Fall 13 - Huden Flashcards

1
Q

Beskriv översiktligt hudens funktion.

A
  • SKYDD; mot UV-ljus, kemikalier, stötar, mikrober
  • KÄNSEL; känner av vår omgivning, tai n stimuli som sociala och sexuella kontakter
  • D-VITAMIN; syntes av D-vitamin
  • TEMPERATURREGLERING
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv översiktligt hudens tre lager.

A
  1. EPIDERMIS; yttersta lagret. This is where the magic happens (mycket olika typer av celler och strukturer)
  2. DERMIS; mellersta lagret. Kärl och nerver.
  3. SUBCUTIS; underhudsfett.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epidermis delas in i fyra lager. Vilka? Räkna upp dem inifrån och ut.

A
  1. Stratum basale
  2. Stratum spinosum
  3. Stratum granulosum
  4. Stratum corneum (hornlagret)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hudtjockleken varierar mellan olika ställen på kroppen. Var är huden som tjockast vs. tunnast? Vilket lager i epidermis är det som ger upphov till dessa tjockleksskillnader?

A

Huden är som tjockast på handflator och fotsula (1 mm) och som tunnast på ögonlocken (0.5mm). Det är tjockleks-skillnader i stratum corneum som ger upphov till dessa skillnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur tjockt lager av kortisol som behöver smörjas på huden beror på var på kroppen vi är. Om handflatorna behöver smörjas in med kortisol - ska lagret vara tjockt eller tunt?

A

Tjockt eftersom huden är extra tjock på handflator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med acral hud?

A

handflata eller fotsula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 3 st celler som är karakteristiska för epidermis.

A
  • keratinocyter
  • melanocyter
  • langerhandska celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad står EPU för?

A

Epidermal proliferative unit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Det sker en skada längst ut på epidermis (stratum corneum). Beskriv processen där huden kompenserar för skadan genom ökad proliferation.

A

Cellerna i epidermis är ordnade i vertikala kolumner - EPU. Cellproliferation sker av stamcellerna nere i stratum basale, sedan vandrar cellerna uppåt i kolumnen (som på tågräls). I dessa kolumner sker signalering vertikalt, dvs. längs med tågrälsen. Varje EPU är självförsörjande av celler. Så om celler längst ut på epidermis blir skadade signalerar de neråt och säger till stamcellerna att öka sin proliferation för att fylla på med celler som kompensation för skadan.

Det är ca 10 basala celler i en EPU.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med terminal differentiering?

A

Terminal differentiering är en speciell typ av differentiering där cellerna gradvis genomgår apoptos samtidigt som de differentierar. De flesta celler i huden ligger som terminalt differentierade i stratum corneum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kallas terminal differentiering i huden?

A

Keratinisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hudcellerna är inte passiva under sin differentiering, utan fyller andra funktioner på sin resa på väg till sin huvudsakliga funktion som keratiniserade celler i stratum corneum. Ge exempel på en funktion som hudcellerna i epidermis fyller under sin differentiering.

A

Exempelvis är de delaktiga i immunförsvaret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Det ultimata målet med den terminala differentieringen (keratiniseringen) är att bilda ett flerskiktat, på ytan keratiniserat (förhornat) epitel. Vad fyller detta keratiniserade epitel för funktion?

A

Keratinocyternas funktion:

Skyddar mot:

  • UV-ljus
  • kemikalier
  • trauma
  • mikrober

Viktig i aktivering av
- immunförsvaret och inflammation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv på molekylärnivå vad som händer under keratiniseringen.

A

Keratinocyternas cytoskelett är uppbyggt av keratinfilament, som i sin tur byggs upp av keratinproteiner. Det finns ca 20 olika keratinproteiner. Keratinproteinerna tvinnas hårt samman två och två (en basisk och en sur) så att de bildar tjocka stabila buntar som löper ut och fäster i desmosomer. Detta ger stabilitet åt cellen.

Vilka keratinproteiner som uttrycks varierar med hur långt gången keratiniseringen av cellen är. Basalt - dvs. precis i början av keratiniseringen, uttrycks normalt K5 och K14. I stratum corneum, när keratinocyterna har genomgått full keratinisering uttrycks normalt K1 och K10.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Det finns två olika familjer av keratinprotein. Vilka?

A

Basisk familj och sur familj

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad används keratintypning (koll av vilka keratinproteiner som uttrycks) till?

A

För diagnotisering av olika cancertyper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Keratinet har 1) mekanisk funktion och 2) icke mekanisk funktion. Den mekaniska funktionen handlar om att keratinet ger cellen stöd och stadga så att den bättre kan stå emot trauma. Vad handlar den icke mekansika funktionen om?

A

Keratinets icke mekaniska funktion handlar dels om dess roll i distruberingen av melanosomer och andra organeller i keratinocyten, och dels om dess roll i kontrolleringen av keratinocytproliferation mha K10 (uttrycks högt upp).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en desmosom? Vad är en hemidesmosom? Vad fyller dessa för funktion och varför är det viktigt?

A

Desmosomer binder ihop cellerna mycket starkt. En hemidesmosom binder fast basalcellerna till basalmembranet.

Att cellerna sitter ihop på detta sätt är mycket viktigt för att de ska kunna kommunicera med basalcellerna och inom EPU:n generellt. Om en cell mister kontakt med sitt basalmembran går den i apoptos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Det finns fem olika intercellulära junctions i epidermis. Vilka? Beskriv deras olika funktioner.

A
  1. Fokaladhesion: håller fast cellen till basalmembranet
  2. Adherence junctions: signalerar ner till basalmembranet när det behövs nya celler
  3. Desmosomer: ren mekanisk funktion, håller ihop cellerna
  4. Tight junctions: hindrar vattenflöde in och ut ur kroppen via huden
  5. Gap junctions: kanaler mellan cellerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är integriner?

A

En typ av receptor. Integriner är den viktigaste receptorn mellan celler och extracellulär matrix. Integriner har viktiga intracellulära signaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken integrin är markör för epidermala STAMceller?

A

B1 integrin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas keratinocyterna när de har keratiniserats fullständigt och når stratum corneum?

A

Corneocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur många celllager består stratum basale av?

A

Stratum basale är mycket tunt och består endast av ett enda celllager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad händer i respektive lager av epidermis under den terminala differentieringen?

A
  1. Stratum basale:
    - i stratum basale finns stamceller som ger upphov till proliferationen i EPU
    - känns igen histologiskt genom att cellerna är längre än övriga epidermala celler
    - endast ett cellager tjock
  2. Stratum spinosum:
    - plattare celler än i stratum basale
    - flera cellager tjockt
    - de översta cellerna i stratum spinosum innehåller lamellära kroppar (tömmer sitt innehåll av fetter och enzymer intercellulärt när keratinocyterna kommer upp i stratum corneum)
  3. Stratum granulosom:
    - i detta lager genomfår keratinocyterna många förändringar för att bli starka och redo för att gå upp i stratum corneum:
  • Tillplattade: keratinocyterna är ordentligt tillplattade här
  • Keratohyalingranula: får särskilda granule som kallas keratohyalingranula och innehåller mycket profilaggrin, keratin, loricrin.
  • Apoptos: i detta cellager kan man tydligt märka av apoptosen. Keratinocyterna blir av med E.R, RNA, mitokondrier och cellkärnan börjar lösas upp.
  • Cornified envelope: i gränsen mot stratum corneum bildas cornified envelope.
  • Konfirmationsförändring av desmosomer –> blir till corneodesmosomer
  1. Stratum corneum:
    - fullt keratiniserade keratinocyter, dvs. corneocyter:
  • har cornified envelope
  • saknar organeller
  • ordentligt tillplattade
  • tjockleken på stratum corneum varierar över kroppen
  • strukturen på stratum corneum kan liknas vid en tegelvägg där tegelstenarna är de tillplattade corneocyterna och “murningen” utgörs av intercellulärt lamellärt fett. Corneodesmosomerna förstärker bindningen mellan cellerna ytterligare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad fyller proteinerna profilaggrin, keratin och loricrin för funktion?

A

De är mycket viktiga för huden som barriär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv den process där keratinocyter övergår till att bli corneocyter.

A
  • Epidermalt transglutaminase korsbinder intracellulära proteiner (loricrin som finns i keratohyalingranula) så att cornified envelope bildas. Cornified envelope är ett stärkande cellskal som ligger innanför cellmembranet.
  • Strukturen av desmosomerna förändras och blir till corneodesmosomer
  • På gränsen mellan stratum granulosom och stratum corneum ansamlas de lamillära kropparna och tömmer sitt innehåll (fetter och särskilda enzymer) genom exocytos. I stratum corneum är corneocyterna inbäddade i fetter och annat gott som de lamillära kropparna skickar ut. Detta ger stadga och bidrar till att upprätthålla vatten-permeabilitets barriären.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kallas den process där cellerna i stratum corneum stöts bort (för att ge plats åt nya celler)?

A

Deskvamation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv hur deskvamation går till.

A

Corneodesmosomerna bryts ned av enzymer. Detta gör att corneocyterna blir lösa och kan lossna. Cellavstötningen sker normalt i balans med cell proliferationen i basalmembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur lång tid tar det från det att en kreatinocyt bildas tills dess att den stöts bort från stratum corneum?

A

ca 5-6 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

På vintern får vi ofta torr hud. Hur påverkar det huden som barriär?

A

För att stratum corneum ska kunna utgöra en god barriär krävs att den hålls lagom “smörjd” och fuktig. Blir den för torr blir stratum corneum sprött och barriärer spricker lätt. Alltså får vi en sämre barriär när vi får torr hud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hudens barriär försämras när vi får torr hud. Det är alltså viktigt att huden hålls fuktig och “smörjd”. Hur påverkas barriären av att huden blir för fuktig?

A

För mycket fukt är inte heller bra för barriären. Vi får då en sämre barriär mot kemikalier, samt en större ansamling av bakterier på hudytan.

Normalt sett kompenseras dock detta av det låga pH-värdet i huden. Stratum corneum har också en viss elektrisk laddning som också utgör ett visst skydd.

32
Q

Hur skapas det låga pH-värdet i huden?

A

Genom svett, fett och nedbrytningsprodukter av innehållet i keratohyalingranule.

33
Q

Hur upprätthålls fuktigheten i stratum corneum?

A

Fuktigheten i stratum corneum upprätthålls genom att corneocyterna är packade med aminosyror och andra lågmolekylära ämnen. De flesta av aminosyrorna har bildats genom att filaggrin (finns i keratohyalingranule) brutits ned. Detta skapar osmotiskt tryck. Vattentransporten sker via osmos från underliggande vävnader.

34
Q

Filaggrin är ett protein med många funktioner. Beskriv filaggrins funktion i huden.

A

Filaggrin förekommer i tre olika former (profilaggrin, filaggrin och filaggrin nedbrutit till aminosyror) och har olika funktioner i olika faser av den terminala differentieringen.

Profilaggrin:

  • keratinocyt signalering
  • huvudsakliga innehållet i keratohyalingranula
  • Enucleation (tar bort cellkärnan) när keratinocyterna ska mogna till corneocyter

Filaggrin:

  • bidrar till stratum corneums struktur och funktion
  • förhindrar transepidermal vattenförlust

Aminosyror:

  • bidrar till lågt pH-värdet
  • Anti-stafylokock effekt
  • skyddar mot UV-ljus
  • immunmodulation
  • hydrering av stratum corneum
35
Q

I vilket lager i epidermis har vi melanocyter?

A

Stratum basale

36
Q

Hur bildas melanin?

A

Melanin bildas i särskilda organeller som kallas melanosomer. Syntesen katalyseras av enzymet tyrosinas som finns i melanosomen.

När syntesen är klar skickas melanosomen, via melanocyternas dendriter, över till keratinocyter. I keratinocyterna lägger sig melaninet runt DNA som ett skydd.

37
Q

I vilket lager i epidermis har vi mest melanin?

A

Keratinocyter i stratum basale har mycket melanin, vilket känns logiskt då det är där vi har stamceller vars DNA är viktigast att skydda.

38
Q

Vad är det som avgör en person hudfärg?

A

Det som avgör hudfärgen är typ av pigment, tyrosinasaktivitet, mättnadsgrad i melanosomen, storlek på melanosomen.

Alla människor har lika många melanocyter, oavsett hudfärg.

39
Q

Varför blir man “brun” när man solar?

A

Melaninproduktionen stimuleras av UV-ljus. UV-ljuset ökar tyrosinasaktiviteten i melanosomerna. Detta ger en pimentförändring som man kan se ungefär ett dygn efteråt.

40
Q

Om det tar ett dygn innan man ser den långvariga pigmentförändringen efter att man har solat, varför tycker jag då att jag blir brun omedelbart efter jag varit ute i solen?

A

Den färgförändring i huden som man kan uppleva nästan omedelbart efter att man solat beror på fotooxidering av redan befintligt melanin. Detta är en kortsiktig färgförändring som visar sig ca 1 h efter bestrålningen med UV-ljus.

41
Q

Beskriv hur melaninproduktionen regleras hormonellt.

A

MSH är ett hormon som stimulerar till ökad melanin produktion, men har egentligen en liten effekt på pigmenteringen.

42
Q

Varifrån frisätts MSH?

A

Adenohypofysen, keratinocyter och melanocyter.

43
Q

Utöver MSH, finns det tre andra hormoner som påverkar melaninproduktionen. Vilka då?

A

Könshormonerna testosteron, österogen och progesteron.

44
Q

Hur påverkar receptorn för MSH hudfärg/pigment?

A

MSH-receptorn är en mycket polymorf receptor. Vissa alleler är helt utan funktion. Då får man rött hår. MSH-receptorn påverkar hudfärg, hårfärg och fräknar.

45
Q

Vilken typ av UV-ljus blir man mest röd av?

A

UVB

46
Q

Vilken typ av UV-ljus blir man mest brun av? (används i solarium)

A

UVA

47
Q

Vilken typ av UV-ljus är cancerframkallande?

A

UVA och UVB

48
Q

Om man verkligen vill sola men vill minimera risken för cancer, när på dagen är det som “säkrast” att sola och varför?

A

På eftermiddagen när ljuset är mer rött. Då är vi längre ifrån UV-ljuset och riskerna är lägre. Stor skillnad i risk.

49
Q

Hur är melanosomerna strukturerade i ljus hud? Vilken typ av pigment har personer med ljus hud?

A

melanosomernas struktur: är mindre, klustrade

pigment: pheomelanin

50
Q

Hur är melanosomerna strukturerade i mörk hud? Vilken typ av pigment har personer med mörk hud?

A

melanosomernas struktur: större, utspridda

pigment: eumelanin

51
Q

I vilket lager i epidermis har vi langerhandska celler?

A

I mittersta delen av epidermis (stratum spinosum och stratum granulosa). Framförallt har vi langerhanska celler i stratum spinosum.

52
Q

Vad gör en aktiverad langerhandsk cell?

A

Går ut i lymfan och letar efter en T-cell att presentera antigen för.

53
Q

Vad är karakteristiskt för langerhandksa celler morfologiskt?

A

Att de har långa dendriter.

54
Q

Om man solar mycket hämmas delar av immunförsvaret i huden. Hur då?

A

UVB-ljus hämmar langerhandska celler som är vakt-postceller i huden. Normalt sett verkar langerhandska celler proinflammatoriskt.

55
Q

Vad har merkelceller för funktion?

A

Man vet inte riktigt vad merkelceller har för funktion, men man anar att deras funktion har att göra med känsel - “touchreceptor”. De ligger nära nervändar i stratum basale och utsöndrar neuropeptider.

56
Q

Var i huden finns merkelceller?

A

I stratum basale i behårad hud.

57
Q

Beskriv dermis uppbyggnad/struktur.

A

Bindväv med kärl och nerver

58
Q

Förklara hur blodkärlen i dermis påverkar temperaturrelgeringen.

A

Blodkärlen i dermis är mycket viktiga för kroppens temperaturreglering. Vid hypertermi reglerar sympaticus blodflödet så att det går i blodkärl långt ut i dermis (ytliga horisonetella komplexet) –> avkylning. Om vi fryser reglerar sympaticus blodflödet så att det går i blodkärl långt in i dermis (djupa horsiontella komplexet) –> behåller värmen inne i kroppen, viktiga organen.

59
Q

Vad är det som gör att man får böjveckeksem?

A

Förlust i förmågan att producera smörjande oljor i huden etc.

60
Q

På huden har vi en stor normalflora av bakterier. Faktum är att våra egna celler är minoritet. Vilka bakterier ingår INTE i normalfloran?

A) Staf epidermis
B) Mycoplasma hominis
C) Mikrococker
D) Korynebakterier
E) Escherichia coli
F) Propionebacterium acnes
G) Staf aureus
A

B) och E)

61
Q

Förklara varför man får acne.

A

Acne beror på ett felaktigt reaktionsmönster på bakterien propionebacterium acnes som finns i vår normalflora på huden. Det är TLR2-receptorer som felaktigt aktiveras av bakterien. Denna reaktion är genetisk, ofta har man därför ungefär lika mycket acne som någon av sina föräldrar.

62
Q

Varför går acne oftast över vid 20-årsåldern?

A

Efter ca 20 år brukar kroppen förstå att den reagerar felaktigt på propionebacterium acnes, som ju faktiskt ingår i vår normalflora. Vi får då inte denna TLR2-signalering och acnen försvinner.

63
Q

Vad har interleukinerna (cytokin-familj) IL-1, IL-6 och TNFalfa för roll?

A

Mycket viktiga i responsen på inflammation (acute-phase response). Inducerar feber.

64
Q

Vad har interleukinen (cytokin-familj) TNFalfa för funktion?

A

Kraftigt inflammatorisk response för att kontrollera infektion.

65
Q

Vad har interleukinen (cytokin-familj) IL-8 för funktion?

A

medierar kemotaxis för neutrofiler (PMNs) till infektionsplatsen.

66
Q

Vad har interleukinen (cytokin-familj) IL-12 för funktion?

A
  • Aktiverar T-celler och NK-celler
  • Reglerar T-hjälparcell 1 respons
  • Viktig roll i aktiveringen av adaptiva immunförsvaret
67
Q

Vad har interleukinen (cytokin-familj) IL-10 för funktion?

A
  • antiinflammatorisk aktivitet
68
Q

I huden har vi AMP som hjälper oss att försvara oss mot mikrober. Vilka celler i huden producerar dessa AMPs?

A

Keratinocyter

69
Q

Nämn 3 st olika grupper av AMPs.

A

1) defensiner
2) psoriasin
3) cathelicidin

70
Q

Vad står PMNs för?

A

polymorphonuclear neutrophils, dvs. neutrofiler

71
Q

Beskriv keratinocyternas roll i immunförsvaret.

A

Utsöndrar mycket proinflammatoriska ämnen så som cytokiner, kemokiner, syreradikaler, AMPs, neuropeptider och eikosanoider.

72
Q

Var i huden har vi mastceller normalt sett?

A

Mastceller finns normalt i dermis.

73
Q

Vad har mastceller för funktion?

A

Kan degranulera och frisätta histamin och andra inflammatoriska substanser.

74
Q

Förklara hur rekryteringen av antigenspecifika effektor T-celler till huden går till.

A

1) Langerhandksa celler och dendritiska celler i huden går ut i lymfan och presenterar antigen för T-celler som cirkulerar där.
2) T-celler prolifererar och differentierar till effektor T-cells och memory cells. De uttrycker “skin homing receptor” som hjälper dem att hitta “hem” till huden där de ska bekämpa det specifika antigenet.
3) Antigenspecifika effektor T-celler lämnar lymfnoden och går in i cirkulationen. Via sina skin homing receptorer hittar de till huden.

75
Q

Ge exempel på en skin homing receptor.

A

CLA - cutaneous lymphocyte antigen