Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K2 > FL - virus > Flashcards

FL - virus Flashcards

1
Q

Vad är en kapsid?

A

Skal som omger viruset (obs utan nukleinsyran), finns också virus som har ett extra hölje utanför kapsiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför har virus s.k. multifunktionella proteiner?

A

Virus är små, mycket mycket små, och därför skapar de multifunktionella proteiner för att effektivisera och spara på energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad har virala enzymer för funktion?

A

Möjliggör så att virus kan föröka sin arvsmassa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad har virala proteaser för funktion

A

Klipper virusproteiner i lämplig storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med virion?

A

Den fysiska viruspartikeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med kapsomer?

A

Proteinsubenheterna som bygger upp kapsiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med nukleokapsid?

A

Kärnan + kapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med kärnan?

A

nukleinsyra, omgiven av en tät proteinstruktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är matrixprotein?

A

stödjande hölje under det yttre höljet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är peplomer?

A

morfologisk proteinenhet som sticker ut ur viruspartikeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kategoriserar virus i olika stammar?

A

Utefter vilken typ av nukleinsyra/arvsmassa den har

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kan man se virus och bakterier i ljusmikroskop?

A

Man kan se bakterier i ljusmikroskop, men inte virus. Man behöver ett elektronmikroskop för att se virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilket virus har vi lyckats utrota genom vaccin?

A

Smittkoppor, finns idag bara på vissa laboratorier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Virus kan spridas mellan djur och människor. Faktum är att många av de virus vi får kommer från djurriket. Ge exempel på hur de kan sprida sig från djur till människa?

A

T.ex. via insekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med zoonoser?

A

Sjukdomar/smittämnen som kan spridas mellan djur och människa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka typer av influensa finns det?

A

Influensa typ A: vanliga hos sjöfåglar

Influensa typ B: verkar vara rent humant

Influensa typ C: finns främst hos människan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilket djur är ofta våra introduktörer till “nya” virussjukdomar? Hur kommer det sig? Hur arbetar man för att förhindra detta?

A

Grisar. Främst sker detta i länder där man lever med grisen som husdjur. Vi smittar grisen med humant influensa virus, grisen blir dubbelinfekterad (gris-virus + humant-virus) –> blir en ny struktur av virus som vi inte sett tidigare –> grisen smittar oss med detta nya virus.

För att undvika detta problem jobbar man idag med att vaccinera grisar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad karakteriserar retrovirus?

A

Virus som interagerar sin arvsmassa i värdcellens. Ca 10% av vår arvsmassa innehåller retrovirus (del i att skapa genetisk variation).

Alla retrovirus har:

    • RNA
  • Gruppspecifikt antigen
  • reverse transkriptas (enzymer som kan göra om virusets RNA till DNA)
  • höljestruktur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad har gruppspecifikt antigen för funktion?

A
  • Gen som kodar för matrixprotein och nukleinsyra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med att alla retrovirus har: GAG-POL-ENV?

A

Med detta menas att alla retrovirus genom består av åtminstone 3 st gener: GAG, POL och ENV generna.

GAG - genen kodar för proteiner som bygger upp matrix och nukleinsyra.

POL - genen kodar för enzymet Reverse transkriptas

ENV - genen kodar för höljestrukturerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

“Det finns virus i vår normalflora” Vad menas med detta citat?

A

Utöver att vi har retrovirus inbyggda i vår arvsmassa, så har vi vilande virus i våra celler. T.ex. har vi papillomavirus på huden, i munnen och i genitaltrakterna. Vilande virus kan aktiveras under särskilda stimuli, t.ex. när vi exponerar vår hud för solljus. Många gånger märker vi inte att viruset har aktiverats (inga symtom) och så sprider vi det vidare till andra människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur vet man att man har en virusinfektion?

A

Ofta märker man inte att man har en virusinfektion. De flesta virus ger nämligen inga symtom. Viktigt att tänka på detta när man jobbar inom sjukvården!!! Inte föra vidare virus till sjuka patienter som är extra mottagliga för virusinfektioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur sprids virus i befolkningen?

A

Virus sprids bara av att vi umgås nära varandra i stora grupper. Vi lever allt tätare och tätare med varandra och det gör att virus kan spridas lättare. Ett event som t.ex. Vasaloppet gör att otroligt många virusinfektioner sprids.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Det finns två olika huvudstrukturer på proteinbehållaren runt viruset, vilka?

A
  • ikosahedral: virus som har en diamantform

- helikal: virus som har en spiralform

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Beskriv influensavirusets strukturella uppbyggnad.

A
  • Influensaviurs har segmenterat sin arvsmassa i 8 segment
  • Varje segment ligger i en helikal kapsid tillsammans med enzymer som ska hjälpa till vid reproduktion
  • Utanför detta hittar vi ett yttre hölje

Influensavirus är alltså ett virus med kapsid OCH ett yttre hölje. Detta gör influensaviruset till det mest komplexa virus vi känner till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad styr vilka värdceller som viruset kan infektera?

A

Höljeproteinerna på dess yta styr vilka celler som viruset kan infektera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad menas med viral tropism?

A

Ett virus förmåga att infektera olika typer av värdceller.

28
Q

Vad menas med bred tropism?

A

Virus som kan fästa på nästan alla celler har bred tropism. Kanske fäster på värdcellen genom exempelvis jonkanaler.

29
Q

Vad menas med smal tropism?

A

T.ex. hepatit B virus har smal tropism. De kan bara fästa på leverceller, hepatocyter

30
Q

Vad innebär det att ett virus har ett hölje?

A

Att den har ett skal utanför kapsiden som ger dess cellbindande struktur.

31
Q

Vad kallas den familj av virus som influensa tillhör? Vad

är detta för typ av virus?

A

Orthomyxo-virus: RNA-virus med 8 segment av negativt enkelsträngat RNA, kapsid och omgivande hölje, har med sig virion polymerase

32
Q

Var i värdcellen vill RNA-virus gärna vara?

A

Cytoplasman

33
Q

Var i värdcellen vill DNA-virus gärna vara?

A

DNA virus tar sig gärna till cellkärnan för att initiera processen att producera nya virus

34
Q

Vad är en peplomer?

A

En peplomer är en spike (utskott) på virus kapsid eller virus hölje. Viruset använder utskotten för att fästa till och infektera värdcellen

35
Q

Ge exempel på ett virus som har peplomer

A

Adenovirus

36
Q

Beskriv hur herpesviruset är uppbyggt.

A

Herpesvirus är ett DNA virus, med dubbelsträngat linjärt DNA. Herpesviruset har en kapsid av icosahedral struktur samt ett ytterhölje.

37
Q

Vad menas med host range?

A

Varieteten av värdcellen som viruset kan infektera kallas host range

38
Q

Vad menas med susceptibility?

A

Om man blir sjuk som värd åt viruset eller om man kan vara värd utan att bli sjuk (dvs. hur stor känslighet/sårbarhet man har för viruset)

39
Q

Vad menas med produktiv infektion?

A

Att viruset har hamnat i “rätt” värdcell och kan föröka sig produktivt

40
Q

Vad menas med restriktiv infektion?

A

Värdcellen tillåter viruset att komma in, men sedan tillåter den inte viruset att föröka sig i den grad det vill. Detta eftersom viruset inte hamnade i sin idealiska värdcell. Efterhand dör infektionen ut

41
Q

Vad menas med abortiva infektion?

A

När virus infekterar en värdcell, men sedan bygger dåliga virus, felaktiga virus.. Virus är kända för att vara slarviga när de läser av sitt DNA, de saknar proofreading, dvs. de kan inte reparera när det går fel.

42
Q

Vad menas med latenta infektioner?

A

Virus som går in i värdcellen och planterar sin arvsmassa t.ex. i cellkärnan. Sedan stänger den ned virusreplikationen och ligger där dålda för immunsystemet. Vid särskilda stimuli, när något händer med cellen, vaknar de sedan till liv. Herpesvirus är mycket duktiga på latenta infektioner. Kan ligga latent i flera flera år, kan aldrig garantera att man blivit av med dem.

43
Q

Återge den generella virusreplikationscykeln (8 steg).

A
  1. Adsorption
    - Viruset binder till en receptor på värdcellens yta
  2. Penetration
    - Ta sig in i värdcellen
    - Då bjuds viruset in i värdcellen, t.ex. i en endosom. Värdcellens avsikt kan vara att förgöra viruset, men viruset har förmåga att manipulera värdcellen och smita undan
  3. Uncoating
    - kapsiden bryts ned så att nukleinsyran släpps lös
  4. Transkription
  5. Translation
  6. Syntes av nya viruspartiklar och virus-arvsmassa, för att packa in i nya viruspartiklar
  7. Ansamling / ihoppackning av nya viruspartiklar
  8. Egressen
    - frigörande av viruspartiklar, kan ske genom avknoppning eller genom att värdcellen sprängs
44
Q

Vilka tre huvudtyper av virus finns det?

A

DNA-virus
RNA-virus
Retro-virus

45
Q

Hur är de enklaste virusen uppbyggda?

A

Nakna virus, dvs. virus som har kapsid men inget hölje

46
Q

Hur får virus ett hölje?

A

Knoppsar av en bit av värdcellens cellvägg när den lämnar via exocytos. Sedan stoppar viruset in virala proteiner i cellväggen –> dessa proteiner som sedan avgör vilka celler som viruset kan infektera

47
Q

Vad är “målet” för alla virus?

A

Att producera mRNA, det är avgörande för dess existens

48
Q

Beskriv processen från det att ett ds DNA virus tagit sig in i cellen tills dess att det produceras virus proteiner.

A
  1. ds DNA in i cellen
  2. ds DNA måste ta sig in i cellkärnan, där genomgår det transkription –> virus mRNA
  3. mRNA får ut ur cellkärnan och translateras i ribosomen –> virus protein
49
Q

Beskriv processen från det att ett ss DNA virus tagit sig in i cellen tills dess att det produceras virus proteiner.

A
  1. ss DNA måste först ta sig in i cellkärnan och där göra om sig till dubbelsträngat DNA
  2. Transkription av DNA –> mRNA
  3. mRNA ut ur cellkärnan –> translation –> virus-protein
50
Q

Beskriv processen från det att ett + RNA virus tagit sig in i cellen tills dess att det produceras virus proteiner.

A
    • RNA - virus är de virus som är snabbast på att producera virus proteiner. Detta eftersom deras arvsmassa redan är mRNA som kan translateras till protein i värdcellens ribosomer
  2. Dessa virus är beroende av att deras proteasomer klipper sönder virusproteinerna i rät storlek så att de blir funktionella
51
Q

Beskriv processen från det att ett -RNA virus tagit sig in i cellen tills dess att det produceras virus proteiner.

A
  1. -RNA måste först göras om till +RNA, är beroende av att viruset har med sig RNA polymerase enzymet som kan göra om -RNA –> +RNA
  2. Sedan kan mRNA translateras i värdcellens ribosomer
52
Q

Beskriv processen från det att ett ds RNA virus tagit sig in i cellen tills dess att det produceras virus proteiner.

A
  1. Är som +RNA-virus, dvs. kan direkt läsas av i ribosomerna som mRNA (translation) och ge upphov till virusproteiner
53
Q

Beskriv processen från det att ett retrovirus tagit sig in i cellen tills dess att det produceras virus proteiner.

A
  1. retrovirus har sin arvsmassa i form av +RNA –> det första steget är att +RNA måste göras om till dubbelsträngat DNA. Detta sker i cytoplasman.
  2. Det ds DNAt går in i cellkärnan och klistrar in sig i kromosomerna
  3. Därefter sker transkription av DNA –> mRNA
  4. Translation i ribosomerna –> virusproteiner
54
Q

Vad menas med viral patogenes?

A

Med viral patogenes menas virusets cellskadande egenskaper, dvs. vi talar om virusets effekt på den enskilda cellen - inte huruvida hela organismen blir sjuk

55
Q

Vilka steg är kritiska i viral patogenes?

A
  1. Fästproteinerna som avgör om viruset kan fästa på värdcellen
  2. Proteiner som hjälper till att replikera virusets arvsmassa
  3. Proteiner som ser till att viruset lämnar cellen och kan sprida sig till omgivningen
  4. Proteiner med cellskadande egenskaper –> får värdcellen att falla sönder så att virus kan komma ut
  5. Proteiner som gör att viruset kan gömma sig för immunförsvaret (gömma sig eller mutera sig)
  6. Proteiner som gör att viruset blir persistent, dvs. virusproduktion trots närvaro av immunförsvaret. Proteinerna muterar så kraftigt att immunförsvaret hinner inte med, kan inte upptäcka.
  7. Virusproteiner som ser till att det finns virus i saliv, kroppsvätskor etc så att man kan sprida det omkring sig.
56
Q

Vilka öden kan en cell drabbas av vid virusinfektion?

A
  1. Viruset gör att värdcellen tappar sin cellreglerande förmåga –> tumörcell. T.ex. papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer
  2. Virus infekterar värdcellen och producerar nya viruspartiklar så kraftigt att värdcellen till sist dör och viruspartiklarna sprids vidare. T.ex. influensavirus
  3. Persisten (ihållande) infektion: dvs viruset muterar så kraftigt att immunförsvaret och värdcellen inte kan försvara sig, kan inte komma åt viruset –> frisätter nya viruspartiklar från värdcellen.
  4. Latent infektion: retrovirus, t.ex. herpes, planterar sin arvsmassa i värdcellens genom. Slutar sedan producera virusproteiner –> nästan inget som ger tecken till immunförsvaret eller cellen om att den är infekterad av virus - lurigt!
57
Q

Har man alltid symtom när man utsöndrar viruspartiklar?

A

Nej! Finns virus som lägger sig latent, t.ex. herpes. Då kan det vara så att man utsöndrar viruspartiklar från slemhinnan i munnen eller genitalia utan att ha symtom. Många av symtomen man får beror på att immunförsvaret angriper viruset.

58
Q

Vad innebär det att ett virus är neurotropt?

A

Virus som infekterar nervceller, lägger sig där latent.

59
Q

Beskriv herpesvirusets rullande infektionsförlopp

A
  1. Herpesviruset hugger tag med gpC i värdcellen
  2. Gp C drar sig sedan närmare så att gpD kan hugga tag i nästa steg
  3. Viruset drar sig så nära värdcellen att den kan fussera med cellens plasmamembran. Blir som en ballong på cellens yta –> därifrån kan virusets innanmäte glida in i värdcellens cytoplasma.
60
Q

Vilka celler infekterar HIV?

A

T-hjälparceller

61
Q

Beskriv hur det går till när HIV-virus infekterar en T-hjälparcell

A
  1. HIV-viruset fäster till CD4-receptorn på T-hjälparcellen
  2. Viruset drar sig sedan mot nästa receptor. Om det rör sig om sexuell smitta så är receptor nummer 2 CCR5.
  3. Viruset fuserar med cellmembranet –> tar sig in i värdcellen
62
Q

Under vilka förutsättningar sprids influensa som bäst?

A

I kall torr luft, som vi har här uppe i norr under vinterhalvåret. Då kan viruspartiklarna sväva i luften i över en halvtimme. T.ex. om man hostar/nyser i ett rum och sedan kommer någon in där så kan man andas in viruspartiklar.

I varm luft med hög luftfuktighet blir vattendropparna så tunga att de snabbare sjunker ned till marken, därav lägre risk för smitta.

63
Q

Hur kan virussmitta spridas?

A
  1. lokalt från platsen, t.ex. vårtor
  2. via blod eller nerver, t.ex. hepatit B och C, HIV
  3. via huden: herpes t.ex.
  4. via urin: t,ex, hepatit A
  5. sexuellt: herpes, hiv, hepatit B och C
64
Q

Ge exempel på ett RNA-virus med helikal struktur och hölje

A

orthomyxovirus (influenza t.ex.)

65
Q

Ge exempel på DNA virus med ikosahedral struktur och hölje

A

herpesvirus

K2 (35 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions