vuxna, äldre tonåringar – **?**, IPT, dagvård (erbjuds av Ätstörningsmottagning) * Allt från hur kroppen fungerar och hanterar den mat som tillförs till att diskutera kroppsideal i medierna * Pedagogiska måltider. Personal äter med patienten, individuellt eller i grupp. Stöd och förebild för patienten Fyll i
Familjeterapi CBT-E (kognitiv beteende terapi och ätstörning)
29
o BMI <14 eller förlust av >10% av kroppsvikten på en månad eller >20% av kroppsvikten på tre månader (med hänsyn till ålder och patientens tillväxtkurva) o Systoliskt blodtryck <80 o Puls <40/min eller >120 o Pulsökning på >20 slag/minut (hotande cirkulationskollaps) o Kroppstemperatur <35,5 o Elektrolytrubbningar o EKG-förändringar såsom förlängd QT-tid, rytmrubbning, hjärtsviktstecken o Allvarliga ödem o Påverkat allmäntillstånd o Total mat-och dryckesvägran Vad kan ovan vara indikation för vid ätstörning?
Slutenvård
30
Behandling BN (bulemia nervosa) och BED (binge eating) * Motivationsarbete * Specialist supportive clinical mangement * Regelbundet ätande minskar risk för hetsätning –fysiologi! (psykoedukation) * Terapier (CBT-E, IPT) * Självhjälpsprogram * Finns visst stöd för läkemedel. Enbart komplement till annan behandling. Kräver ofta något högre doser Vad står IPT för? Vilket läkemedel kan vara aktuellt?
Interpersonell terapi SSRI (Fluoxetin)
31
Förlopp ätstörningar * Tar mycket lång tid! * Kan medföra irreversibla komplikationer * Många blir ALDRIG friska! * Störst risk för återfall inom 1-2 år efter tillfrisknad * Barn kan ha snabbt och allvarligt insjuknande, men kan också bli snabbare friska! Nämn ett par komplikationer till ätstörningar
Benskörhet, infertilitet, hämmad längdtillväxt, leverpåverkan, hjärtpåverkan
32
* Normalt ätbeteende och mättnadskänsla * Normal vikt * Normala blodvärden * Normalt psykiatriskt status * Återvänt till skola/jobb och normala fritidsaktiviteter * Mat och vikt inte längre ett problem – dvs inga ätstörda tankar om varken kropp eller mat! * Ingen hetsätning eller kräkning de senaste tre månaderna Vad utgör ovan vid ätstörningsproblematik?
Remissionskriterier
33
* Vissa försök gjorts i bl.a. skolhälsovård och idrottsföreningar * Blandade resultat, men riktade program visat små till måttliga effekter * BMI-gräns i vissa sporter, gym mm (fångar endast klassisk AN, ej atypisk AN, BN el BED) * Saklig, balanserad information om vikt och ätande-relaterade frågor samt fysiskt aktivitet Vad beskrivs ovan (gällande ätstörningar)?
Prevention