F5 Bromsen för cancer

Question 1

Vad är funktionen för tumörsuppressorgener?

Answer 1

Motverka celldelning

Question 2

Vad innebär det att tumörsuppressorgener är recessiva?

Answer 2

Recessiva = man måste inaktivera båda allelerna för att funktionen ska upphöra helt

Question 3

Hur kan det komma sig att vissa individer med nedärvda tumörsuppressorgenmutationer kan leva ett helt liv utan att få cancer?

Answer 3

Celler har i de flesta fall två kopior av varje gen

En mutation i en tumörsuppressorgen leder därför oftast inte till en förändrad funktion

Question 4

Hur kan den friska kopian på tumörsuppressorgenen förloras?

Answer 4

Den “friska kopian” kan dock förloras under celldelning (nondisjunction)

Question 5

Om man har en nedärvd defekt allel av en tumörsuppressorgen, löper man då större risk för att drabbas av cancer?

Answer 5

Ja det krävs bara en “hit” för att slå ut den andra allelen

Question 6

Vad innebär “second hit hypotesis” aka sporadiska fall, det vill säga icke-familljär?

Answer 6

1. De här två kopiorna måste först inaktiveras av en mutation
2. Samma cell som har den här mutationen måste sen inaktivera den andra allelen = för att båda generna ska inaktiveras

Osannolikt scenario

Question 7

Hur slår man ut den andra allelen i en second hit hypotesis?

Answer 7

Punktmutation (mycket osannolikt med två efterföljande punktmutationer)

Mest torligt:
non-disjunction eller
deletioner

Question 8

Vad innebär non-disjunction?

Answer 8

Vid själva celldelningen då kromosomerna ska segregeras till sina respektive dotterceller så händer det ganska ofta att kromosomerna inte delar sig perfekt

Två kromosomer kanske går till ena cellen, och den andra cellen blir utan = man förlorar en allel på detta sätt

Question 9

Hur signaleringen för celldelning till?

Answer 9

1. När cellen tar emot signaler utifrån att den ska dela så ökar cyklin D i koncentration
2. När cyklin D ökar i koncentration så associerar den med ett annat protein: cyklinberoende kinas (Cdk)
3. Detta Cdk-komplex fosforylerar Rb-proteinet
4. När Rb-proteiner fosforyleras så släpper den transkriptionsfaktorn E2F
5. När E2F blir fri stimulerar den transkription av gener/ proteiner som är viktiga att driva cellcykeln
   Exempelvis:
   Cyklin A och B: båda dessa cykliner som driver cellen genom cellcykeln
   E2F stimulerar även cyklin E, som med ett annat cyklin-beroende-kinas (Cdk) hjälper till att fosforylera Rb
6. Transkriptionsfaktorer för enzymer till DNA-syntesen
   Man får en väldigt snabb och effektiv övergång från G1 till S-fasen
7. S-fas → proliferation

Question 10

Vad är ATM?

Answer 10

ATM är ett sensorprotein som känner av hur cellen mår (hypoxi, stress, DNA-skada)

Detta sensorprotein kan fosforylera p53

Question 11

Hur förmedlas en skada på DNA av p53 till att cellproliferation avstannar (från DNA skada till de proteiner som kontrollerar cellcykeln)?

Answer 11

1. ATM aktivering
2. ATM fosforylerar p53 så att p53 släpper från MDM2
3. Om p53 blir fosforylerat kan den binda till DNAt och fungera som en transkriptionsfaktor
4. p53 ger transkription och translation av p21
5. p21 ger CDK inhibering
6. Hämmande av RB-fosforylering
7. Inget av genen E2F som kodar för transkriptionsfaktorer
8. Inga transkriptionsfaktorer för enzymer till DNA-syntesen
9. Ingen S-fas → ingen proliferation

Question 12

Vilka blir konsekvenserna av p53?

Answer 12

p53 → cellen stannar i restriktionspunkten
p53 stödjer cellcykelstopp (arrest) för att möjliggöra DNA-reparation eller hantera cellstressen/ hypoxi
Om cellen löser sina problem: då släpper fosforyleringen av ATR så att p53 inte fosforyleras och därav stabiliseras

p53 → apoptos
p53 kan även ge apoptos för att förhindra delning av celler med skador på sitt DNA
Detta sker genom transaktiveringen av sina målgener som inducerar cellcykelstopp och/eller apoptos

Question 13

Hur medieras apoptos?

Answer 13

1. Initierande (initiator) caspaser (2,8,9,10)
   Initierade klyver inaktiva pro-former av effektor caspaser
2. Effektor (executioner) caspaser (3,6,7)
   Effektor caspaser klyver intracellulära substrater som leder till apoptos

Alternativt kan man tänka sig den mitokondriella vägen (via cytokrom C och caspas 9) och dödsreceptorvägen (visa FasL, FADD och caspas 8)

Question 14

Hur regleras p53?

Answer 14

p53 producerar även ett protein (MDM2) som degraderar p53-proteinet självt via ubiquitinering

p53 märks upp av ubiquitin och degraderas genom proteasom

Question 15

Vad ger minskad degradering av p53?

Answer 15

Oncogene-aktivering/ DNA-skador och kemoterapi gör att cellen motverkar att MDM2 kan ubiquitinera p53