Fall 5.2 - Cirkulation Flashcards
Resistanskärl/regleringskärl styr regionala blodflöden. Beskriv de olika typerna av dessa kärl (uppbyggnad och funktion).
- Finkalibriga arteriella kärl:
Tunica media med mycket glatt muskulatur som kan skapa stort flödesmotstånd i kärlet. Dessa blodkärl styr regionala blodflöden. - Prekapillära resistanskärl:
Dessa kärl har en mycket hög basaltonus, dvs. i sitt normalläge är de mycket åtrdagna så att lite eller nästan inget alls blod kan flöda igenom. Prekapillära resistanskärl styr blodflödet över kapillärer.
Tunica intima kommunicerar med blodet i kärlet och reglerar sedan olika mekanismer utifrån detta. Hur känner tunica intima av vad som händer i blodet? Och vad är det som tunica intima reglerar? (5 st)
Via glycocalyx. Glycocalyx fungerar som små känselspröt som sitter på varje endotel cell.
Reglerar följande:
- Inflammation
- Angiogenes (nybildning av kärl)
- Glatt muskeltonus (hur ihopdraget kärlet ska vara, hur stor flöde den ska tillåta igenom)
- Koagulation
- Kärlväggspermeabilitet
Kapillärväggen är extremt tunn. Vad är den uppbyggd av?
Kapillärväggen har endast endotel.
Gör en jämförelse mellan artärer och motsvarande vener. Vad är skillnaden?
Artärer har en mycket tjockare kärlvägg än motsvarande vener. Skillnaden beror på mängden glatt muskulatur och elastiska fibrer i tunica media. Vener är därför mer sladdriga till sin struktur och därmed också mer efterföljsamma. Venerna rymmer 2/3 av blodet i vila.
Hur får man ett ökat, respektive minskat, volymflöde genom blodkärlen?
Flödesresistansen är starkt beroende av radien i kärlet (Poiseuilles lag). Q = delta P / resistansen
För att öka VOLYMflödet - minska radien genom vasokonstriktion
För att minska VOLYMflödet - öka radien genom vasodilation
OBS! Blanda ej ihop med flödeshastighet!
Hur sker blodflödesregleringen på central nivå? Vilket system fattar det slutgiltiga beslutet - det på centralnivå eller det på regionalnivå?
Genom:
- vasodiatiornerver
- vasokonstriktornerver
- humoral reglering via cirkulerande vasoaktiva ämnen (t.ex. adrenalin, noradrenalin)
Det regionala systemet är det som fattar det slutgiltiga beslutet för blodflödesregleringen. Den regionala styrningen kan slut ut den centrala.
Vad är WSS (Wall Shear Stress)? Och hur påverkar det blodkärlen?
WSS uppkommer genom friktionen som bildas mellan blod och endotel då blodet flödar genom kärlet. WSS kan skada endotelet.
Vad leder till ökad WSS (Wall Shear Stress)? Vad har kärlen för försvarssystem mot ökad WSS?
WSS ökar om:
- blodet får en ökad viskositet (trögflytande, t.ex. vid mycket hemoglobin eller mycket vita blodkroppar)
- flödeshastigheten genom kärlet ökar
- radien på kärlet minskar (mer blod som kommer i kontakt med kärlväggen i små kärl, i stora kärl är det en mindre del av blodet som kommer i kontakt med kärlväggen)
Kärlväggens försvarsmekanism mot WSS:
- Omedelbart respons (inom 1 min):
När WSS blir för hög och endotelet riskerar att ta skada så frisätter endotelet NO som stimulerar till vasodilation av blodkärlet. Vasodilationen ger en ökad radie i kärlet, vilket i sin tur gör att WSS minskar. - Långsiktig (långsammare) respons:
Nybildning av kärl, angiogenes
Förklara på molekylärnivå hur frisättning av NO stimulerar till vasodilation. Rita gärna.
Frisättning av NO –> aktiverar guanylylcyklas, som i sin tur –> aktiviterar GMP till cGMP som i sin tur —> ger relaxation i den glatta muskulaturen i tunica media.
NO har en mycket kort halveringstid och bryts ned mycket snabbt. Detta är tur, för annars hade det varit svårt att kunna reglera lokalt.
Vad finns det för risker om man får för låg WSS?
Det har visat sig att det framförallt är i områden med låg WSS som vi får atherosclerosis (åderförkalkning). WSS i lagom dos är alltså bra!
Ibland händer det att cellerna i ett visst område inte får tillräckligt med blodflöde. Vad gör kroppen då för att reglera detta? (Lokal reglering)
När cellerna inte får tillräckligt med blodflöde börjar produkter som laktat, ATP, lågt partialtryck för syre, högt partialtryck för koldioxid, lågt pH etc (produkter som hör ihop med ökad metabolisk aktivitet) att bildas i interstitiet. Dessa produkter kan direkt aktiviera second messangers som i sin tur stimulerar vasodilation i de lokala blodkärlen.
(Det ökade flödet leder till ökat WSS –> NO –> ytterliggare vasodilation och ökat flöde)
Hur regleras det lokala blodflödet vid blodtrycksförändringar?
Vid minsta lilla blodtrycksförändring förändras hur uttänjda glattmuskulaturen i tunica media är. Den glatta muskulaturen svarar då genom att inducera vasokonstriktion eller vasodilation så att blodflödet blir det samma. Detta kallas för myogen autoreglering. T.ex. när vi ställer oss upp så ökar blodtrycket kraftigt i benen, men benen har egentligen inte behov av så mycket blod, varför myogena mekanismer leder till vasokonstriktion.
Beskriv och förklara vad som händer om kemoreceptorer (carotid bodies, aortic bodies) detekterar lågt partialtryck för syre.
Perifera kemoreceptorer har som primär uppgift att reglera ventilationen. När de perifera kemoreceptorerna registrerar lågt partialtryck för syre (eller högt partialtryck för koldioxid) frisätter de neurotransmittors till en nerv som ligger intill och väntar på signal. Sedan sprids signalen vi får vasokonstriktion i blodkärlen och ökad ventilation.
Beskriv vad som händer med avseende på blodflödesreglering när man gör tå-hävningar.
- Vi ställer oss upp, varpå blodtrycket i benen ökar kraftigt.
- Myogena mekanismer agerar och stimulerar vasokonstriktion av blodkärl i benen
- Vi börjar göra tå-hävningarna varpå musklerna börjar arbeta och den metaboliska aktiviteten går upp. Partialtrycket för syre går ned, partialtrycket för koldioxid ökar. Produkter som laktat bildas.
- De förhållanden som nu råder i interstitiet (lågt pO2, högt pCO2, laktat) kommunicerar direkt med kärlväggen som inducerar vasodilation.
- Blodflödet ökar till följd av vasodilation. WSS ökar då. NO frisätts från blodkärlet, vilket resulterar i en ökad vasodilation.
- Ytterligare ökat blodflöde.
- Central aktivering av sympatikus –> ökat hjärtarbete, ökat blodtryck, ökat blodflöde generellt i kroppen. Samtidigt vasokonstringeras blodkärl i buken mm, för att omfördela blodet till musklerna. (Detta är ett exempel på central reglering av blodflödet. Den centrala regleringen använder sig av vasodilatornerver, vasokonstriktornerver och humoral kontroll via cirkulerande vasoaktiva ämnen).
Beskriv kapillärsystemet och hur blodflödet regleras genom kapillärer.
Vi har flera parallella kapillärer i samma område. I vila (lågt behov) har vi bara blodflöde genom 1/9 kapillärer i samma område. Vilken kapillär som är öppen varierar dock minutärt. Det innebär att vi har en mycket stor reservkapacitet. Kapillärerna öppnas och stängs via prekapillära sfinktrar, som alltså styr blodflödet genom kapillärerna.
Vi maximalt behov öppnas alla sfinktrar.
