njurcancer Flashcards
Hur ser etnologin ut för njurcancer?
Vilka riskfaktorer finns det?
Heriditet ?
Förekomst
● Ungefär 1000 personer drabbas årligen
● Dubbelt så många män som kvinnor drabbas
● De flesta som insjuknar är mellan 60-80 år
Riskfaktorer
Rökning och fetma står för 50%
- Rökning
- Fetma
- Hypertoni
Hereditet (5 - 8%)
De allra flesta formerna av njurcancer är så kallade spontana, men det finns även vissa ärftliga och familjära
former. Det vanligaste fallet är vid von Hippel-Lindaus sjukdom.
Vilka symptom uppkommer vid njurcancer ?
triad ?
Hematuri är det vanligaste första symtomet vid njurcancer (förekommer hos över 50%), och värt att lägga på minnet är “att ALLA som kissar blod har en tumör i urinvägarna tills motsatsen är bevisad”. Vid njurcancer
brukar det talas om den klassiska triaden, vilket är tre vanliga symtom (de förekommer dock väldigt sällan samtidigt):
● Hematuri (makroskopisk)
● Smärta- dunkömmhet
● Palpabel tumör
OBS! Idag diagnostiseras ca 60% av all njurcancer som bifynd, vilket innebär att det upptäcks vid undersökning
av någonting annat. Ex vid DT eller röntgen.
Vilka histopatologiska typer finns det av njurcancer?
Det finns i huvudsak tre histopatologiska typer av njurcancer:
- Den klart vanligaste är klarcellig njurcancer, vilket är när cellerna har en väldigt klar cytoplasma (75%) → se bild
- Papillär njurcancer (10%)
- Kromofob njurcancer (10%)
Vad finns det för stadieindelning vid njurcancer ?
vad har det för betydelse?
chans för överlevnad
Stadieindelning och differentiering gäller alltså alla sorters cancer men tas upp här igen för repetition.
Stadieindelning har stor betydelse för val av terapi och prognosen och beskriver hur stor tumören är, hur djupt den växer och relaterar sig till omgivningen:
● T - Anger storleken på tumören samt hur väl avgränsad den är. T2 är fortsatt begränsad, medan T3 är invasiv.
● N - Anger om det finns lymfkörtelmetastaser (N1) eller inte (N0).
○ Ogynnsam relation mellan överlevnad och spridning till regionala lymfkörtlar
● M - Anger om det finns fjärrmetastaser (dvs någon annanstans i kroppen, M1) eller inte (M0).
OBS! Personer utan metastasering har stor chans att överleva mer än 5 år till, medan prognosen för personer med metastaser är betydligt sämre (ca 25% överlever längre än 5 år).
Utöver vilket stadie tumörerna i bedömmer man också dess morfologiska utseende såsom grad av atypi,
pleomorfism etc. WHO har två olika histopatologiska graderingar.
Vilka är de ?
WHO 1999
● LPM - tumör med låg malignitetspotential
● G1 - högt differentierad :)
● G2 - medelhögt differentierad :I
● G3 - lågt differentierad eller odifferentierad :(
WHO 2004 - förbered dig för tankevurpa
● LMP - tumör med låg malignitetspotential
● Low-grade - låggradigt malign tumör (högt differentierad)
● High-grade - höggradig malign tumör (lågt differentierad)
Vad för behandling används vid lokaliserad sjukdom ?
LOKALISERAD SJUKDOM
För patienter med en tumör som inte spridit sig är kirurgi alltid behandlingsval nummer 1. Detta kan göras på
tre sätt:
● Nefrektomi - Hela njuren tas bort
● Njurresektion - Tar endast bort en del av njuren → bevarar njurfunktion
● Ablation - En lokal destruktion där en nål förs in i tumören, som därefter antingen värmer eller fryser
bort den → skadar inte omkringliggande vävnad
Vilka 2 behandlings typer används vid spridd sjukdom ?
Patienter som har en spridd åkomma eller som drabbas av återfall i form av spridning efter kirurgi behöver få en systembehandling.
Detta innebär att man ger läkemedel i syfte att försöka bromsa sjukdomen var i kroppen den än finns.
Man pratar framför allt om:
● Tyrosinkinashämmare (TKI) -
Man får en minskad bildning av blodkärl i tumörcellerna. Man försöker alltså svälta ut dem genom att få minskad angiogenes. Tyrosinkinashämmare hämmar på flera olika nivåer bildningen av VEGF och HIF.
● PDL1-hämmare - Man ger antikroppar mot PDL1 vilket möjliggör för immunsystemet att känna igen tumörcellerna. PD-L1 är en ligand som cancerceller kan uppreglera som kan inaktivera lymfocyter.
Genom att tillsätta antikroppar, som binder intill PD-L1 hämmas denna interaktion mellan tumörcellerna och T-cellerna → T-cellerna hållas aktiva och kan bekämpa tumören.
vaVilka diagnostiska metoder används vid misstänkt njurcancer ?
- CT
- MR
- Ultraljud
när utreder man makrohemturin? enligt SVF
Det är vikitgt att utreda misstänke om cancer i njuren – men när misstänker man det? Jo vid t.ex:
- Makrohematurin över 50 år
- Makrohematurin under 50 år med riskfaktorer (t.ex. rökning)
- Misstänke som uppkommit vid bilddiagnostik
(detta kallas att man går efter standardisert vårdförlopp, SVF och är att man ska skicka direkt till urologen)
hur delar man upp urinblåsecancer?
Indeling urinblåscancer
- 90% är urothelialcancer
- 5 – 10% är skvepitelcancer
- 3 – 5 % är adenocarcinom
Drygt varannan tumör växer enbart i urinvägsslemhinnan medan 25 % är allvarligare och växer in i urinblåsans muskulatur (muskelinvasiva).
hur vanligt är urinblåsecancer?
diskuter män vs kvinnor
Urinblåsecancer är den vanligaste cancerformen i urinvägarna och drabbar ungefär 2800 personer per år i Sverige. Sjukdomen är ungefär 3 gånger vanligare hos män än hos kvinnor – dock så drabbas kvinnor oftast av mer avancerade. Cirka 700 personer dör varje år i Sverige till följd av urinblåsecancer.
Medelåldern är 70 och folk under 40 är mycket ovanligt
Varför drabbas kvinnor mer är mer avancerade?
Kvinnor får lättare urinvägsinfektion i högre åldrar än men. Detta medför hematurin vilket gör att cancer ibland inte misstänks è går längre tid tills de upptäcks. Kvinnor har även tunnar vägg è vilket ökar chansen för muskelintasiv.
vad utgår urinblåsecancer ifrån?
Vilka risker finns det om man har eller haft urotelialcancer ?
Tumören utgår alltid från urotelet och förekommer vanligast i urinblåsan – detta gör att urin är har längst och då är kontakttiden längre med cancer-farliga-ämnen.
Om man har haft eller har en urotelial cancer i de övre urinvägarna är risken för urotelial urinblåsecancer 30%. Men om man har haft/har en urinblåsecancer så är risken för urotelial cancer i de övre urinvägarna endast 1%.
vilka riskfaktor finns för urinblåsecancer?
Etiologin
- Rökning är vanligaste orskaen (50%)
- Tidigare erhållen strålning mot urinblåsan (strålbehandling vid till exempel gynekologisk cancer, ändtarmscancer eller prostatacancer)
- Cellgift
- Arsenik och färg/metal-industi
*
vilka symtom finns vid urinblåsecancer?
Makrohematurin
- Den som kissar blod har tumör i urinvägarna tills motsatsen är bevisad!
- Valigaste orsakerna till makrohemaurin är:
- Kombinationen av flanksmärta och makroskopisk hematuri orsakas av sjukdomar som engagerar de övre urinvägarna – detta kan var:
- Infektioner – urinvägar eller njure
- Cancer/tumör – urinvägar eller njure
- Njursten – med obstruktion
- Kombinationen av flanksmärta och makroskopisk hematuri orsakas av sjukdomar som engagerar de övre urinvägarna – detta kan var:
- 1ml blod färgar 1 liter urin – så man förblöder inte bara för urin är rött
- Att bara se erytrocyter i urin stickan räcker ej
Mirkohematurin med samtidgia urinbesvär
Om inga besvär finns è utreder ej
Irritativa vattenkastningsbesvär, upprepade urinvägsinfektioner eller smärtor
- Kan vara att man inte har odlningsveriefierade infektioner utan kan ist vara att man söker för förtätningar och får antibiotika men för att förtätningarna är blåsans svar på att det sitter främmande kropp i lösen som den vill tömma.
Kan ha makorskopiks hematuri utan övriga symptom
Stensmärta som vid njurstens sjukdom
- om det sitter en tumör i uretären eller i ostiet där uretärren mynnar i blåsen
- det kan blir för trångt för urinen att rinna ut
- då spänns uretär och njurbäcken och man får samma symptom som vid njursten - Stensmärta
Vilka differentialdiganoser finns det vid makrohematuri
Kan ej utesluta tumör för att en stens syns i röntgen
