Fall 5.1 - Cirkulation

Question 1

Nämn 5 system som är beroende av cirkulationssystemet för att fungera.

Answer 1

1. Näring
2. Gasutbyte
3. Värmereglering
4. Endokrina systemet
5. Immunförsvaret

Viktigt för transport av ämnen men flödet är även viktigt för att upprätthålla gradienter mellan celler och blodet.

Question 2

Hur stor blodvolym har vi?

Answer 2

Ca 4-6 L

Question 3

Förklara varför vener kan hålla en större blodvolym än artärer.

Answer 3

Vener är sladdigare, mer eftergivsamma, än artärer. Detta gör att de kan hålla en större blodvolym än artärer. I vila är ca 2/3 av blodet på vensidan.

Question 4

Hur varierar flödeshastigheten från aorta till vena cava? Förklara bakomliggande mekanism.

Answer 4

Cirkulationssystemet består av ett stort sammanhängande rörsystem. Eftersom flödet drivs av ett visst tryck måste lika stora vätskemängder passera varje tvärsnitt av systemet per tidsenhet. Därför varierar flödeshastigheten proportionellt med den totala tvärsnittsarean av blodkärlen på den specifika nivån. En stor tvärsnittsarea gör att flödeshastigheten sjunker. På kapillärnivå ökar den totala tvärsnittsarean för blodkärlen kraftigt, varpå flödeshastigheten sjunker och utbytet mellan blodet och cellerna hinner ske. När blodet kommer över på vensidan minskar tvärsnittsarean succesivt och flödet ökar i samma grad.

Question 5

Cirkulationssystemet hushåller med resurser och fördelar blodet utefter behov. Varje organ får varken mer eller mindre blod än vad det behöver. Hur ser fördelningen av hjärtminutvolymen ut till respektive organ då ORGANET (inte kroppen) är i vila kontra maximalt arbete?

Answer 5

Lista över organ vars blodtillförsel kan öka markant vid behov. Inbördesordning utefter största blodflöde vid max.

1. Salivkörtlar: Blodflödet till salivkörtlar ökar kraftigt vid behov, t.ex. då man äter en citron.
2. Njurarna: Så länge blodtrycket är normalt flödar mycket blod till njurarna, även då organet är i vila.
3. Hjärtat: Blodflödet till hjärtat ökar mycket vid behov.
4. Magtarm-kanalen: Ökar mycket vid behov.
5. Musklerna: Mycket lite blod till musklerna då de är i vila. Blodflödet ökar kraftigt vid muskelarbete, ungefär med en faktor 25.

Question 6

Det pratas mycket om blodtryck. Men egentligen är det ett balanserat blodflöde som är viktigast. Varför pratar man då om blodtryck och inte blodflöde?

Answer 6

Blodflöde är mycket svårt att mäta. Blodtrycket är betydligt lättare att mäta och ger en indikation på blodflödet, eftersom det delvis reglerar blodflödet. Dessutom är blodtrycket relevant för många patologiska tillstånd.

Question 7

Inom medicinen använder vi cm H2O eller mm Hg som enhet för tryck. Hur konverterar man cm H20 till mm Hg?

Answer 7

X cm H2O x 1.38 = Y mm Hg

Question 8

När man tar blodtryck via mätning med korotkoffljud hörs först ingenting, sedan hörs korotkoffljud och sedan blir det tyst igen. Förklara varför det är så. Hur tar man utifrån en sådan här mätning reda på systole och diastole?

Answer 8

1. Den första tystnaden beror på att det inte är något flöde i A.Brachialis (blodtryckskompressorn)
2. När vi hör korotkoffljuden är det turbulent flöde vi hör.
3. När det sedan blir tyst igen har det turbulenta flödet övergått till laminärt flöde.

Då vi först börjar höra korotkoffljuden kan vi läsa av det systoliska trycket på blodtrycksmätaren. Precis när korotkoffljudet tystnar kan vi läsa av det diastoliska trycket.

Question 9

Vad är normalvärdet för blodtryck?

Answer 9

Gränsen för högt: 140/90 mm Hg
Normalt: 120/80 mm Hg.
Gränsen för lågt: 90/60 mm Hg (OBS! kräver också symptom!)

Question 10

Vilken är mest tillförlitligt, oscillometrisk blodtrycksmätning (automatisk) eller korotkoffmätning?

Answer 10

Kortokoffmätning. Men ofta stämmer dessa två metoder bra överens.

Question 11

Om blodtrycket är 120/80 mm Hg. Vad är då medelartärtrycket? (MAP)

Answer 11

Medelartärtrycket beräknas: diastoliskt tryck + (pulstryck/3), där pulstrycket är differensen mellan systoliskt och diastoliskt tryck.
Därmed får vi: 80 + (120-80)/3 = 80 + 40/3 = 80 + 13 = 93 mm Hg

Question 12

Hur påverkas blodtrycket av vår kroppsposition? Jämför liggandes med ståendes.

Answer 12

Gravitationen påverkar blodtrycket. Därför påverkas blodtrycket av vår kroppsposition.

Om vi ligger ner är blodtrycket jämnt fördelat. Normalt är MAP ca 100 mm Hg då.

Om vi däremot står upp är blodtrycket mycket ojämnt fördelat. Låt säga att blodtrycket i armen är 100 mm Hg, då kanske blodtrycket i benet är runt 200 mm Hg. Det är viktigt att vi justerar för detta när vi står upp, annars (om vi tex står helt stilla) blir vi yra i huvudet.

Question 13

Var på kroppen är det bäst att mäta blodtrycket för att kunna jämföra det från en gång till en annan?

Answer 13

Man vill helst mäta blodtrycket i hjärthöjd.

Question 14

Vilka två formler kan man använda för att beräkna CO?

Answer 14

1. CO = slagvolym * slagfrekvens/min

2. CO = MAP / TRP (perifer resistans)

Question 15

Det är vanligast med laminärt blodflöde i kroppen. Hur kan jag vid en askultation höra att flödet är turbulent? Vad är det en indikation på?

Answer 15

Vid turbulent flöde hörs ett blåsljud. Detta kan vara tecken på att det finns en förträngning i artär.

Question 16

Blodtrycket ökar med åldern. Hur påverkar det belastningen av blodkärlen?

Answer 16

Väggspänning = blodtryck * radien
Väggstress = blodtryck * radien / kärlväggens tjocklek.

Både väggspänningen och väggstressen ökar vid ökat blodtryck. Men över tid anpassar sig kärlväggen genom autoreglering, muskelcellerna aktiveras och kärlväggen blir tjockare. Väggstressen minskar då.

Autoreglering är mycket viktigt. Ty en ökad väggstress, gör annars att vi får en ännu tunnare kärlvägg, som efter hand spricker.

Question 17

Vad karaktäriserar “windkessel-kärl”? Ge exempel på ett sådant.

Answer 17

De är elastiska. Aorta är ett windkessel-kärl.

Question 18

Vad karaktäriserar “prekapillära resistanskärl”?

Answer 18

De är muskulära, kan därmed påverka fördelningen av flödet.

Question 19

Beskriv de tre olika lager som Aorta (och andra artärer) är uppbyggd av.

Answer 19

1. Tunica adventitia - det yttre lagret av blodkärlet. Består av fibrös bindväv, kärl och nerver.
2. Tunica media - det tjocka mellersta lagret av blodkärlet
3. Tunica intima - Det innersta cellagret i kärlet. Detta cellager kommunicerar med blodet.

Question 20

Varför är det viktigt att aorta är elastisk?

Answer 20

Tack vare att aorta är ett så kallat windkessel-kärl kan vi upprätthålla blodtrycket även under diastole (relaxationsfasen). Eftersom aorta är elastisk utvidgas de i början av systole och ca 60% av blodet tas upp i kärlväggen, vi får sedan en pumpeffekt när kärlväggen återgår till sin form genom sina elastiska egenskaper. Blodtrycket upprätthålls under diastole.

Dessutom är aortas elasticitet viktig för tryckvågshastigheten. En elastisk aorta gör att tryckvågshastigheten blir lagom, så att reflektionsvågen kommer tillbaka i diastole.

Question 21

Med åldern blir aorta mer stel. Förklara varför det blir så. Nämn också eventuella riskfaktorer som påskyndar stelningen.

Answer 21

Aorta blir mer styv med åldern på grund av att relationen mellan elastin och kollagen förändras i kärlet. Med ökad ålder får man en större andel kollagen, vilket gör kärlen stela. Processen går ännu snabbare om man är överviktig eller röker.

Question 22

Hur påverkas blodtrycket av att aortan blir stelare med åldern?

Answer 22

Det systoliska blodtrycket ökar med ökad styvhet och ålder. Det diastoliska trycket är mer jämn, förändras inte så mycket med åldern. Det diastoliska trycket påverkas inte av styvheten i aorta.

Question 23

Pulsen som känns i handleden, kan kännas direkt när aortaklaffen öppnar. Vad är det man känner för puls?

Answer 23

Tryckvågen. Den färdas mycket snabbare än flödesvågen. Tryckvågen fortplantas genom rörelser i vävnaden. En ökad hastighet på tryckvågen ger indikation på styvhet i aorta (elastiska kärl är mer efterföljsamma och då färdas tryckvågen långsammare).

Question 24

Hur mäter man aortastyvhet?

Answer 24

Genom att mäta tryckvågshastigheten. Den mäts genom att ta tid på hur lång tid det tar för pulsen att röra sig från carotis till femoralis. Vid styvhet i aorta rör sig tryckvågen i en förhöjd hastighet.

Question 25

Förklara varför perfusionen av vänster kammare blir sämre vid aorta styvhet.

Answer 25

Aorta styvhet ger en ökad tryckvågshastighet. Vid aorta styvhet rör sig tryckvågen så snabbt att reflektionsvågen sammanfaller med systole istället för med diastole (systole hinner inte ta slut innan reflektionsvågen kommer tillbaka). Det bildas då en summationsvåg och vi får ett förhöjt systoliskt blodtryck. Detta gör i sin tur att hjärtarbetet ökar eftersom hjärtat måste pumpa mot reflektionsvågen. På grund av det ökade hjärtarbetet så förlängs systole och diastole förkortas. Eftersom kranskärlen förser vänster kammare med blod i diastole, blir perfusionen av VK lidande.

Question 26

Hur kopplar aorta styvhet till central aortic systolic pressure? Förklara hur detta behöver tas i beaktning vid mätning av blodtrycket i A.Brachialis.

Answer 26

En ökad styvhet i aorta är associerad med ett ökat CASP. CASP är blodtrycket i aorta-roten. I ung ålder är CASP lägre än blodtrycket i A.Brachialis. Ju äldre man blir desto närmare kommer CASP A.Brachialis. Man behöver ha i åtanke att CASP och A.brachialis skiljer sig åt och att i vissa fall behövs komplittering med mätning av CASP.

Question 27

Hur sker det venösa återflödet?

Answer 27

När blodet kommer till vensidan återstår en mycket liten tryckskillnad. Det venösa återflödet beror därför inte så mycket av kammarkontraktionen i hjärtat, under är istället mer beroende av muskelkontraktion, respirationsrörelse (skapar undertryck) och kontraktion av glatt muskulatur i kärlväggarna.

Question 28

Vad har adrenalin för effekt på hjärta, arteriellt blodtryck och ventilation? Vad är det för receptorer/mekanismer bakom detta?

Answer 28

Effekt på hjärta: ökad hjärtfrekvens och ökad kontraktilitet (alfa 1-receptorer)

Effekt på arteriellt blodtryck: ökat generellt blodtryck (Beta 1-receptorer)

Effekt på ventilationen: vidgar luftvägarna (beta 2-receptorer)

Receptorerna för adrenalin kallas adrenoceptorer.