Ätstörningar Flashcards

1
Q

Take home!

  • Ätstörningar är allvarliga sjukdomar
  • Högst ? av psykiatriska sjukdomar!
  • Påverkar samtliga ?system!
  • Ätstörningspatienter finns överallt i världen!
  • Tidig intervention!
  • Låg ? för remiss och konsulation!

Fyll i

A

Dödlighet
Organ
Tröskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

DSM-V

  • Anorexia nervosa
  • Bulimia nervosa
  • Hetsätningsstörning

o Andra specificerade ätstörningar eller födorelaterade syndrom
o Ospecificerad ätstörning eller födorelaterat syndrom
o Ätstörningar och födorelaterade syndrom: pica, idisslande, undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID; avoidant restrictive food intake disorder

De tre sista gäller främst?

A

Yngre barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Äter för mkt eller för lite
  • Saknar intresse för ätandet
  • Har svårt att reglera beteende vid ätandet (rastlös, irriterad, somnar)
  • Går inte över till fast föda
  • Fråga på BVC!
  • DC 0-5 systemet kan användas för diagnostik
  • Obs! underliggande somatiska orsaker, ex mjölkallergi, GI-abnormitet osv
  • OBS! Tvångsmatning! Belastande fld-barn, påverkar ankytning/samspel, misshandelsrisk

Ätproblemen ovan gäller främst? Vad är viktigt att följa upp?

A

Små barn (0-5 år)
Vikt och tillväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anorexia, bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Kärnsymtom?

A

o Onormalt ätbeteende
o Rädsla för viktuppgång
o Kroppsdysmorfi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Prevalens ätstörningar

  • Ätstörningar i stort – mörkertal
  • Västerländska kulturer mer drabbade
    o Ökat västerländskt inflytande i länder som traditionellt haft låga siffror  ökad incidens
  • Livstidsrisk
    o AN 1,2 % kvinnor
    o BN 1,7-2,3 % kvinnor
    o Övriga ätstörningsdiagnoser ca 5 ggr vanligare än AN/BN
    o Ca 10 % män – maskerade som ?
  • Ca 100 000 personer i Sverige
A

Olika typer av fitness

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Stigma kring ätstörningar
* Ätstörningar anses ofta mindre allvarliga, självförvållande eller under den sjukes kontroll
* Viktstigma
* Tillgänglighet till behandling beroende av BMI
* Saknas kunskap, studier och evidens
* Drabbar alla oavsett kön, ålder, etnicitet, kroppsform, vikt, sexualitet, social status

De flesta med ätstörning är normalviktiga eller överviktiga! Allvarlighetsgrad styrs inte av vikten, utan av?

A

Lidande och funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Viktfobi/motverkar viktökning trots klar undervikt
  • Störd kroppsuppfattning angående vikt och form
  • Snabb viktnedgång
  • Ofta sekundära pålagringar i form av tvång, depression, apati, social fobi, pseudoautism

Vad beskrivs? Vilka är de olika svårighetsgraderna? Vilka två typer finns det?

A

Anorexia nervosa

  • Signifikant låg kroppsvikt
    o Lindrig BMI >- 17
    o Medelsvår 16-16,99
    o Svår 15-15,99
    o Mkt svår <15
  • Två typer
    o En med enbart självsvält
    o En med hetsätning/självrensning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Anorexia nervosa

  • Svår psykiatrisk sjukdom!!
    o Dödlighet 10-20 %
    o 40-50 % går helt i remission, 30-40 % utvecklar en kronicitet
  • Övrigt
    o Ofta känsla av hunger, men reglerar ångest och andra negativa känslor genom att avstå ätande
    o Ger falsk känsla av ?
    o Rädsla för ? om kontrollen släpps
    o Upptagenhet av mat (lagar mat åt andra, kokböcker etc)
    o Oftast en sjukdomskänsla men har ingen lösning
    o Varierande sjukdoms?
    o Hjälpsökande i variande mån/ambivalens, varierande behandlingsmotivaton
    o Sömnsvårigheter

Fyll i

A

Kontroll
Hetsätning
Insikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Hetsätning
    o En stor mängd mat under avgränsad tid (vanligen 2h)
    o En känsla av att ha förlorat kontrollen över ätandet. ”Kan inte sluta äta eller ha kontroll över mängden mat som äts”
  • Kompensatoriskt beteende (för att inte gå upp i vikt)
    o Kräkningar, laxermedel
    o Svältperioder
    o Överdriven motion

Vad beskrivs? Vad är kravet för diagnosuppfyllelse?

A

Bulimia nervosa

  • Hetsätning och kompensation ska ske minst 1 gång/vecka under minst tre månader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bulemia nervosa

  • Självkänsla överdrivet påverkad av kroppsform och vikt
  • Mkt skamkänslor, underrapporterad
    o 30-50 % har haft AN
    o 2-3 ggr vanligare än AN
    o Skamfullt att inte kunna reglera
    o Oftast normal kroppsvikt

Kombination AN och BN är farlig! Varför är denna kombo extra farlig?

A

Kan kräkas kalium till <2 – arytmirisk och även farlig undervikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Som vid BN men inga kompensatoriska beteenden
  • 30-50 % av BED-patienterna är överviktiga
    o Studier talar för att 15 % av de som är överviktiga lider av BED
  • Stort lidande
  • I gränslander för specialiserad sjukvård, ej kopplat till lidande och funktionsförlust utan till organisatoriska faktorer och resurser
  • Kan vara svår att skilja från överätning

Vad beskrivs?

A

Hetsätningsstörning (binge eating)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kliniken ätstörningar

  • Ätstörningar är allvarliga!!!!!!
  • Dödligaste diagnosen inom psykiatrin
    o Ökad risk för suicid
    o Ökad risk för kardiell död
    o 7x ökad risk att dö i förtid än normalpopulationen
    o 15x ökad risk förtida död för kvinnor 25-29 år
    o 30x ökad risk för anorektiker under första året efter kontakt med sjukvården
  • Agera!
    o Viktigt med tidig?
    o Risk kroniciering! Fråga om tankar, inte bara vikt!
    o Ätstörningsmottagningen har låg tröskel in!
    o Ätstörningar är vanliga och finns överallt i vården
    o Hellre en ? för mkt: från VC, akuten, avdelning, skolhälsovård. Konsultationsremiss.

Fyll i

A

Intervention
Remiss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Utlösande riskfaktorer (alla ätstörningar)

  • OBS! Multifaktoriellt

Ge 3-4 exempel iaf (10)

A
  • Tidig pubertet
  • Övervikt i barndomen
  • Utanförskap, mobbning, svåra livshändelser
  • Familjefaktorer (sätt att ta kontroll eller hålla samman familjen, klassiskt vid skilsmässa)
  • Psykiatrisk samsjuklighet (ångest, depression, NP)
  • Viktnedgång pga sjukdom, träning
  • Idrott på elitnivå, inledningsvis förbättrad prestation –> positiv förstärkning av ätstörningen!
  • Genetisk sårbarhet, ärftlighet, personlighetsfaktorer (psykologiska faktorer)
  • Bantning kan trigga
  • Sociala/kulturella faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

o Omgivning ger komplimanger
o Psykologiskt: identitet, upplevelse av att lyckas
o Kognitiva: rigidtet, svårt byta strategi
o Fysiologiska: kortisol och endorfiner ökar inledningsvis
o Ev prestationsökning

Vad kan ovan utgöra vid bantning?

A

Vidmakthållande faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Slutar äta godis
  • Vill äta ”nyttigt” (inga kakor och bullar, ingen snabbmat)
  • Vill övergå till veg
  • Utesluter fett i maten/kolhydrater
  • Motionerar mer än tidigare
  • Hoppar över skolmat/middag
  • Minskar i vikt
  • Trött/huvudvärk, förstoppad, frusen, tappar hår
  • Tankar om mat, fångas upp systematiskt i MINI-intervju

Vad kan ovan tyda på?

A

Ätstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

SCOFF (sick, controll, one stone, fat, food)

  • Screening genom 5 frågor

Två eller fler ja = ?

A

Trolig ätstörning

17
Q

Klinisk intervju ätstörningar

  • Aktuellt ätande inkl hetsätning eller överätning
  • Kompensationsbeteenden
    o Omfattning?
  • Viktstatus, jmf m vikthistorik
  • Generelllt mående och somatiska symtom
    o Yrsel, svimning, frusen, trött, menstrationsstatus, förstoppning, diarré, illamående, blödande tandkött, huvudvärk, håravfall, nedsatt ork?
  • Funktionsnivå i vardagen
  • Nätverk, möjligheter till stöd?

Vad kan ett kompensationbeteende vara specifikt?

A

Kräkning, diuretika, fasta, laxermedel, motion

18
Q

Ätstörningar påverkar samtliga organsystem!

  • Även vid normalvikt, övervikt!

Ge ett par exempel (9)

A

o Kardiovaskulärt: bradykardi, hypotoni
o Kognitivt: minskad mängd grå substans, ökad CSF, om <25: permanenta kognitiva skador?
o Endokrint: hypoglykemi, försenad pubertet, menstruationsrubbningar, minskad bentäthet, stressfrakturer
o Hud och tänder: håravfall, torr hur, lanugobehåring, skador på tandkött
o Rörelseapparaten: muskelförtvining
o GI: förstoppning, diarré, bestående tarmskador
o Njure: dehydrering, ödem, elektrolytrubbningar, hypokalemi, muskelkramper, metabol alkalos
o Övrigt: trötthet, anemi, hypotermi

19
Q

Vad kan vi se för tecken på ätstörning vid somatisk status (utöver vikt) gällande

  • AT?
  • Cor?
  • Cirkulation?
  • Temp?
  • Hud?
  • MoS?
  • Buk?
A
  • AT: avmagrad, sprött och torrt hår
  • Cor: låg puls och blodtryck. OM långt gånget: perikardexudat!!
  • Cirkulation: kall perifet, förlängd central och perifer kappilär återfyllnad, ödem (vanligare vid bulimi)
  • Temp: låg
  • Hud: Lanugobehåring, torr hud, sår på knogarna, blåmärken över ryggkotor, rivmärken på armar/ben/bål (självskada för ångesthantering)
  • MoS: Torra slemhinnor, acetondoft i utandning, frätskador på tänder, beläggning (svamp?) på tungan. Svullna parotiskörtlar.
  • Buk: sparsamt med tarmljud, förstoppad
20
Q

Att tänka på vid somatiskt status

  • Viktinformation till patienten om denne vill
  • Kommentera inte BT! ”Normalt BT” –> är jag inte tillräckligt sjuk? Men såklart alla parametrar

Dölja fynd, hur kan patienten göra detta?

A

o Dricka vatten –> ökad vikt och fuktade slemhinnor
o Går fort till undersökningsrummet –> högre puls och BT
o Minska förstoppningssymtom –> använda mer laxeringsmedel

21
Q

Psykiskt status ätstörning

  • Upptagenhet kring mat, ätande, motion
  • Rigiditet (AST-liknande symtom)
  • ?svårigheter
  • Psykomotorisk hämning
  • Kroppsuppfattning som kan närma sig vanföreställningskaraktär
  • Ej alltid synligt vid första kontakt, men hög ? vid diskussion om ökat näringsintag samt efter behandlingsstart
    o Extensiva förhandlingar och slingranden! (liknar beteenden vid beroendetillstånd)

Fyll i

A

Koncentrations
Ångestnivå

22
Q

Lab och EKG ätstörningar

  • Elektrolytrubbningar:
  • ?kalemi (pga kräkningar , laxermedel, nedsatt njurfunktion)
  • ?natremi (pga ökat vattenintag hos en del)
  • Thyroidea: TSH normalt , T₃ ↓, T₄ (↓) - svältrelaterat, ska inte ha Levaxin!
  • Blodstatus: samtliga cellinjer pressade
  • Övrigt: ↓ B-vitamin , ↑ALAT/ASAT , ↓ järn, ↓ D-vitamin, ↑ Albumin (vid dehydrering), Hypoglykemi, ↓ LH/FSH (vid amenorré), ↓Mg ↓Zn
  • EKG: ?kard, förlängd QTc-tid.

Fyll i

A

Hypo
Hypo
Brady

23
Q

Diffdiagnostik

  • Somatik
    o Hypertyreos
    o Diabetes mellitus
    o Binjurebarksinsufficiens (Addison)
    o Hypofysinsufficiens
    o Inflammatorisk tarmsjukdom
    o Celiaki
    o Hjärntumör
    o Allvarlig infektions-sjukdom
    o Gastro/esofagal reflu
  • Psykiatri
    o Depression
    o Bipolär sjukdom
    o Social fobi, kräkfobi, GAD, tvångssyndrom
    o Missbruk
    o NP (ffa ADHD och AST)
    o Personlighetssyndrom

OBS! Psykiatrisk samsjuklighet svårt att bedöma under?

A

Aktiv ätstörningsfas!

24
Q

Initial/akut behandling anorexia nervosa

    1. Näring och hjälp till normaliserat ätande
      o Pedagogiska insatser (familjen/omgivningen är ”medberoende”)
      o Ångesthantering (strategier och ev läkemedel)
  • Kräver mycket av behandlare – hantera och härbärgera egna känslor!
  • Tydlighet, kunskap, empati
  • BEMÖTANDE
    o Snabb vändning VIKTIGAST för behandlingsutfall

Så vad är nr 1?

A
  • Häva svält! Nutrition!
25
Q

?Initial behandling anorexia nervosa

  • ? räknas ut (läkare/dietist), försiktig start
  • Så långt som möjligt ? (inte sond/dropp)
  • Gradvis, snabb upptrappning till kalorimängd som beräknas ge viktuppgång motsv ca /vecka?
  • Matmängd motsv vad patienten beräknas behöva som frisk, utifrån målvikt och aktivitetsnivå
  • ? som komplement för viktuppgång
  • Aldrig ? nutrition

Fyll i

A

Energibehov
Vanlig mat
0,5-1 kg
Näringsdrycker
Parenteral

26
Q

OBS!

  • Tillförsel av näring till allvarligt undernärda individer kan ge upphov till akuta livshotande komplikationer:
    o Hypertoni, ödem, krampanfall, koma
  • Mycket sällsynt vid peroral näringstillförsel
  • Fruktad, men ovanlig komplikation
  • Katabolt→Anabolt
  • BMI <14 ökar risken. För yngre BMI < 12

Vad beskrivs?

A

Refeeding syndrome

27
Q

Farmakologisk behandling anorexia nervosa

  • Inga läkemedel har visat sig ha effekt på grundsjukdomen!
  • Samsjuklighet ska behandlas! Dock begränsad effekt av farmakologisk behandling när patienten är i svält.
    o SSRI är snarare kontraindicerat hos gravt underviktiga (Fluoxetin mest viktneutral)
    o I praktiken används lågdos Olanzapin (2,5 mg), men är ej tillräckligt utvärderat.
    o Ingen evidens för annan anxiolytika

Vad kan vi ge vid ångest?

A
  • Alimemazin (Theralen) alternativt Hydroxizin (Atarax) mot ångest (vaksamhet QT-förlängning!
28
Q

Psykologisk behandling och pedagogiska insatser ätstörningar

  • För AN är evidensläget svagt (men ? har bäst evidens för unga anorektiker)
  • Familjebaserad terapi (i Östergötland erbjuds Multi-familje-terapi)
  • För vuxna, äldre tonåringar – ?, IPT, dagvård (erbjuds av Ätstörningsmottagning)
  • Allt från hur kroppen fungerar och hanterar den mat som tillförs till att diskutera kroppsideal i medierna
  • Pedagogiska måltider. Personal äter med patienten, individuellt eller i grupp. Stöd och förebild för patienten

Fyll i

A

Familjeterapi
CBT-E (kognitiv beteende terapi och ätstörning)

29
Q

o BMI <14 eller förlust av >10% av kroppsvikten på en månad eller >20% av kroppsvikten på tre månader (med hänsyn till ålder och patientens tillväxtkurva)
o Systoliskt blodtryck <80
o Puls <40/min eller >120
o Pulsökning på >20 slag/minut (hotande cirkulationskollaps)
o Kroppstemperatur <35,5
o Elektrolytrubbningar
o EKG-förändringar såsom förlängd QT-tid, rytmrubbning, hjärtsviktstecken
o Allvarliga ödem
o Påverkat allmäntillstånd
o Total mat-och dryckesvägran

Vad kan ovan vara indikation för vid ätstörning?

A

Slutenvård

30
Q

Behandling BN (bulemia nervosa) och BED (binge eating)

  • Motivationsarbete
  • Specialist supportive clinical mangement
  • Regelbundet ätande minskar risk för hetsätning –fysiologi! (psykoedukation)
  • Terapier (CBT-E, IPT)
  • Självhjälpsprogram
  • Finns visst stöd för läkemedel. Enbart komplement till annan behandling. Kräver ofta något högre doser

Vad står IPT för?
Vilket läkemedel kan vara aktuellt?

A

Interpersonell terapi
SSRI (Fluoxetin)

31
Q

Förlopp ätstörningar

  • Tar mycket lång tid!
  • Kan medföra irreversibla komplikationer
  • Många blir ALDRIG friska!
  • Störst risk för återfall inom 1-2 år efter tillfrisknad
  • Barn kan ha snabbt och allvarligt insjuknande, men kan också bli snabbare friska!

Nämn ett par komplikationer till ätstörningar

A

Benskörhet, infertilitet, hämmad längdtillväxt, leverpåverkan, hjärtpåverkan

32
Q
  • Normalt ätbeteende och mättnadskänsla
  • Normal vikt
  • Normala blodvärden
  • Normalt psykiatriskt status
  • Återvänt till skola/jobb och normala fritidsaktiviteter
  • Mat och vikt inte längre ett problem – dvs inga ätstörda tankar om varken kropp eller mat!
  • Ingen hetsätning eller kräkning de senaste tre månaderna

Vad utgör ovan vid ätstörningsproblematik?

A

Remissionskriterier

33
Q
  • Vissa försök gjorts i bl.a. skolhälsovård och idrottsföreningar
  • Blandade resultat, men riktade program visat små till måttliga effekter
  • BMI-gräns i vissa sporter, gym mm (fångar endast klassisk AN, ej atypisk AN, BN el BED)
  • Saklig, balanserad information om vikt och ätande-relaterade frågor samt fysiskt aktivitet

Vad beskrivs ovan (gällande ätstörningar)?

A

Prevention