FL - bakterier

Question 1

Hur ser den grampositiva bakteriens barriär mot omgivningen ut?

Answer 1

1. plasmamembran
2. tjock cellvägg

(inifrån och ut)

Question 2

Hur ser den gramnegativa bakteriens barriär mot omgivningen ut?

Answer 2

1. plasmamembran
2. cellvägg
3. yttermembran

(inifrån och ut)

Question 3

Vad har plasmamembranet för funktion hos bakterien?

Answer 3

1. Permeabilitetsbarriär
2. Ankare för proteiner (t.ex. adhesionsmolekyler, vissa enzymer)
3. Upprätthåller en energi-gradient över membranet (något positiv på utsidan och något negativ på insidan, underlättar membrantransport)

Question 4

Vad är bakteriers cellvägg uppbyggd av för typ av kolhydrat?

Answer 4

Peptidoglykan

Question 5

Är de flesta bakterier grampositiva eller gramnegativa?

Answer 5

Gramnegativa, det är normaltillståndet.

Question 6

Vad kallas området som bildas mellan membranen hos gramnegativa bakterier? Vad finns där?

Answer 6

Periplasmatiskt utrymme. Här finns hög koncentration av enzymer och toxiner.

Question 7

Hur skiljer sig förutsättningarna för membranproteiner i plasmamembranet från membranproteiner i cellväggen?

Answer 7

Membranproteiner i cellväggen sitter med kovalentabindningar, dvs. de sitter fast och kan inte diffundera/flytta på sig. Detta innebär att dessa molekyler, t.ex. toxiner, bara kan frisättas om bakterien lyserar.

I plasmamembranet sitter proteinerna INTE med kovalentabindningar, vilket gör att de kan flytta på sig i membranet - koncentreras eller spridas ut.

Question 8

I tårar och saliv har vi enzymer som kan bryta ned bakteriers cellvägg. Hur då?

Answer 8

Bakteriers cellvägg är uppbyggd av peptidoglykan (kolhydrat). Bindningarna som håller ihop cellväggen är lysozym-känsliga, därför kan de brytas ned av lysozym i våra kroppsvätskor. Utan cellvägg blir bakterien mycket känslig/skör.

Question 9

Grampositiva bakterier har en tjock cellvägg av peptidoglukan. Är det lättast att ta sig igenom grampositiva eller gramnegativa bakteriers cellvägg?

Answer 9

Grampositiva. Trots att grampositiva bakteriers cellvägg är tjockare är den lättare att ta sig igenom eftersom den är luftig. Gramnegativa bakterier har kompakt cellvägg som är svår att ta sig igenom.

Question 10

Vad menas med virulensfaktor?

Answer 10

Beståndsdelar hos en organism som ger den förmåga att orsaka sjukdom, men som egentligen inte är nödvändiga för organismens livskraft i övrigt.

Question 11

Ge exempel på en virulensfaktor hos en grampositiv bakterie.

Answer 11

Teikonsyra. Membranprotein i cellväggen (sitter fast med kovalent bindning). Den är “snäll” så länge den sitter fast i membranet, men kan bli taskig när bakterien lyserar och släpper ut fri teikonsyra.

Question 12

Ge exempel på en virulensfaktor hos en gramnegativ bakterie.

Answer 12

LPS. Sitter fast i yttermembranet hos gramnegativa bakterier. Frisätts bara när bakterien lyserar.

Question 13

Vad är fimbrier?

Answer 13

korta utskott bestående av protein som sitter fast i cellväggen, kan vara virulensfaktor

Question 14

Vad är pili?

Answer 14

Långa utskott bestående av proteiner som sitter fast i cellväggen, kan vara virulensfaktor

Question 15

Vad är flageller?

Answer 15

Proteinstrukturer för rörelse, alla bakterier kan inte röra sig av egen kraft, men de som kan de har flageller

Question 16

Vad är glykokalyx?

Answer 16

Lager av kolhydrater, kan vara kapsel eller slem.

Kapsel är en väldefinierad morfologisk struktur. Kan vara tjock och kan göra att bakterierna blir svåra för immunförsvaret att känna igen.

Slem är slem, t.ex. hala klippor precis vid vattenbrynet - orsakat av slemproducerande membraner. Ofta slemytan på fiskar.

Question 17

Vad är inklusionskroppar?

Answer 17

Lagring av energi eller byggstenar, oftast i form av kolhydrater.

När bakterien har gott om näring så lagrar de gärna energi i kolhydrater. Kan göras i form av inklusionskroppar inuti bakteriecellen. Under sämre tider kan bakterien bryta ned inklusionskropparna för att få energi.

Question 18

Vad menas med en vegetativ cell?

Answer 18

En cell som är levande

Question 19

Vad är skillnaden mellan exosporer och endosporer?

Answer 19

Exosporer bildas i särskilda fruktkroppar, eller sporbildande organ, som är SKILDA från den vegetativa cellen

Endosporer bildas inuti den vegetativa cellen

Question 20

Beskriv hur endosporer bildas.

Answer 20

1. Ogästvänliga miljöer inducerar bildning av sporer
2. Assymetrisk “celldelning”:
   - Kondensering av arvsmassan i den del som ska bilda spor, dehydrering, koncentration av makromolekyler
   - Den del av cellen som i normalfall skulle ha blivit en vegetativ cell kommer så småningom att brytas ned
3. Bildas tjockare membran runt den del som ska bilda spor och cortexspor - som en tjock cellvägg runt spor
4. Till slut bryts det som inte ska bli spor ned –> vi får frisättning av en spor
5. Sporer kan leva extremt, extremt, extremt länge. När sporerna hamnar i en mer gynnsam miljö börjar den att gro och utvecklas till en vegetativ cell.

Question 21

Ge exempel på två stycken bakteriesläkten som är sporbildande.

Answer 21

Två grampositiva sporbildande bakteriesläkten:

1. Bacillus
2. Clostridium

Question 22

Vad för typ av metabolism har baciullus?

Answer 22

Fakultativt anaerob, vilket innebär att de växer bättre i syrerik miljö där de får en mer effektiv metabolism (kan utnyttja glukos bättre)

Question 23

Vad för typ av metabolism har clostridium?

Answer 23

Strikt anaerob obligat, dvs. dör i kontakt med syre. Saknar enzymer som kan ta hand om reaktiva syreradikaler.

Question 24

I vilken typ av miljö trivs mikroaerofila bakterier som bäst?

Answer 24

I miljöer där det är en låg syrehalt, t.ex. i våra tarmar och slemhinnor där andra mikroorganismer förbrukar stora delar av syret.

Question 25

Beskriv hur bakteries celldelning går till.

Answer 25

1. DNA replikation (hastighetsbegränsande för hela celldelningen)
2. Cell elongation (dubblering av cellmaterial som ribosomer etc)
3. Septum formation (mellanvägg)
4. Cellerna släpper taget om varandra, formation av distinkta väggar (det är inte alltid som bakterieceller släpper taget om varandra, utan vissa sitter kvar via septum och bildar aggregat t.ex. streptokocker, staflokocker etc)

Question 26

Hur sitter bakterier ihop som streptokocker?

Answer 26

som i en kedja

Question 27

hur sitter bakterier ihop som staflokocker

Answer 27

som i druvklasar

Question 28

hur sitter bakterier ihop som diplokocker?

Answer 28

två och två

Question 29

Hur lång tid tar en normal bakteriecelldelning? Jämför med human celldelning.

Answer 29

bakteriell celldelning: 18-20 min

human celldelning: 10-12 h

Question 30

Beskriv mikrobiell tillväxt i renkultur

Answer 30

1. Lag-fas: anpassningsfas till det nya mediet
2. Exponentiell fas: när bakterierna har anpassat sig går det väldigt snabbt, delar sig mycket (18-20 min). Uttrycker många virulensfaktorer
3. Stationära fasen: bakterierna har uppnåt en hög koncentration i odlingsmediet. Ungefär lika många bakterier bildas som dör - dvs. en jämn nivå av bakterier.
4. Döds-fasen: näringsämnen tar slut och bakterierna förgiftar varandra med toxiner. De muterar och anpassar sig utefter de nya förhållandena. Ca 99% dör, 1 % överlever. Detta är en viktig aspekt i naturen för det innebär att bakterierna kan frodas igen när det blir bättre levnadsförhållanden.

Question 31

Var i kroppen kan vi får renkulturer?

Answer 31

i miljöer som normalt ska vara sterila, tex. plasma och lungor

Question 32

Vad menas med att den prokaryota cellen är haploid?

Answer 32

Att den bara har en kopia av genomet i en vilande cell

Question 33

Vad är en plasmid?

Answer 33

Extragenomiskt DNA som är lätt att överföra mellan bakterier - kan “ge” egenskaper till varandra, t.ex. antibiotikaresistens

Question 34

Hur är bakteriellt DNA ofta organiserat?

Answer 34

I en ringstruktur av kondenserat, tvinnat DNA. Stabiliseras även av proteiner (obs ej histoner –> ej kromosom).

Question 35

Genetiskt utbyte hos prokaryoter är enkelriktat. Vad menas med f plus och f minus?

Answer 35

f plus = donor (givare av genetiskt fragment)

f minus = recipient (mottagare av genetiskt fragment)

Question 36

Vilka tre DNA-överföringsmekanismer finns det?

Answer 36

1. transformation
   - överföring av fritt, naket, DNA till en cell (eukaryoter)
2. transduktion
   - virusmedierad DNA-överföring (ffa bakterier)
3. konjugation
   - överföring medierad av konjugativa plasmider (kräver cell-cell kontakt)

Question 37

När under en bakteries tillväxtfas kan transformation ske?

Answer 37

Transformation kan bara ske under en kort period av den exponentiella fasen. Under denna period, dvs. när bakterien är tillgänglig för att ta upp fritt DNA så säger man att bakterien är kompetent.

Question 38

Ge ett exempel på hur bakterier kan få tillgång till DNA som kommer från massa olika organismer, och förena detta DNA i sin egen DNA-molekyl.

Answer 38

Bakterier kan förändra sitt genom. Arvsmassa från bakterier som lyserar kommer att spridas ut. Då kan andra bakterier runt omkring ta upp genetiska fragment och integrera i sin egen DNA-molekyl