Kost & Fetma Flashcards

1
Q

Hur regleras mat och hunger, jo till sist är det en hjärnfunktion. Vilken information använder hjärnan?

A
  • Finns det mat i GI-apparaten? Om det finns det behöver vi nog inte vara hungrig längre!
    o Kaloriinnehåll
    o Volym
    o Korttidsreglering. Prediktiv (dvs vi försöker bli hungriga innan det är kris ute i kroppen)
    o Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”
  • Finns tillgänglig energi i blod/vävnad?
    o Insulin (avspeglar blodsocker)
     Får vi mycket socker kommer insulin att frisättas och sen påverka hjärnan genom att hämma aptiten
    o Glukos och fettsyror i blod – framförallt varning vid lågt
  • Fettdepåer (hur ligger vi till med fettdepåer?)
    o Långtidreglering
    o Skulle detta inte fungera skulle vi äta väldigt mycket hela tiden och snabbt bli överviktiga
    o Mängden fett i kroppen måste på något sätt påverka våran aptit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en orexigenisk och en satietysignal?

A

Orexigenisk signal – signal som ökar aptiten

Satiety signal – signal som säger åt oss att vi är mätta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vi har en detektion av egentligen två typer av signaler in vid korttidsreglering, vilka?

A
-	Näringsämnen
o	Sockerarter
o	Lipider/fettsyror
o	Aminosyror, peptider
-	Distension och tryck/beröring
o	Vagusnerven
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur signalerar GI-kanalen närvaron av näringsämnen i lumen?

A
  • Enteroendokrina celler med molekylära detektorer för näringsämnen
    o När dom nås av sin respektive ligand kommer dom att aktiveras och
  • Dessa celler utsöndrar peptider åt basalhållet
  • Peptiderna verkar på vagusterminaler och på hjärnan (via cirkulationen
  • Enteroendokrina celler kan också aktivera vagus synaptiskt (glutamat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad använder dom enteroendokrina cellerna informationen dom får från lumen till?

A
  • Dom styr lokal funktion som blodflöde, upptag, peristaltik och en massa mer
  • Reflexer inom magtarmkanalen, öka eller minska peristaltiken. Tex om vi har väldigt mycket mat i tarmlumen så hämmas ventrikeltömningen utan CNS inblandning.
  • Dom har en mer long-range signaleringsfunktion
    o Dels via vagus
    o Dels endokrint
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad har vi för aptitreglerande peptider?

A
  • Mättnad
    o CCK, GLP-1, PYY, osv…
  • Hunger
    o Ghrelin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vi har enteroendokrina celler som frisätter olika substanser och signaler som skickas upp till hjärnan, men hur ser det ut i hjärnan då?

A
  • Hjärnstam + hypothalamus är relevanta
    o Hjärnstam är viktigast för korttidskontroll
    o Hypothalamus är viktig både för kortsiktig och långsiktig kontroll men främst långtidskontroll
  • Detta vet man pga undersökningar på decerebrerade djur (skurit bort hypothalamus och bark). Men dom har alltså kvar hjärnstam.
    o Måste matas, dom börjar liksom inte äta av sig själv
    o Men ger man dom mat kan dom reglera måltidstorlek
    o Detta betyder att för korttidsregleringen så behöver man inte hypothalamus
  • Nucleus tractus solitarius
    o Tar emot vagusafferenter
    o Nervceller med neuropeptider som CCK, GLP-1 osv
     Skapar samma peptider som dom svarar på såsom CCK, GLP-1 osv
  • NTS skickar informationen till bla hypothalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är lipostat-teorin?

A

Att det finns en återkoppling från fettreserverna till hjärnan som kan finmodulera vår aptit och metabolism.

Illustration av att man i olika perioder utsatte djur för fasta och överdriven mat. Oavsett påverkan i stunden ställdes kroppen in på ”rätt nivå” efter dom extrema förhållandena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur påverkas då den här lipostaten molekylärt hjärnan?

A

-Leptin är centralt för lipostaten
- Frisätts av adipocyter i proportion till hur mycket fett vi har
- Reglerar kroppsvikt
o Minskar aptit
o Ökar energiförbrukning
- Finns fler adipokiner med relevans
o Asprosin: driver hunger
o Andra mindre väl studerade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka nucleus finns i hypothalamus och styr dom mättnad eller aptit?

A
  • Nucleus arcuatus
    o Finns celler som signalerar för hunger och mättnad
  • Paraventrikulära hypothalamus (PVH): Mättnad
  • Laterala hypothalamus: Hunger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser aptitregleringen ut i nucleus arcuatus med input från Leptin?

A

Vi har två mycket viktiga nervcellspopulationer här
- AgRP, hungerdrivande
o Dom hämmar mättnadsnervcellerna i PVH genom att frisätta GABA samt NPY(som binder till g-proteinkopplade receptorer)
o Dom hämmar också POMC-neuronerna genom att direkt GABA-hämma dom samt indirekt genom att hämma deras signalering genom att frisätta AgRP som är en antagonist till alfa-MSH som POMC-neuronerna frisätter
o Aktiverar man dessa cellerna äter djuret väldigt mycket
- POMC, mättnadsdrivande
o Dessa aktiverar mättnadsnervcellerna i PVH genom att frisätta alfa-MSH (en av slutpeptiderna som klyvs från POMC (pro-opium melanocortin) som binder till MC4R
o PVH cellerna projicerar sedan bla till Nucleus parabrachialis och driver mättnad härigenom
o Finns också VGLUT2-nervceller som kommer aktiver PVH
 Dessa står för en snabbare reglering än POMC som tar lite längre tid på sig
Alla dessa celler har receptorer för Leptin samt från cirkulerande peptider och neuronalt inflöde.

Finns bra bild i KOST

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser det ut vid energiöverskott/mättnad i nucleus arcuatus?

A
  • Vi har höga nivåer av leptin, GLP-1, CCK, glukos
  • Detta leder till aktivering av alfa-MSH-neuron (POMC) i nucleus arcuatus
  • Då aktiveras MC4-receptorerna (i PVH)
  • Som aktiverar parabrachialis men också sympaticus som gör att vi bränner mer energi
  • Samtidigt har vi en hämning av laterala hypothalamus så att det området inte är aktivt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser det ut vid energibrist/fasta i nucleus arcuatus?

A
  • Ser tvärtom ut
  • Då har vi låga nivåer av leptin samt höga ghrelinnivåer
  • Har vi en hämning av PVH (AgRP-neuronerna)
  • Stimulering av laterala hypothalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är gravitostat?

A

Ett system som känner av tyngd tsf från lipostat som känner av mängden fettväv. Det finns data som visar att rörbenen på något sätt kan signalera upp till hjärnan att dom utsätts för en ökad tyngd. Man satte på tyngd på djur och såg att dom som bar tyngder låg lägre i kroppsmassa tsf dom som man inte belastade. Tar man bort osteocyter ser man inte denna effekten vilket gör att man vet att dom är involverade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är det då som gör att det är så vanligt med övervikt i världen, varför fungerar inte dessa systemen som vi har redogjort för?

A

Vid fetma ser man:
- Insulinresistens
- Insulin- och leptinresistens i CNS
o Hjärnan slutar att lyssna på nivåerna när man har uppnått vissa nivåer
- Ghrelin faller inte efter måltid
- Låggradig inflammation i fettväv och hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad finns det för system som styr aptiten bortom homeostas och interoception?

A
  • Vanor
    o Är man van att äta vid en viss tid blir man hungrig då
  • Matens tillgänglighet
    o Är det lätt att få mat kommer vi att äta mer än om vi måste jobba för den
  • Smak, lukt, utseende, temperatur, konsistens
    o Belöningssystemet, vad vi tycker om maten
    o Får vi i oss kalla pommes frites kommer vi att äta mycket mindre än om vi får varma tex
  • Variation
    o Desto mer variation leder till ett ökat matintag, äter man samma varje dag äter man mindre och mindre varje gång
  • Cirkadisk rytm
    o Handlar tex om man åker till en annan tidszon kan man vara hungrig även om det inte ”passar” med tiden (likt vanor men ligger djupare)
  • Kultur, värderingar och planer (PFC), uppväxt
    o Har man en plan på om man ska gå ner eller upp i växt
  • Social kontext
    o Äter mer när man äter med andra än om man äter själv
17
Q

vad är det så sammanfattningsvis som styr vad vi äter? Om vi väger in kognition, motivation och homeostas.

A

Ska jag köpa tårtbiten? Det är detta som vägs in i aptitreglering kan man säga, går nerifrån och upp.

  • Homeostas, signaler som skickar hur hungriga vi är
  • Motivation, hur associerar man tårtan, mådde jag bra förra gången jag åt tårtan?
  • Kognition/medvetande, det kognitiva tänkande. Hur mycket pengar har jag, är tårtan för dyr? Är det dumt att äta den för att den är onyttig?
18
Q

Hur mäter man BMI?

A

kroppsvikt/längd^2

19
Q

Vart går gränserna vid BMI?

A

Kolla bilden i KOST

20
Q

Vilka åldersgrupper kan man inte räkna på vanliga BMI-uträknaren?

A

Hos barn(under 18) och hos äldre(över 70 år)

21
Q

Varför är barnfetma särskilt oroande?

A
  • Det är särskilt oroande att barnfetman har ökat då man vet att barn som är överviktiga i tidig ålder har större tendens att behålla övervikten resten av livet
22
Q

Hur fungerar BMI som ett mått på procent kroppsfett hos vuxna?

A
  • Punkterna är relativt nära linjen även om det finns många som det inte stämmer in på
  • BMI är en ”hyfsad” markör för hur mycket fett man har, fungerar bättre hos kvinnor än män
    o Män tenderar att ha en större variation i sin fettfria massa (muskelmassa) än kvinnor
  • Fungerar också bättre som uppskattning för yngre(inte barn) än för äldre
    o Äldre kan ha ett lågt BMI även om man har normal fettmassa (förlust av muskelmassa tex)
23
Q

Hur fungerar BMI om ett mått på % kroppsfett hos barn?

A

o Det finns en väldigt stor variation i hur mycket %fett man har inom varje kategori vilket gör det till en dålig markör på %fett hos barn, ”uselt” nämndes

24
Q

Hur bra fungerar BMI som ett mått på sjukdomsrisk?

A
  • BMI fungerade ganska bra som mått på mortalitet. Fungerar mindre bra hos äldre.
25
Q

Nämn några direkta och indirekta metoder man kan använda sig av för att mäta kroppssammansättning

A

Direkta
- kroppssammansättning

Indirekta

  • Densiometri
  • Isotoputspädning
  • Bioimpedans
  • DEXA
  • MR, CT, ultraljud
  • Antropometriska mätmetoder
26
Q

Vilken metod ska man använda för att mäta kroppsammansättning i forskning respektive på kliniken?

A
  • I forskning när man vill ha lite mera exakta mått kan Bod Pod vara ett bra alternativ eller DEXA
  • I kliniken måste man dock mäta lite enklare och BMI kommer man ganska långt på (väga patienten) och sen kanske komplettera med ett midjeomfång
27
Q

Vad är sarcopeni och hur fungerar BMI om detta föreligger?

A
  • Sarkopeni definieras av låga nivåer av:
    o 1. Muskelstyrka
    o 2. Muskelkvantitet/kvalitet
    o 3. Fysisk förmåga
  • BMI är en dålig markör för detta. Man kan ha en bra vikt men låg muskelmassa
  • Ökar risken för skörhet och förfall, är också associerat med lägre livskvalité och sjukhusinläggning
  • Vanligt i den äldre populationen
28
Q

Nämn några orsaker till B12-brist på olika nivåer i kroppen

A
  • Intag – vegankost (ovanligt på grund av visst intag i kombination med enterohepatiskt kretslopp av kobalamin)
  • Ventrikeln
    o Perniciös anemi – autoimmun gastrit
    o Helicobakter pylori gastrit
    o Resektion (IF utsöndras här)
  • Pankreas
    o Exokrina pankreasdysfunktion (trypsinbrist)
  • Tunntarm
    o Celiaki
    o Bakteriell överväxt (divertiklar, anastomoser, strikturer, fistlar)
    o Resektion av >1,2 m ileum (Crohns sjukdom)
  • Läkemedel
    o Metformin, protonpumpshämmare, lustgas
29
Q

Vad är perniciös anemi?

A
  • Autoimmun process i ventrikelslemhinnan
  • Prevalens på runt 1% (2 % hos patienter >70 år)
  • Helicobakter pylori triggar eventuellt en autoimmun process men saknas i senare stadier av sjukdomen
  • Parietalcellsantikroppar riktade mot H+/k+-ATPase finns hos 90 %
  • Blockerande antikroppar
    o Typ 1 blockerar bindning till IF
    o Typ 2 blockerar bindning till ileummukosa
  • Atrofi av corpus och fundus med bevarad antrumslemhinna
30
Q

Vad händer vid C-vitaminbrist?

A
  • C-vitamin deltar i hydroxyleringen av prolin och lysin till hydroxyprolin och hydroxylysin. Hydroxyprolin och hydroxylysin är nödvändiga för kollagenets korsbindning. Brist på askorbinsyra (C-vitamin) leder till:
    o 1. Nedbrytning av bindväv
    o 2. Försämrad sårläkning
31
Q

Vad händer vid B1-brist?

A

Vitamin B1 (tiamin) är rate-limiting för hur länge man kan överleva utan mat, när detta ta slut dör man. Tiamin behövs för olika enzymer i glykolysen och CSC samt att det fosforylerar en kloridkanal i neuroner samt påverkar axonal fortledning. Ger man mat och socker till någon med tiaminbrist blir dom sämrekan vara jättefarligt.

32
Q

vad finns det för komplikationer vid B1-brist?

A
-	Wernickes encefalopati
o	Global konfusion
o	Ataxi
o	Ögonsymptom
o	Alla akuta WKS kan gå i regress om terapi sätts in i tidigt skede i tillräckligt hög dos!
-	Korsakoffs psykos
o	Den mer kroniska, irreversibla formen, Korsakoffs psykos, anses bero på upprepade attacker av akut Wernicke encefalopati och karaktäriseras av:
	Progredierande demens
	Polyneuropati
33
Q

vad händer vid K-vitaminbrist?

A

Gör att man blir mycket mer blödningsbenägen om man saknar detta. Gör test med PK-INR och APTT som båda är förhöjda. Efter detta ska man kolla koagulationsfaktorer och då PK-INR eftersom dom K-vitaminberoende faktorer är här, är alla sänkta ska man tänka K-vitaminbrist

34
Q

Vad tas upp i ileum?

A

VIKTIGT. Saknar man distala ileum får man en gallsaltsmalabsorption, man tar inte upp B12 eller ADEK (dom fettlösliga vitaminerna).

35
Q

Vad tas upp främst i duodenum?

A

Kolhydrater, lipider, proteiner, kalcium, folat, järn, kalcium(tas också upp lite i ileum)

36
Q

vad händer vid zinkbrist?

A
  • Zinkbrist påverkar mest snabbväxande individer
  • Lätt brist kan orsaka tillväxthämning hos barn. Svårare brist kan ge tillväxthämning, hypogonadism och infertilitet, dålig sårläkning, diarré, eksem och glossit
  • Zinkbrist kan orsaka fosterskada under graviditet, med medfödda missbildningar, fosterskador, prematuritet, neuralrörsdefekter och ryggmärgsbråck
37
Q

Vilka gener spelar roll för utvecklingen av fetma?

A

. Den mest förekommande genvarianten och även den med störst effekt är variationer i den så kallade FTO (fat mass and associated) genen. Ungefär hälften av alla med europeiskt ursprung har en eller två riskanlag i FTO-genen. Trots att variationer i FTO hittills uppvisat starkast samband med BMI förklarar variationen i FTO-genen endast ca 1 % i variationen av BMI mellan människor. Effekten av FTO-genotyp på kroppsvikten verkar vara medierad av ett ökat energiintag, men studier visar även att den negativa effekten av att ha riskanlag i FTO-genen minskar med ca 30 % om man är fysiskt aktiv. Detta illustrerar det komplexa sambandet mellan ärftlighet och fetma och visar på att vi har mycket kvar att förstå och ta reda på när det gäller genetiska riskfaktorer bakom fetma. Det är också viktigt att tänka på att genetiken ensam inte kan förklara den ökningen av fetma som setts i världen över de senaste 30 åren.

38
Q

Vad består den totala ämnesomsättningen av?

A

Fysisk aktivitet
Födans termogenes
Basal ämnesomsättning

39
Q

Hur behandlar man fetma?

A
  • ÄR VÄLDIGT SVÅRBEHANDLAT
  • Beteende förändring krävs för långsiktigt resultat. Det är svårt och tar lång tid, viktigt att möta patienten där den är.
  • Fetmakirurgi: effektivt för de som har nått den vikten; inte lösning för alla; och vi bör arbeta förebyggande för att man inte ska komma hit