njure2 Flashcards
1) Njurarna har en viktig roll i att reglera vätejonkoncentrationen (pH) i blodet. Beskriv hur detta går till. (2 p) (VT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Njurarna kan variera bikarbonatresorptionen (70-80% resorption/återupptagning i proximala tubuli, resten i distala tubuli) samt modifiera vätejonutsöndringen via ammonium- och fosfatbuffert.
2) Beskriv ingående hur olika celler/komponenter i njuren reagerar vid olika grader av skada vid:
a) Kärlembolisering (1p)
b) Olika grader av toxiska påverkan (2p)
c) Glomerulonefriter (1p) (VT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: Snabb skada i njuren, tex vid kärlembolisering, uppstår ofta en segmentell infarkt, men njurfunktionen bevaras.
b) Svarsförslag: Vid toxisk påverkar av olika ämnen, tex droger eller förgiftningar, kan tubulärt epitel gå i nekros, men om
basalmembran överlever kan detta epitel regenereras och njurfunktionen återkomma.
c) Svarsförslag: Vid skador till glomerulära strukturer och vid tubulär, irreversibel basalmembran-skada förstörs nefronen och
progredierande fibros gör att njurfunktionen avtar.
1) Ange ett exempel på en sjukdom eller annat tillstånd som kan vara orsak eller förklaring till respektive typ av
proteinuri nedan: Funktionell proteinuri, Selektiv proteinuri, Oselektiv proteinuri, Tubulär proteinuri (2 p) (VT18
Omtentamen)
a) Svarsförslag: Funktionell proteinuri: feber, fysisk ansträngning,
Selektiv proteinuri: minimal change nefropati,
Oselektiv proteinuri: membranös nefropati, diabetes nefropati, nefroskleros,
Tubulär proteinuri: akut tubulär nekros, tubulointerstitiell sjukdom
1) Vid utredning av en nyupptäckt akut njursvikt brukar man försöka komma till rätt diagnos genom att bestämma om
det rör sig om pre-renal, renal eller post-renal njursvikt. Ge ett exempel på vardera typen av njursvikt! (1,5 p) (HT18
Ordinarie)
a) Svarsförslag: Pre-renal: t.ex. sepsis, blödning, läkemedel (t.ex. ACE-hämmare, NSAID), hjärtsvikt, hypovolemi. Renal:
vaskuliter, ATN (akut tubulär nekros), hypertoni. Post-renal: avflödeshinder (t.ex. tumörer i urinväggarna ), urinretention
2) Vilken är den viktigaste åtgärden vid en post-renal njursvikt? (1 p) (HT18 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Återställa avflödet (t.ex. sätta KAD eller nefrostomi)
1) Sekundär hyperparathyroidism förekommer vid avancerad njursvikt. Ange vad som sker med koncentrationen av
följande ämnen i plasma vid avancerad njursvikt: Kalcium, 1,25 hydroxy-vit D, FGF-23, Fosfat, PTH (1 p) (VT18
Omtentamen)
a) Svarsförslag: ↓ Kalcium, ↓ 1,25 hydroxy-vit D, ↑ FGF-23, ↑ Fosfat, ↑ PTH
2) 10-12 % av Sveriges befolkning drabbas av kronisk njursvikt. Ange de 3 vanligaste njursviktsorsakande
sjukdomarna/tillstånden som förekommer i Sverige! (1,5 p) (HT18 Ordinarie)
a) Svarsförslag: glomerulonefrit, diabetesnefropati, polycystisk njursjukdom
3) Två av de följande 4 påståendena är felaktiga. Ange vilka 2 påståenden som är fel och motivera varför de är fel. Rätt
motivering krävs för att få full poäng.
a) Otillräckliga halter av vitamin D leder till sekundär hyperparathyroidism.
b) Vid en ökning av kalciumkoncentrationen hämmas PTH-frisättningen.
c) Kronisk njursvikt leder till sekundär hyperparatyroidism som kan utvecklas till adenombildning i paratyroidea, detta tillstånd är reversibelt om man sätter in behandling med aktiv vitamin D och fosfatrestriktion i kosten.
d) FGF23 reglerar enbart syntes och nedbrytning av vitamin D. (2 p) (VT19 Omtentamen)
a) Svarsförslag: a) Rätt b) Rätt
c) Fel. Kronisk njursvikt leder till sekundär hyperparatyroidism som kan utvecklas till adenombildning i paratyroidea, detta tillstånd är INTE reversibelt om man sätter in behandling med aktiv vit D och fosfat- restriktion i kosten. Oftast behövs kirurgisk åtgärd för borttagning av paratyroidea.
d) Fel. FGF23 reglerar även återresorption av filtrerat fosfat i njurarna.
2) Vilken typ av cylindrar i urinsediment kan vara patognomona för vaskulit? (1 p) (VT18 Omtentamen)
a) Svarsförslag: erytrocytcylindrar (rödablodkroppscylindrar)
3) Vilka krav bör en markörsubstans uppfylla för att vara relevant för att kunna mäta njurfunktionen? Ange minst 5 krav.
(2,5 p) (VT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Endogen substans med låg molekylär vikt, Konstant bildningshastighet, Elimination endast genom
glomerulär filtration, Stabil i provrör, Bra mätmetod
4) Vilket av de följande proteinerna (IgG, beta 2-mikroglobulin, albumin, kappa och lambda lätta kedjor) stämmer bäst
med typen av proteinuri (Oselektiv glomerulär proteinuri, Tubulär proteinuri, Överflödig proteinuri, Selektiv glomerulär
proteinuri)? (2 p) (VT19 Ordinarie)
a) Oselektiv glomerulär proteinuri à IgG,
Tubulär proteinuri à beta 2-mikroglobulin,
Överflödig proteinuri à kappa och lambda lätta kedjor,
Selektiv glomerulär proteinuri à albumin
1) Cancer i urinblåsan delas grundläggande in i två huvudgrupper som är avgörande för de behandlingsalternativ som
finns. Vid den ena så är förstahandsbehandlingen lokal med TURB (lokal resektion) och eventuell tilläggsbehandling.
Vid den andra typen av cancer kan en extirpation av urinblåsan komma ifråga om inte sjukdomen är spridd. Vilken
indelning avses här? Motivera ditt svar. (2 p) (VT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Den huvudindelning som man i dagsläget gör avseende urinblåsecancer, och som bl. a. ligger till grund för
behandling, är muskelinvasiv cancer (MIBC) och icke-muskelinvasiv cancer (NMIBC). Motsvarande indelning enl TNM är;
Ta-T1 och T2 eller högre. Det finns i dagsläget inte tillräckliga belägg för att per automatik göra en cystektomi om NMIBC
beroende på osäker prognos avseende progress och recidiv vilket innebär att lokal resektion i kombination med
cystostatika och /eller BCG är behandlingsalternativet i första hand. När det gäller MIBC så är risken mycket hög för
progress och död i urinblåsecancer om man inte går vidare med cystektomi (risken för att cancern växer in i kärl och
sprider sig till andra organ är stor om den har vuxit in i muskelväggen).
2) Vilka ursprungsceller som tumörer utgått från har stor betydelse för prognos, diagnostik och behandling. Vilken
celltyp har oftast maligna tumörer i njurbäckenet utgått från? (1 p) (HT19 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Urotelceller
3) Nedan ser du två mikroskopiska preparat med vardera 2 olika förstoringar, de kommer från samma organ. Det ena
preparatet visar normalvävnad och det andra visar dels normalvävnad men också en avvikelse.
A) Preparat 1 är normalvävnad. Vilket organ är det? Motivera ditt svar genom att beskriva vilka strukturer du kan identifiera som är
specifika för just det organet (d.v.s. parenkymet). (2p)
B) I preparat 2 finns en avvikelse - något som är patologiskt.
Beskriv det som avviker och föreslå en diagnos. (2p) (VT20 Omtentamen)
a) Svarsförlsag: Detta är njurvävnad då man ser njurens parenkym (”egna specifika/funktionella vävnad”) som bl.a. är tubuli
och glomeruli, som ses tydligt i bilden med högre förstoring.
b) Svarsförslag: Detta är njurvävnad med en tumör/neoplasi. Man ser tätt liggande cytoplasmarika celler (klarceller), där
cellens kärnor är måttligt pleomorfa och atypiska. I bilden med den högre förstoringen är hela det normala njurparenkymet
ersatt av dessa tätt liggande neoplastiska celler. Detta är en typisk bild av klarcellig njurcancer, vilken är den vanligaste
subtypen av njurcancer.
