DAG 4: INFEKTIONER PRIMÄRVÅRDEN Flashcards

Infektioner, pediatrik, smärta, psykiatri, årskontroller

1
Q

Vilka parametrar används för att klassificera en infektion som låg, medel eller hög risk inom primärvården?

A

Enligt NICE guidelines:
- RLS
- AF och saturation
- SBT och puls
- Temp
- Diures (orange, röd)
- Samsjuklighet (orange)
- Social situation (orange)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur delar man in urinvägsinfektioner? Vad ger dem för symtom? När ska man ge antibiotika?

A

a) Akut cystit; rikligt med vätska, smärtstillande, om mycket besvärligt kan antibiotika ges.
- Sveda
- Trängningar
- Frekventa miktioner
- Ev buksmärta men ingen feber

b) Febril urinvägsinfektion; antibiotika po/iv
- Feber och ibland frossa
- Illamående, kräkningar
- Miktionsbesvär (saknas hos 1/3)
- Flanksmärta eller dunkömhet

c) Sepsis; intravenös antibiotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad ger man för behandling vid en urinvägsinfektion hos en icke-gravid kvinna?

A

Akut cystit; enbart vid mycket besvär
- Pivmecillinam (Selexid) 200 mg x3 i 5d
- Nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 d.

Febril urinvägsinfektion: ciprofloxacin 500 mg x2 i 7d

Sepsis;
- Cefotaxim 1gx3
- Om chock: 2gx3, extrados efter 4h och Nebcina
- ESBL: Pip-Tazo 4gx3 + Amikin alt Meronem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn några riskfaktorer för urinvägsinfektioner hos kvinnor?

A

Premenopausal
- Tidigare cystit
- Ung ålder vid första cystit
- Diabetes och obesitas
- Ny sexpartner eller frekventa samlag.

Postmenopausal
- Blåsprolaps eller resurin
- Inkontinens
- Diabetes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn några egenvårdsråd eller prevention mot urinvägsinfektion?

A
  • Rikligt med dryckesintag
  • Postkoital blåstömning
  • Lokalt östrogen
  • Antibiotikaprofylax eller recept i reserv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Behövs uppföljning av febril urinvägsinfektion?

A

Inte vid okomplicerat förlopp!
a) Terapisvikt; utredning av abscess
b) Recidiverande; DT för att utreda konkrement

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur handläggs en misstänkt urinvägsinfektion hos en gravid kvinna?

A

1) Odla före antibiotika
2) Alltid antibiotika!
3) Kontrollodla 2 veckor efter behandlingen

Asymtomatisk bakterieuri:
- Pivmecillinam 200 mg x3 i 5d
- Nitrofurantoin 50 mg x3 i 5d

Febril urinvägsinfektion: totalt i 10 dagar.
- Cefotaxim 1gx4
- (Ev svansterapi med Ceftibuten 400 mg x2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur behandlas urinvägsinfektion hos män?

A

Akut cystit: total behandlingstid 7 d
- Nitrofurantoin 50 mg x 3
- Pivmecillinam 200 mg x3

Febril UVI; total behandlingstid 10-14 dagar
- Ciprofloxacin 500 mg x2
- Cefotaxim 1gx3
- (Kateterassocierad: 7-10 dagar)

OBS! Urinodla alltid pga ökad förekomst av resistens och förekomst av andra arter än E. coli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur behandlas en urinvägsinfektion hos barn?

A

Akut cystit; Nitrofurantoin 1,5 mg/kg x2 i 5d.

Febril urinvägsinfektion; Ceftibuten 9 mg/kg x1 i 10d.

OBS barn <2 år handläggs av barnkliniken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

För vilka patientgrupper rekommenderas urinodling?

A
  • UVI med feber
  • UVI hos barn
  • UVI hos män
  • UVI hos gravida kvinnor
  • Recidiv/komplicerad
  • Vårdrelaterad
  • Om känd resistensproblem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka agens är vanligast vid urinvägsinfektion?

A

Kvinnor; E. coli och staph saprophyticus
Män: ffa E. coli, obs! Mer resistens
Barn, E. coli, proteus (ffa pojkar), saprofyticus (ungdomar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad spelar GBS för roll vid urinvägsinfektion hos gravida kvinnor?

A

Positivt urinodling indikerar massiv vaginal kolonisering, vilket medför risk för att det nyfödda barnet drabbas av sepsis vid vaginal förelosning. Då ges bensylpenicillin vid förlossningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka agens är vanliga vid en nedre luftvägsinfektion?

A

Virus
- Influensa
- Rinovirus
- RS-virus

Bakterier
- Pneumokocker
- H. influenzae
- Mykoplasma pneumoniae
- Chlamydia pneumoniae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn några kliniska fynd vid akut bronkit?

A
  • Opåverkat allmäntillstånd
  • Hosta
  • Liksidiga biljud
  • Färgade upphostningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka agens orsakar akut bronkit?

A

Vanligen virus, ev bakterier:
- Pneumokocker
- Haemophilus
- Klamydia
- Mykoplasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan man kliniskt skilja mellan en över luftvägsinfektion, akut bronkit och pneumoni?

A

Övre luftvägsinfektion:
- Snuva och nästäppa
- Halsont
- (Duration sällan >2 veckor)

Akut bronkit; besvärlig hosta, ofta 3-6 veckor.

Pneumoni:
- Hosta
- Feber och allmänpåverkan
- Takypné och takykardi
- Andningskorrelererad bröstsmärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur behandlas pneumoni hos barn?

A

Barn <5 år: Kåvepenin 15mg/kg x 3 i 7 d. OBS! Supp.

Barn >5 år; Kåvepenin T. 12,5 mg/kg i 7d.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur behandlas pneumoni hos en med KOL?

A

a) Amoxicillin 750 mg x3 (5-7d)
b) Doxycyklin i 7d (1-3; 200 mg, 4-7; 100mg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn några symtom som talar för en bakteriell rinosinuit?

A
  • Ensidig smärta i ansiktet över sinus
  • Smärta i tänderna
  • Dålig lukt i näsan
  • Purulent missfärgad snuva
  • Tyngdkänsla, förvärras framåtlutande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Nämn några allvarliga differentialdiagnoser till rinosinuit?

A

Etmoidit, cellulit, sinusempyem, abscess.

21
Q

Vad för sorts tidsförlopp är karaktäristiskt för rinosinuit?

A

Bifasiskt förlopp:
1) Initialt förkylning med snuva och nästäppa
2) Försämring med typiska rinosinuitsymtom

22
Q

Hur behandlas en rinosinuit?

A

a) Nässköljning med koksalt
b) Paracetamol och NSAID
c) Kortisonnässpray (Tex Nasonex 50 mik/dos)
d) Peroralt avsvällande, tex Rinexin
e) Antibiotika; Kåvepenin 1,6-2 g x 3 i 7d

Antibiotika; Kåvepenin 1,6-2g x3 i 7 dagar.

23
Q

Nämn några röda flaggor vid misstänkt rinosinuit?

A
  • Svullnad eller rodnad kring ögat
  • Exoftalmus
  • Ögonmotorikstörning
  • Synpåverkan
  • Ny kraftig huvudvärk
  • Mjukdelssvullnad i ansiktet
  • Kranialnervspåverkan
  • Tecken på meningit eller högt ICP
24
Q

Vad kännetecknar en akut mediaotit?

A

a) Pus och/eller perforerad/charingerad trumhinna

b) Buktande, ogenomskinlig/färgförändrad orörlig trumhinna

25
Q

Vad kännetecknar en sekretorisk mediaotit?

A

a) Färgförändrad rörlig trumhinna
b) Genomskinlig, indragen/normalställd trumhinna

26
Q

När ska man ge antibiotika vid en akut mediaotit? Vilket ges? Ibland väljer man aktiv expektans, vad betyder det?

A

Antibiotika: Kåvepenin 1,6-2 g x 3 i 5d (25 mg/kg x3)
- Barn <1 år eller >12 år och vuxna
- Barn <2 år med bilat akut mediaotit
- Alla med perforerad akut mediaotit
- Barn 1-12 år med komplicerande faktorer

Aktiv expektans:
- Ingen antibiotika
- Högläge
- Smärtstillande
- Återbesök om 2-3 veckor vb

27
Q

Nämn några komplicerande faktorer vid akut mediaotit?

A
  • Svår värk trots adekvat smärtlindring
  • Infektionskänslighet
  • Missbildningar i ansikte eller inneröra
  • Tillstånd efter ansikte- eller skallfraktur
  • Cochleaimplantat
  • Tidigare öronoperation (inte rör)
  • Känd sensorineural hörselnedsättning
28
Q

Vad kan faryngit och tonsillit ge för symtom?

A
  • Halsont
  • Avsaknad av hosta
  • Svullna tonsiller
  • Ömmande adeniter
  • Feber
28
Q

Vad är en peritonsillit? Vad ger det för symtom?

A

En halsböld bildas när bakterierna som infekterad tonsillen angriper omkringliggande vävnad. Det bilads ett diffust flegmone som kan bli en abscess. Det är vanligast hos ungdomar och unga vuxna, men rökare har ökad risk.

Symtom:
- Svårt att gapa
- Smärta mot öronen
- Feber
- Asymmetri i svalget

29
Q

Vad kan retro-/parafaryngeal abscess ge för symtom?

A
  • Allmänpåverkan
  • Lokal smärta i halsen
  • Diarré och kräkning.
30
Q

Vilka agens brukar orsaka peritonsillit?

A
  • Strep pyogenes (Strep A)
  • Strept anginosus
  • Staph aureus.
31
Q

Vilka är centorkriterierna? Vad används det till och hur påverkar det handläggningen?

A

a) Feber >38,5
b) Ömmande käkvinkeladeniter
c) Beläggningar på tonsillerna
d) Frånvaro av hosta.

3-4: ta GAS-test
0-2: behandla symtomatiskt vb

32
Q

Vilket antibiotika ges vid en faryngotonsillit?

A

Standard:
- Penicillin V (Kåvepenin) 800 mg x 4 i 5 d
- Immunsuppression: Kåvepenin 1gx3 i 10d.

Recidiv: Klindamycin 300 mg x 3 i 10d.

33
Q

Vad är kriterierna för recidiverande tonsillit?

A

3-4 gånger per år.

34
Q

Vad räknas som terapisvikt vid tonsillit?

A

Om uteblivet svar/ingen förbättring efter 3 dagar krävs ny kontakt, oberoende av antibiotika eller inte.

35
Q

Vad ger erysipelas för symtom?

A

Hudförändring:
- Akut påkommen
- Skarpt välavgränsad med successiv spridning
- Ömmande, svullen, rodnad, värmeökad
- Upphöjd (spridning i epidermis)
- Ofta blåsbildning

(Abscess utvecklas ffa vid staphylococcus)

Symtom:
- Illamående
- Feber, frossa

36
Q

Vilket agens är vanligast vid erysipelas?

A

Beta-hemolytiska streptokocker
- Grupp A streptokocker (Strep pyogenes)
- Grupp G streptokocker

37
Q

Hur behandlas erysipelas?

A

Standard: 10-14 dagar
1) Bensylpenicillin (PcG) 1-3g x3 initialt (om svår)
2) Penicillin V (Kåvepenin) 1-2 g x3

Misstänkt S. aureus; Flukloxacillin

38
Q

Nämn några riskfaktorer för erysipelas?

A
  • Lokalt ödem, tex venös insufficiens eller lymfödem
  • Hudbarriärskada: bensår, eksem m.fl
39
Q

Nämn några differentialdiagnoser vid erysipelas?

A

a) Venös trombos
b) Cellulit
- Diffust kutant-subkutant flegmone
- Ingen skarp agränsning och inte upphöjd
- Etiologi: ofta S. aureus och strep A/C/G.

c) Nekrotiserande fascit eller pannikulit
- Mycket ömmande, pain out of prorportion
- Ev vesiklar
- Subkutan gasbildning med knaster

d) Furunkel: central abscess med omgivande rodnad, ofta S. aureus.
e) Herpes zoster; ofta smärta och sveda före utbrott, typiska herpesblåsor.

40
Q

Vad är kliniska bilden vid scarlatina? Vad är symtomen och vad orsakas det av? Hur ställs diagnosen?

A

sk Scharlakansfeber: Strep grupp A, barn 3-8 år.
- Hög feber
- Magont och kräkningar
- Halsont
- Huvudvärk
- Vit beläggning på tungan
- Papillhypertrofi (smultrontunga)
- Punktformiga blödningar i gommen

Utslag
- Generaliserat exantem med konfluerande erytem
- Papler, liknar sandpapper
- Ofta rödflammig i ansiktet men blek runt munnen

OBS! Klinisk diagnos.

41
Q

Vad är kliniska bilden vid impetigo? Vad orsakas den av? Vilka drabbas?

A

Sk Svinkoppor, en ytlig hudinfektion som delas in i:
a) Bullös: staph aureus
- Ytliga blåsor omgivna av en rodnad
- Blank eller purulent vätska

b) Krustulös: strep pyogenes (GAS)
- Vätskande huderosioner
- Honungsgula skorpor
- Ansikte, näsa, mungipor, öronsnibbar
- Händer, handled, bål

Ffa barn som drabbas, inkubationstid 2-3 dagar.

42
Q

Vad finns det för differentialdiagnoser vid impetigo?

A

Ektyma (samma process men djupare sårbildning än vid impetigo)

Allergiskt kontakteksem
Sekundärinfekterat eksem
Höstblåsor
Herpes simplex
Dermatofytos
Varicella

43
Q

Hur behandlas impetigo?

A

a) Hygienråd och mekanisk rengöring.
b) Lokalt: Fusidinsyra x2-3 i 7 dagar (Ab-steroidkräm)
c) Flukloxacillin 1gx3 eller 25mgx3 i 5-7d
(Om utbredd sjukdom eller terapisvikt)

44
Q

Nämn något agens som kan förekomma vid katt- och hundbett? Hur behandlas det?

A

Katt: Pasturella multocida
Hund:
- Pasturella multocida
- Pasturella canis
- Streptokocker
- Staph aureus

Katt: Kåvepenin 1gx3 i 10 dagar (25/kg mg x3)
Hund; Spektramox 500 mg x 3 i 10d

45
Q

Vilka agens förekommer ofta vid människobett? Hur behandlas det?

A

Munhålans flora: S. aureus, eikenella corrodens.
Behandling; Spektramox 500 mg x 3

46
Q

Vilket scoringsystem kan användas vid pneumoni?

A

(DS)-CRB-65:
- Diagnos (annan allvarlig)
- Saturation <90%
-Confusion (akut påkommen)
-Respiratory rate (>30)
- BT (SBT <90/DBT <60)
-Ålder >65

47
Q

Hur används (DS)-CRB-65?

A

CRB-65:
0p: hembehandling lämplig
1p: sjukhusvård alt öppenvård med uppföljning
2p: sjukhusvård som regel
3-4p: sjukhusvård, överväg IVA

DS-CRB-65:
0p: öppenvård
1p: öppenvård eller sjukhusvård (om grundsjuk)
2-3p: sjukhus (kan överväga öppenvård)
4-6p: intensivvård bör övervägas