Anemi Flashcards
Hur definieras anemi ?
B- Hemoglobin <120g/l - Kvinna
B - Hemoglobin <130g/l - Man
MEN
B- hemoglobin kan variera mellan etnicitet, ålder, kön , nutriornotns status,. Realativ stabil individuellt.
bättre att definiera hemoglobin signifakt lägre för individen.
Vilka 3 huvudorsaker finns det till anemi ?
Störd erytrocyt funktion - genetisk defekt
- Membran defekt
- Enzym defekt
- Hemoglobinopati
Störd erytrocyt produktion
- Benmärgsdysfunktion
- Brist på komponenter för erytropotesen
Förlust av erytrocyter - plötslig sänkning
- Blödning
- Hemoloys - Immunmediarad eller mekanisk
Vilka erytrocytindices finns det?
MCV - mdelvolym/erytrocyt (storlek på erytrocyt)
Medelcellvolymen på en erytrocyt, vilket med andra ord mäter dess storlek.
EVF/EPK
MCH- hemoglobin uttryckt i massa som finns i genomsnitt i varje erytrocyt och kan sägas vara ett sorts färgindex, tar inte hänsyn till erytrocytens storlek utan anger bara hemoglobin i massenhet
Ett mått på den genomsnittliga hemoglobinmassan erytrocyterna
Hb/EPK
MCHC- anger hemoglobinmängden per volymsenhet erytrocytermängden hemoglobin per liter erytrocyter baserat på EVF
Ett mått på den genomsnittliga hemoglobinkoncentrationen i erytrocyterna.
Hb/EVF= Hb/(EPK *MCV)
● EPK - Ett mått på mängden röda blodkroppar i blodet, och EPK står för erytrocyt- partikelkoncentration.
● EVF - Ett mått på andelen röda blodkroppar i blodet (% av blodet som består av erytrocyter), och EVF står för erytrocyt-volymfraktion. Detta prov kan även kallas för hematokrit.
Anemi delas i tre stora grupper, vilka ?
Makrocytär anemi -
Mikorcytär anemi-
Normocytär anemi
Vad kan normocytär anemi bero på ?
Här är det fråga om en hämning av erytropoesen via inflammatoriska cytokiner vilka även leder till stimulering av hepcidinsyntesen som i sin tur hämmar järntransport över membran. Vid malignitet konsumerar ofta tumören en ökad mängd blodceller via ökad angiogenes samtidigt som en tumörsjukdom leder till ökad inflammatorisk aktivitet. Vid lever och/eller njursvikt sjunker syntesen av viktiga faktorer för upprätthållande av erytropoetisk aktivitet såsom erytopoetin som huvudsakligen syntetiseras i njuren men även i levern och hepcidin från levern.
Vid en primär benmärgssjukdom drabbas ofta erytropoesen genom störd proliferation till följd av antingen defekta signalvägar eller undanträngd erytropoes på grund av malign överproduktion i andra cellinjer.
Vad kan makorcytär anemi bero på ?
De makrocytära anemierna indelas i megaloblastanemier där DNA-syntesen och därigenom differentieringen i benmärgen är påverkad och i icke-megaloblastanemi där DNA-syntesen är opåverkad och erytrocyterna är förstorade av andra orsaker
Vid alkoholmissbruk föreligger en benmärgstoxisk och ren membran-effekt av alkoholen som lösningsmedel. Dessa individer får till en början lätt förhöjt MCV men utvecklar vid gravt missbruk även en megaloblastanemi p.g.a. kombination med slemhinneatrofi i magtarmkanalen (försämrat upptag) och ofta även en dietär brist (dålig kost i kombination med bristfällig tillagning).
Vid leversjukdom ses en störd lipidsammansättning i cellmembranet
Vid myelodysplastiskt syndrom (en benmärgssjukdom med mognadsstörning i en eller flera av de myeloiska cellinjerna) beror störningen på en genetisk mutation i en specifik cellinje.
Vid hypothyreos kan en makrocytär bild ses troligen på grund av en förlångsammad metabolism liksom hos alla celler vid detta tillstånd.
Vad kan mikrocytär anemi bero ?
Mikrocytär anemi kan sed vid vissa hemolytiska tillstånd med erytrocytfragmentering, dvs att erytrocyterna går sönder men kan ”repareras” i mjälten och åter komma ut i cirkulationen som en mindre cell. Ofta ses då olika stora erytrocyter, s.k. anisocytos om man studerar den röda blodbilden i mikroskop men medelcellvolymen sänks.
Samma sak gäller vid vissa hemoglobinopatier (hemoglobinvarianter och thalassemier) där dessa individer också på grund av strukturella förändringar i hemoglobinet har en ökad erytrocytomsättning. Vid sickel cell anemi (HbS) ser man uttalade problem vid hypoxi medan cellbilden i stort sett kan se normal ut under normala förhållanden.
Vilka kliniska fynd ses vid undersökning ?
ANAMNES är vitkgit vid utredning
vilka frågor ska ställas ?
Vad är vitkgit att utesluta först vid kort sjuk historia ?
- KORT SJUKHISTORIA
- Akut blödning- EX ulcus, tarmblödning, ruptur av kärl/lever, mjälte
- Hemolys- EX LM, blodsjukdom , autoimmun
- Akut blodsjukdom - EX akut leukemi, högmalingt lymfom
LÅNG SJUKHISOTRIA
- Järnbristanemi- mindre uttalande blödningar under längre tid
- B12/ folat brist- Långsam symptomutveckling
- Sekundär anemi - Inflatorisk sjukdom, infektion, tumörsjukdom
- Kronisk blodsjukdom - Kornisk leukemi, myelom, låg maling lymfom
- Njursvikt
Åldern har viss betydelse vid utredning
Vad säger det om det är en ung pat resp äldre pat ?
Ung pat- ÄRFTLIGHET
- Enzym defekt
- Hemoglobinopati
- Membrandefekt
Äldre pat- FÖRVÄRVD
- Malignintet
- Kronisk inflation
Retikulucyterna kan vägleda vid anemi utredning , hur ?
vad kan det ge för indikation ?
Genom att räkna antalet retikulocyter, dvs nyutsläppta och till dels ngt omogna men funktionella erytrocyter kan man få en bild av benmärgsaktiviteten och benmärgens reaktion på en ökad efterfrågan på erytrocyter.
Vid anemi talar ett ökat antal retikulocyter för en aktiv benmärg som svarar adekvat. Ett lågt antal retikulocyter vid samtidig anemi kan ha flera bakomliggande orsaker.
Det kan vara en primär benmärgssjukdom med undanträngd erytropoes, en akut eller kronisk inflammatorisk process som påverkar erytropoesen via försämrad tillgång på järn genom ökad hepcidinsyntes, en hämmad DNAsyntes vid vitamin B12-bist eller en primär njursjukdom med minskad erytropoetinsyntes
Vid anemi med lågt antal retikulocyter måste alltid vidare utredning göras för att komma fram till den bakomliggande orsaken.
Vad händer när tillförsel av järn understiger behovet ?- Järnanemi
3 vitkgita steg !
1. Det första som inträffar vid negativ järnbalans är att järndepåerna successivt töms. Man konstaterar detta genom sänka ferritinnivåer (lagringsproteinet för järn) medan nivåerna av löslig transferrinreceptor ökar som ett försök att fånga upp mer järn. Negativ järnbalans uppstår hos kvinnor med kraftiga eller långdragna menstruationer eller även med relativt normala menstruationer hos kvinnor i nedre delen av normalfördelningen avseende järnabsorption eller med järnfattig kost. Gastrointestinala blödningar är också en vanlig orsak till järnbrist där den bakomliggande orsaken kan vara t.ex. ulcussjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, hemorrojder, diviertikulit och tumörsjukdom.
2. Nästa steg i processen är att det saknas järn för att kunna transporteras till målcellerna i benmärgen vilket kan bekräftas med stigande transferrinnivåer och sänkt transferrinmättnadsgrad. Nu börjar även hemoglobinsyntesen påverkas.
3. När järn saknas för erytropoesen bildas mikrocyter men MCV sjunker i takt med att normala erytrocyter i cirkulationen dör och mikrocyter släpps ut från benmärgen. Med tanke på att en normal erytrocyt överlever ca 120 dagar tar det minst 2 månader innan MCV sjunkit signifikant.
Vad har hepicid för roll i normala fall ?
Vad har hepcidin för roll vid järnbrist ?
Vad har hepcidin för roll vid inflamation ?
Hepcidin har en viktig reglerande funktion på järnbalansen genom att påverka aktiviteten hos järntransportproteinet ferroportin men precis som ferritin är det också ett akutfasprotein som ökar vid inflammatorisk aktivitet. Här ser ni hur järntransporten över cellmembranen påverkas i olika situationer.
Överst till vänster: Normal järnbalans och avsaknad av inflammation. Nivåerna av interleukin-6 (IL-6) är låga och påverkar inte hepcidinsyntesen. Mängden transferrinbundet järn i serum reglerar hepcidinsyntesen via transferrinreceptor2 (TfR2), HFE och hemojuvelin. Hepcidinnivåerna stiger vid god tillgång på järn och sjunker vid järnbrist. Hepcidinet binder till ferroportin lokaliserat i det basolaterala membranet i enterocyter och makrofager. Hepcidin leder till att ferroportinet degraderas och järnupptaget minskar.
Nertill i mitten: Vid järnbrist sker det motsatta. Vid låg tillgång på transferrinbundet järn hämmas hepcidinsyntesen. Låga hepcidinnivåer leder till ökad ferroportinaktivitet och ökad järntransport över cellmembranen och stigande plasmajärn som kan bindas in till transferrin.
Överst till höger: Järnbalans vid inflammation. Höga nivåer av interleukin-6 (IL-6) inducerar hepcidinsyntesen. Höga hepcidinnivåer i plasma leder till degradation av ferroportin och minskad transport av järn från enterocyter och makrofager till serum. Järn retineras i makrofager och enterocyter. Järnmättnaden i serum minskar.
Retentionen av järn i makrofager leder till stigande ferritinnivåer.
Okomplicerad järnbrist anemi - Vilka labfynd ses ?
viktiga markörer anemi orsakad av järnbrist
Hur fortsätter utredningen efter bekräftad järnbrist ?
- Ferritin är en bra första markör vid utredning av järnbrist där ett lågt värde bekräftar järnbrist men kom alltid ihåg: Ferritin är även ett akutfasprotein så ett normalt/förhöjt utesluter inte järnbrist.
- I det dagliga kliniska arbetet väljer man att börja med s.k. ”Järnstatus” (Järn, Transferrin och Transferrinmättnadsgrad) då det är billiga analyser med kort svarstid.
- Hepcidin är kanske en mer specifik markör men få laboratorier har analysen i sitt sortiment och själva analysen är komplicerad vilket gör att svartiderna blir långa. Den kan tillföra vid inkonklusiva utredningar, se nästa bild.
När järnbrist är bekräftad – fortsätt utredningen mot orsaken till järnbristen som kan vara dietär, malabsorption, blödning, malignitet eller läkemedel som påverkar absorption eller orsakar ökad blödningsbenägenhet.
Järnbrist och inflamation - Labfynd
Vid inflamation och järnbrist ordet vitkgit att vara extra noggrann med bedömning av labfynden, varför ?
vilka labfynd är det som gör att man måste vara extra noggrann och inte missa anemin ?
- Järnmättnadsgraden kan överskattas då både järn- och transferrinnivåerna sjunker. Det är också mycket svårt att dra några direkta slutsatser av ferritinnivån då konsekvensen av järnbrist och inflammation ger motsatt effekt på syntesen av proteinet. Detta gör att man kan missa en järnbrist eller underskatta en inflammatorisk aktivitet genom att endast notera analysresultatet. Här måste man ta hänsyn till den samlade bilden.
- Analys av löslig transferrinreceptor kan däremot användas för att bedöma järnstatus hos patienter med inflammatorisk sjukdom. Däremot ska man komma ihåg att nivån av löslig transferrinreceptor ökar vid ökad erytropoetisk aktivitet t.ex. vid hemolytiska tillstånd.
- Hepcidin kan vara en bra markör för att skilja ut patienter med järnbrist och samtidig inflammation (i bilden benämnt sekundäranemi) då interleukin 6 stimulerar hepcidinsyntesen vilket i sin tur leder till en hämning av järntransporten över cellmembran,
- Benmärgsundersökning fastställa tomma järndepåer, d v s absolut järnbrist även vid inflammation, men används sällan i klinisk rutin då det krävs ett invasivt ingrepp. Om man gör benmärgsundersökning av andra skäl kan man dock även begära järnfärgning.
Vad sker vid G6PD- brist ?
Vilken typ av hemolys är det ?
Erytrocyterna har ej ngt naturligt sätt att hantera oxidativ stress förutom genom att katalysera en del av energiomsättningen via pentosfosfatshunten för att skapa glutation som är erytrocytens enda antioxidant. Normalt sker detta till ca 10 % men aktiviteten kan öka kraftigt vid situationer med oxidativ stress, exempelvis feber eller viss läkemedelsbehandling. För att klara denna belastning har enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas (G-6-PD) en nyckelroll.
Glukos 6-fosfatdehydrogenas är ett enzym som katalyserar omvandlingen av glukos-6-fosfat till 6-fosfoglukonolakton. Enzymet är en del av pentosfosfatvägen, som är viktig eftersom NADPH bildas. Kroppen använder NADPH till flera viktiga funktioner, bland annat till att återbilda glutation, som är en av kroppens viktigaste antioxidanter. Vid glukos-6-fosfatdehydrogenas brist blir det brist på NADPH och då GSH.
Röda blodkroppar utsätts ständigt för både endogena och exogena oxidanter, som normalt inaktiveras av reducerat glutation (GSH). Minskat GSH lämnar röda blodkroppar utsatta för oxidativ skada och leder till hemolytiska anemie
G6PD-brist nedärvs x- bundet recessivt och är vanligast i tropiska länder och är den vanligaste humana enzymdefekten.
Vilka är i riskgruppen för B12 brist ?
Vilka orsaker kan ligga bakom B12 brist ?
Till riskgrupperna för B12-brist hör, förutom de patientgrupper nom listas i bilden, patienter med ökad cellproliferation (t.ex. graviditet, ökad hematopoetisk aktivitet och patienter med behandling av annan anemi (t ex med järn, folsyra, erytropoetin), ökat behov av metylgrupper (medicinering för Mb Parkinson), vegetariskt kosthållning utan tillskott och personer som äter dubbeltillagad mat då mikrovågsvärmning av mat bryter ned vitamin B12.
De gråmarkerade orsakerna är ovanliga men ändå värda att poängtera. Upprepad eller långvarig lustgasexposition (narkos, missbruk) kan ge akut neuropsykiatrisk B12– brist fr.a. hos patienter med dåliga B12-depåer. Mekanismen är en irreversibel hämning av ett B12–beroende nyckelenzym i metioninomsättningen, enzymet behöver ett par dygn för att nybildas. Binnikemask är ovanligt i Sverige men mer vanligt i andra delar av världen. Parasiten konsumerar stora mängder av vitaminet från värden vilket kan leda till allvarlig B12-brist
- Kornisk atrofisk gastirt
- Gastric bypass
- Obehandlad celiaki
- Bakteriell tillväxt
- Veganism utan substation
- LM som påverkar upptag av B12
Finns viktiga kliniska tecken som ses vid B12 brist, vilka är de ?
Vilka symptom kan uppträda? vad ger det för misstanket och hur går man vidare med utredningen ?
Ungefär när börjar de kliniska symptomen uppträda och när övergår det till irreversibelt stadie (kolla bild/graf)
Vid brist på vitamin B12 ses utöver makrocytär bild även hypersegmentering av neutrofila granulocyter. En normal neutrofil granulocyt har 2-5 segment i kärnan. Vid B12-brist ses >5 segment som ett tecken på att cellen har åldrats redan i benmärgen (generellt kan man säga att ju fler segment desto äldre cell). Överlevnaden hos både makrocytära erytrocyter och de hypersegmenterade neutrofila granulocyterna är förlortad i cirkulationen jämfört med normala celler
Symptomutvecklingen vid brist på vitamin B12 är ofta låggradig och långsam vilket gör att patienterna ofta långsamt vänjer sig till symptomen och söker först vid neurologiska, dvs. irreversibla symptom. Genom att kontrollera riskgrupper tidigare i förloppet genom analys av homocystein som screeningmarkör där man måste vara medveten om att denna markör inte är specifik för vare sig folatbrist eller brist på vitamin B12, se bild 21.
Vid förhöjd homocysteinnivå går man vidare med bestämning av folat och vitamin B12 och vid vitamin B12 nära nedre referensgräns går man vidare med bestämning av metylmalonsyra.
Vid misstanke om neurologiska symptom till följd av B12-brist är det rimligt att direkt kontrollera nivån av metylmalonsyra.
Leder även til demyelisinering på nervtråadrana vilket är förklaringen till neurologiska symptom som att gå på kuddar och till viss del demens
Vad har folat för roll vid erytropoesen och vid foster utvecklning ?
Vad innebär det att man har flaska förhöjda folat halter ?
Vid ökad behov kan folat brist lätt uppstå, varför? vilka egenskapernas folat som gör det så ?
Eftersom folat tillhör gruppen vattenösliga vitaminer finns inga egentliga lagringsmöjligheter förutom det som cirkulerar i plasma. Därför uppstår lätt en brist vid ökat behov jämfört med normala omständigheter. Vid ökad erytrocytomsättning (hemolys, kronisk inflammation, malignitet och myeloproliferativ neoplasi som ni får lära er mer om i annan föreläsning) ökar behovet av folat för erytropesen vilket kan leda till brist. Samma sak gäller vid graviditet då folat dels behövs för bildandet av erytrocyter till den extra blodvolym som behövs för placenta och foster och dels för själva fosterutvecklingen där folat är en viktig fakttor i neuralrörsslutningen.
Brist på vitamin B12 kan ge falskt normala eller till och med förhöjda nivåer av S-Folat då folatcykeln bromsas kraftigt vid B12-brist och även omvänt. Därför är det viktigt att följa upp effekten av både B12- och folatsubstitution inte bara kortsiktigt.
Individer med genetiska defekter i kodningen för MTHFR (ca 8-10% va befolkningen) har ofta normala nivåer av folat i plasma/serum men kan identifieras genom uppmätning av förhöjda homocysteinnivåer. Dessa individer behöver ofta extra folattillskott för att folat- och metionoincyklerna ska fungera optimalt (se bild 21). Det finns även en rad läkemedel (t.ex. metotrexat, trimetoprim och sulfasalazin) som verkar som folatantagonister – de konkurrerar med folatreceptorn. Andra läkemedel kan på andra sätt störa folatmetabolismen, t.ex. antiepileptika och barbiturater.
När ska man misstänka folat/b12 brist ?
man bör kontrollera patienterna genom provtagning för homocystein (screening) eller spcifikt (direkt misstanke eller uppföljning av behandling).
Den makrocytära anemin kommer av en fölångsammad differentiering i benmärgen. De neurologiska symptomen i form av polyneuropati och successiv demensutveckling som inte kan förklaras av annan sjukdom kommer av defekt i myelinsyntesen sekundärt till B12-brist.
Tungsveda är egentligen ett neurologiskt symptom och munvinkelragader är en kombination av brist på faktorer för cellomsättningen och en störd mikroflora som leder till en slemhinneinflammation där nötningen är stor.
Infertilitet kommer av brist på faktorer för DNA-syntes för normal spermatogenes.
Vilka labfynd ses vid B12/folat brist ?
Vilka viktiga labbfynd ses vid Hemolytisk anemi ?
Vid utredning av en patient med pågående hemolys är det viktigt att upprepa provtagningen för att följa förloppet.
RDW är förhöjt vid såväl intravasal som extravasal hemolys men kanske mer uttalat vid intravasal så erytrocyterna fragmenteras i cirkulationen. Bedömningen av den röda blodbilden kan vägleda i diagnostiken då vissa formförändringar är karaktäristiska för vissa tillstånd, vi kommer till detta senare.
Vid hemolys bildas hemoglobin-haptoglobinkomplex som sedan elimineras av hepatocyter. Denna process har på grund av begränsning i haptoglobinsyntesen en kapacitet att ta hand om ca 1 g hemoglobin per dygn. Överskottet av hemoglobin som läcker ut till plasma och omvandlas då direkt till methemoglobin (Fe2+ oxideras till Fe3+) och kan mätas spektrofotometriskt. Det fria hemoglobinet i plasma elimineras till viss del i hepatocyterna men överskottet elimineras med njurens glomerulusfiltration för att sedan återresorberas i tubuli där svårlösligt hemosiderin kan skada tubuluscellerna.
Bilirubin är ett osäkert mått på erytrocytomsättningen beroende på leverns aktuella funktion men vid normal leverfunktion ses bilirubinstegring först vid tredubblad erytrocytomsättning.
Direkt antiglobulintest (DAT) påvisar antikroppar mot alla immunglobulinklasser och antikomplement men är inte specifikt för någon viss typ av antikropp. Då behövs vidare testning t.ex. mot anti-IgG eller anti-C3d.
DIAGNOSTISKAKRITERIER vid MAHA?
5st
Beskriv utförligt !
Vad är det som avgör vilken typ MAHA det är frågan om ?
För att diagnosticera en mikroangiopatisk hemolytisk anemi finns ett antal kriterier:
Anemi – sjunkande Hb eller okat behov av transfusion
Trombicytopeni <50 x10^9/L eller sjunkande med >50 % jfrt med föregående provtagning
Stigande LD (laktatdehydrogenas) – hemolysmarkör då det finns mkt rikligt av detta enzym i erytrocyter
Haptoglobin under detektionsgräns – haptoglobin binder fritt hemoglobin i cirkulationen
>1 % shistocyter (av antalet erytrocyter) i blodutstryk.
Scistocyten är en typ av erytrocytfragment med ett karaktäristiskt utseende då erytrocyten klyvs mot fibrintrådar vid okontrollerad koagulationsaktivering. Den är ett kantigt fragment med triangulär form eller utseende som en hjälm med eller utan öronlappar, därav benämningen ”Helmet cells”. Vid mikroangiopatisk anemi kan även samtidig förekomst av mikrosfärocyter finnas som en rest vid klyvningen men det är schistocyterna som är typiska för mikroangiopatisk hemolytisk anemi.
Det är den kliniska bilden och den bakomliggande orsaken som av gör vilken typ av mikroangiopatisk anemi det är frågan om. Laboratoriediagnostiken bekräftar.
Vad sker vid Varm AIHA ? Typ av hemolys?
Kan ske på 3 olika sätt, vilka ?
Symptom ?
Vitkgit prov som tas för att bekräfta/utesluta sjukdomen ?
Behandling ?
EXTRAVASAL HEMOLYS
Hos barn följer en sekundär AIHA efter en infektion medan en sekundär AIHA hos vuxen oftare är kopplad till någon form av lymfoproliferativ sjukdom. Viss läkemedelsbehandling kan också utlösa AIHA.
Autoantikropparna som vid varm AIHA nästan alltid är av IgG-typ är riktade mot publika antigen på erytrocytmembranet t.ex de transmembrana glykoproteinerna och har högst affinitet vid kroppstemperatur (37° C).
Själva hemolysen vid varm AIHA uppstår på flera sätt:
- IgG-opsoniserade erytrocyter binder til Fc-receptorer på makrofager. Ektoenzymer på makrofagerna skadar cellemembranet och erytrocyterna får sfärisk form (sfärocyter). Sfärocyter avlägsnas sedan vid mjältpassagen i mjältens sinusoider.
- Erytrocyter som är sparamt täckta av antikroppar fagocyteras av retikuloendoteliala celler i mjältens sinusoider.
- Erytrocyter med kraftig inbindning av antikroppar binder komplement (C3b). C3b- märkta celler fagocyteras av retikuloendoteliala celler i levern.
Hemolysgraden är ofta måttlig med symptomgivande anemi, ikterus, hemoglobinuri och mjälförstoring men kan ibland ha ett okontrollerat livshotande förlopp.
Direkt antiglobulintest (DAT) som går ut på att påvisa antikroppar på erytrocyternas yta genom att tillsätta en anti-humanglobulin-antikropp som binder in till antikropparna på erytrocyterna och får dem att agglutinera i provröret är vanligen positivt. Retikulocytantalet är förhöjt vid normalt fungerande benmärg, LD förhöjt, haptoglobin lågt och bilirubin vanligen förhöjt.
Tillståndet behandlas med transfusioner vid behov men då antikropparna leder till hemolys även av transfunderat blod och en ökad risk för transfusionskomplikationer behöver man dämpa immunreaktionen genom i första hand steroidbehandling och vid behov annan immunmodulerade terapi.
Vad sker vid KALL AIHA ? Typ av hemolys?
Olika öden för erytrocyterna ?
Symptom ?
Vitkgit prov som tas för att bekräfta/utesluta sjukdomen ?
Behandling ?
Autoantikroppar, i huvudsak IgM, riktar sig mot antigen på erytrocyternas membran. IgM antikropparna har sitt temperaturoptimum på < 20 °C och inaktiveras vid 37 °C. Antikropparna har högst affinitet vid rumstemperatur (ca 20° C) varför symptomen är milda i den centrala cirkulationen med kan förvärras framför allt i perifer cirkulation och lungkapillärer när patienterna utsätts för kyla.
När IgM binder till sitt antigen på erytrocyten, kan den även binda in komplementet C1 till dess Fc-del → komplementaktivering. Vid bildning av C3b släpper IgM och de nu C3b-opsoniserade erytrocyterna kan:
- Klyva C5 → MAC-komplex bildas, vilket ser till att erytrocyten
lyserar. Detta resulterar i en intravasal hemolys. - Ta sig in i levern där de fagocyteras, extravasal hemolys ( erytrocyt beklädda C3b). På de erytrocyter som
dock överlever passagen i levern kommer C3b övergå till C3d,
vilket kan påvisas via DAT.
Kall AIHA med IgM-antikroppar svarar inte på steroidbehandling men plasmaferes kan vara av värde vid svårare symptom i kombination med immunsuppression.
