Inflammationsanemi (anemia of chronic disease; ACD, sekundär anemi)

Question 1

ACD är mycket vanligt hos äldre och multisjuka patienter

Vilka sjukdomstillstånd kan ge en inflammationsanemi?

Answer 1

• Cancer
• Inflammatorisk sjukdom t.ex. IBD, reumatisk sjukdom
• Infektioner t.ex. kroniska sår, tuberkulos, KOL, recidiverande infektioner.

Question 2

Vad är mekanismen bakom en inflammationsanemi? Dvs varför hämmas erytropesen etc.

Vad är skillnaden på sekundär och absolut järnbristanemi?

Answer 2

förklaring till bild:

• Ej tillgogogöra sig järn = leder till sekundär järnbristanemi. Järnet låses in i olika celler och därför kan inte benmärgen tillgodogöra sig järnet för produktion av erytrocyter.

Question 3

Järnomsättning i kroppen

1. Hur mycket järn absorberas per dag genom kost?

Answer 3

1-3 mg (dvs det som vi förlorar varje dag)

Totalt har vi omkring 3000 mg järn i kroppen; ferritin, transferrin, myoglobin, hemoglobin etc.

Question 4

Hepcidin är ett hormon som har en roll i mekanismen bakom ACD.

1. Vad gör hepcidin och vilka celler binder den till?
2. Vid vilka 2 tillstånd har man lågt vs högt hepcidin i blodet?

Answer 4

1. Binder ferroportin i cellmembranet på hepatocyter, makrofager och enterocyter. När hepcidin binder sin receptor hämmas uttransport av järn från cellen.
2. Lågt hepcidin = absolut järnbrist. Då kan järnet komma ut från cellerna för att kunna tas till benmärgen.

Högt hepcidin = vid inflammation och är en del av förklaringen till inflammationsanemi (ACD).

Detta gör således att man får en sekundär järnbrist (funktionell järnbrist) då järnet låses i celler och inte kan transporteras av transferrin till benmärgen.

Question 5

ACD är en diagnos som kan vara svår att ställa. Men när ska man misstänka ACD?

Answer 5

Question 6

Men hur ser proverna ut vid en ACD?

Answer 6

RTK kan vara lägre pga man bildar mindre erytrocyter.

Bilden vid ACD är mindre tydlig än vid absolut järnbristanemi.

ACD
- Ferritin kan vara normal / hög pga inflammationen!

Question 7

Det kan vara svårt på lab-bilden att avgöra om det är en ACD.

1. Men det viktigaste är behandlingen. Vad är behandlingen för ACD? 3 saker.
2. Varför fungerar inte järn-tillskott per os?
3. Ibland kan man testa att ge järn iv. Varför tror man att detta fungerar?

Answer 7

• Behandla grundsjukdomen som driver inflammationen t.ex. om patienten har en KOL eller reumatisk sjukdom
• EPO eller ESA kan testas för att försöka öka produktionen av erytrocyter. Oklart varför detta fungerar och det är inte någon indikation i FASS. Men man gör detta i kliniken.
• Järn IV om hb inte går upp av ovanstående.

2. Järntillskott
   - fungerar inte pga den funktionella järnbristanemin. (Hepcidin högt pga inflammation –> järn låses i enterocyterna).
3. Ev. för att järnet inte hinner låsas in i celler och därmed direkt kan tas till erytroblasterna i benmärgen.
   - Om hb inte går upp som det ska är det inte fel att prova med Järn IV och EPO.

Question 8

Varför sjunker hb vid akut sjukdom t.ex. trauma eller en svårare infektion?

Answer 8

Cytokinfrisättningen hämmar benmärgen –> kan leda till en ganska uttalad hb-sänkning
Trauma ger även ett inflammatoriskt påslag + den absoluta blodförlusten som patienten får.