DAG 4: INFEKTIONER PRIMÄRVÅRDEN

Question 1

Vilka parametrar används för att bedöma en infektion som låg, medel eller hög risk inom primärvården?

Answer 1

NICE guidelines; RLS, AF; saturation, SBT, puls, temp, diures (orange, röd), hud (orange, röd), komorbiditet (orange), socialt (orange)

Question 2

Vad kännetecknar en allvarlig infektion kliniskt inom primärvården (som behöver undersökas eller övervakas ytterligare)?

Answer 2

Snabbt förlopp, kort anamnes, predisponerande riskfaktorer (sköra patienter), påverkat allmäntillstånd, nyligen legat på sjukhus.

Question 3

Hur delar man in infektioner från urinvägarna?

Answer 3

Akut cystit, febril urinvägsinfektion eller pyelonefrit och sepsis.

Question 4

Nämn några vanliga symtom vid akut cystit?

Answer 4

Sveda, trängningar, frekventa miktioner, ev buksmärta, men inte feber.

Question 5

Vad är behandlingen vid urinvägsinfektion?

Answer 5

Akut cystit; rikligt med dryck och analgetika, ev antibiotika vid mycket besvär.

Febril urinvägsinfektion; som vid akut cystit och antibiotika peroralt.

Sepsis; intravenös antibiotika.

Question 6

Vilka är antibiotikaalternativen vid urinvägsinfektion hos en icke gravid kvinna?

Answer 6

Akut cystit; enbart vid mycket besvär, då är Pivmecillinam (Selexid) 200 mg x3 (5d) eller 400 mg x2 i (3d, 5 d postmenopausal) alternativt Nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5d.

Febril urinvägsinfektion; Ciprofloxacin 500 mg x2 i 7 d, övriga är Trim/sulfa, Ceftibuten eller Cefixim.

Sepsis; Cefotaxim 1gx3, om chock 2gx3 + extrados efter 4h och nebcina. Vid ESBL Pip-Tazo 4gx3 + amikacin alt meronem.

Question 7

Nämn några riskfaktorer för urinvägsinfektion hos kvinnor?

Answer 7

Premenopausal; tidigare cystit, ung ålder vid första cystiten, diabetes, obesitas, ny sexpartner, frekventa samlag.

Postmenopausal; blåsprolaps, resurin, inkontinens, diabetes.

Question 8

Nämn några egenvårdsråd eller prevention mot urinvägsinfektion?

Answer 8

Rikligt med dryck, postkoital blåstömning, lokalt östrogen, antibiotikaprofylax eller recept i reserv.

Question 9

Behövs uppföljning av febril urinvägsinfektion?

Answer 9

Inte vid okomplicerat förlopp. Vid terapisvikt görs akut utredning för att utesluta t.ex. abscess. Om recidiverande kan DT göras för att utesluta konkrement.

Question 10

Hur handläggs en misstänkt urinvägsinfektion hos en gravid kvinna?

Answer 10

Ger samma symtom som hos en icke gravid. Odla alltid före antibiotika. Kontrollodla 2 veckor efter avslutad behandling.

Question 11

Hur behandlas en urinvägsinfektion hos en gravid kvinna?

Answer 11

Asymtomatisk bakterieuri behandlas alltid för att minska risken för febril urinvägsinfektion.

Behandling vid ABU är Pivmecillinam (200 mg x 2) eller Nitrofurantoin (50 mg x2), alt Cefadroxil (500 mg x2) Total behandlingstid 5 dagar.

Behandling vid febril UVI är Cefotaxim 1gx3 iv, svansterapi är Ceftibuten 400 mg x2. Total behandlingstid 10 dagar.

Question 12

Hur behandlas urinvägsinfektion hos män?

Answer 12

Akut cystit: Nitrofurantoin 50 mg x 3 i 7 d eller Pivmecillinam 200 mg x3 i 7d.

Febril UVI; ciprofloxacin 500 mg x2, annars Cefotaxim 1gx3. Total behandlingstid 10-14 dagar (14 enligt föreläsningen), om kateterassocierad rekommenderas 7-10 dygn.

OBS! Urinodla alltid pga ökad förekomst av resistens och förekomst av andra arter än E. coli.

Question 13

Hur behandlas en urinvägsinfektion hos barn?

Answer 13

Akut cystit; Nitrofurantoin 1,5 mg/kg x2 i 5d.

Febril urinvägsinfektion; Ceftibuten 9 mg/kg x1 i 10d.

OBS barn <2 år handläggs av barnkliniken.

Question 14

För vilka patientgrupper rekommenderas urinodling?

Answer 14

• UVI med feber
• UVI hos barn
• UVI hos män
• UVI hos gravida kvinnor
• Recidiv/komplicerad
• Vårdrelaterad
• Om känd resistensproblem

Question 15

Vilka agens är vanligast vid urinvägsinfektion?

Answer 15

Icke gravida kvinnor; E. coli, S. saprophyticus

Gravid; -ll-

Män: ffa E. coli, obs! Mer resistens

Barn; ffa E. coli, ev proteus (pojkar), s. saprofyticus (ungdomar)

Question 16

Vilken roll spelar GBS vid urinvägsinfektion hos kvinnor?

Answer 16

Positivt svar i urinodling indikerar massiv vaginal kolonisering, vilket medför risk för att det nyfödda barnet drabbas av sepsis efter vaginal förelosning. Då ges bensylpenicillin vid förlossningen.

Question 17

Vilka agens är vanliga vid en nedre luftvägsinfektion?

Answer 17

Virus; influensa, rinovirus, RS-virus

Bakterier; pneumokocker, H. influenzae, mykoplasma pneumoniae, chlamydia pneumoniae

Question 18

Vilka kliniska fynd brukar föreligga vid en akut bronkit?

Answer 18

Opåverkad patient med hosta, liksidiga biljud, färgade upphostningar.

Question 19

Vad brukar orsaka akut bronkit?

Answer 19

Vanligen virus, ibland bakterier (pneumokocker, hemofilus, klamydia, mykoplasma)

Question 20

Nämn några sätt att kliniskt skilja mellan en övre luftvägsinfektion, akut bronkit och pneumoni?

Answer 20

ÖLI; i högre grad snuva, nästäppa, halsont, sällan längre än 2 veckor.

Akut bronkit; besvärlig hosta, ofta 3v (upp till 6v).

Pneumoni; hosta med feber, takypne, takykardi, andningskorrelerad bröstsmärta, allmänpåverkan.

Question 21

Vad är antibiotikabehandlingen vid bakteriell akut bronkit?

Answer 21

Penicillin V (Kåvepenin ) 1g x 3 i 7 dagar, vid terapisvikt Doxycyklin i 7 d (1-3; 200mg, 4-7; 100 mg)

Klinisk kontroll efter 6-8 v.

Question 22

Vad är behandlingen vid pneumoni hos barn?

Answer 22

Barn <5 år: Kåvepenin 15mg/kg x 3 i 7 d. OBS! Supp.

Barn >5 år; Kåvepenin T. 12,5 mg/kg i 7d.

Question 23

Vad är antibiotikabehandlingen vid pneumoni hos en patient med KOL?

Answer 23

Amoxicillin 750 mg x3 (5-7d) eller Doxycyklin i 7d (1-3; 200 mg, 4-7; 100mg)

Question 24

Vad kännetecknar en bakteriell rinosinuit?

Answer 24

Ensidig smärta i ansiktet över sinus, smärta i tänderna, dålig lukt i näsan, purulent snuva.

Question 25

Nämn några allvarliga differentialdiagnoser till rinosinuit?

Answer 25

Etmoidit, cellulit, empyemi, abscess.

Question 26

Vad kännetecknar en rinosinuit kliniskt?

Answer 26

Bifasiskt förlopp, initialt förkylning med snuva och nästäppa, sedan en försämring.

Question 27

Vad är behandlingen vid en rinosinuit?

Answer 27

Generellt; nässköljning med koksalt, kortisonnässpray (metamesone ex Nasonex 50 mikrogram/dos - 2sprayx2 ), ev antibiotika.

Antibiotika; Kåvepenin 1,6-2g x3 i 7 dagar.

Question 28

Vad är röda flaggor vid utredning av en rinosinuit?

Answer 28

Svullnad/rodnad kring ögat
Exoftalmus
Ögonmotorikstörning
Synpåverkan
Ny kraftig huvudvärk
Mjukdelssvullnad ansikte
Kranialnervspåverkan
Tecken på meningit/högt ICP

Question 29

Vad kännetecknar en akut mediaotit?

Answer 29

Purulent sekretion och/eller perforerad/charingerad trumhinna eller buktande, ogenomskinlig, färgförändrad orörlig trumhinna

Question 30

Vad kännetecknar en sekretorisk mediaotit?

Answer 30

Färgförändrad rörlig trumhinna eller genomskinlig, indragen/normalställd trumhinna.

Question 31

När är antibiotika indicerat vid en misstänkt akut mediaotit?

Answer 31

Barn <1 år
Barn >12 år
Vuxna
Barn <2 år + bilat AOM
Perforerad AOM
1-12 år+ kompl. faktor

Question 32

Vad innebär aktiv expektans vid misstänkt akut mediaotit?

Answer 32

Ingen ab, högläge, smärtstillande vb, återbesök om 2-3 vb.

Question 33

Nämn några komplicerande faktorer vid akut mediaotit?

Answer 33

Svår värk trots adekvat smärtlindring

Infektionskänslighet

Missbildningar i ansikte eller inneröra

Tillstånd efter ansikte- eller skallfraktur

Cochleaimplantat

Tidigare öronoperation (inte rör)

Känd sensorineural hörselnedsättning

Question 34

Vad ger man för antibiotika vid en akut mediaotit?

Answer 34

Kåvepenin 25 mg/kg x3 i 5d
Kåvepenin 1,6-2 g x3 i 5d

Question 35

Vad är typiska symtom vid en faryngit och tonsillit?

Answer 35

Faryngit eller tonsillit; halsont, avsaknad av hosta, svullna tonsiller, ömmande adeniter, feber

Question 35

Vad är en peritonsillit?

Answer 35

Bakterier som infekterat tonsillen angriper omkringliggande vävnad och bildar ett diffust flegmone som sedan kan bli en abscess. Vanligast hos ungdomar och unga vuxna. OBS! Ökad risk hos rökare.

Kallas i dagligt tal halsböld.

Question 36

Vad är symtomen vid en peritonsillit?

Answer 36

Svårt att gapa, smärta upp mot öronen, feber, asymmetri i svalget.

Question 37

Vad kan retro-/parafaryngeal abscess ge för symtom?

Answer 37

Allmänpåverkan, lokal smärta i halsen, diarré, kräkning.

Question 38

Vad är den vanligaste etiologin vid peritonsillit?

Answer 38

Strep pyogenes (Strep P A), strept anginosus, staph aureus.

Question 39

Vilka är centorkriterierna?

Answer 39

Feber, ömmande käkvinkeladeniter, beläggningar på tonsillerna, frånvaro av hosta.

Question 40

När ska man ta GAS-test?

Answer 40

Enligt Centorkriterierna vid 3-4 uppfyllda. Om 0-2 uppfyllda behandlar man symtomatiskt vid behov.

Question 41

Hur mycket förkortas symtomdurationen med antibiotika vid faryngotonsillit?

Answer 41

2,5 dygn.

Question 42

Vad är antibiotikabehandlingen vid en faryngotonsillit?

Answer 42

Penicillin V (Kåvepenin) 800 mg x 4 i 5 d (ingen allvarlig underliggande sjukdom/immunsuppression, då ges 1gx3 i 10d)

Question 43

Vad ges vid recidiv av faryngotonsillit?

Answer 43

Klindamycin 300 mg x3 i 10 dagar.

Question 44

Vad räknas som recidiverande tonsillit?

Answer 44

3-4 gånger per år.

Question 45

Vad räknas som terapisvikt vid tonsillit?

Answer 45

Om uteblivet svar/ingen förbättring efter 3 dagar krävs ny kontakt, oberoende av antibiotika eller inte.

Question 46

Hur ser en typisk erysipelas ut?

Answer 46

Akut påkommen, skarpt välavgränsad intensiv ömmande rodnad som är upphöjd från omgivande hud pga spridning i epidermis med värmeökning, svullnad, ofta blåsbildning, successiv utbredning. Abscess ffa vid staphylococcus.

Question 47

Vad är den vanligaste etiologin vid erysipelas?

Answer 47

Beta-hemolytiska streptokocker, grupp A (pyogenes) eller grupp G.

Question 48

Vad är behandlingen vid erysipelas?

Answer 48

Bensylpenicillin (PcG) 1-3gx3 initialt vid svår (erysipelas med allmänpåverkan), därefter Penicillin V (Kåvepenin) 1-2gx3, total behnadlingstid 10-14 dagar.

Flukloxacillin vid misstanke om staph aureus.

Question 49

Vad är symtomen vid erysipelas?

Answer 49

Utslag, illamående, feber, frossa, lokal smärta.

Question 50

Nämn några riskfaktorer för erysipelas?

Answer 50

Lokalt ödem, tex venös insufficiens eller lymfödem samt hudskada (bensår, eksem m.fl)

Question 51

Nämn några differentialdiagnoser till erysipelas?

Answer 51

Cellulit: diffust kutant-subkutant flegmone, oskarpt avgränsat, inte upphöjd, ofta S. aureus och strep A/C/G.

Venös trombos

Nekrotiserande fascit/pannikulit; mycket öm och smärtsam, ibland vesikelbildning, subkutan gasbildning med knister.

Furunkel: central abscess med omgivande rodnad, ofta S. aureus.

Herpes zoster; ofta smärta och sveda före utbrott, utslag med blåsor.

Question 52

Hur ser den kliniska bilden ut vid scarlatina?

Answer 52

Kallas även Scharlakansfeber.

Hög feber, magont, kräkningar, halsont, huvudvärk.

Generaliserat exantem med konfluerande erytem med papler, liknar sandpapper. Ofta rödflammig i ansiktet men blek runt munnen.

Tonsillit, ofta en vit beläggning på tungan, papillhypertrofi (smultrontunga), punktformiga blödningar i gommen.

Question 53

Vad orsakar scarlatina?

Answer 53

Infektion med sterp pyogenes (GAS) i bakre delen av svalget eller tonsillerna med samtidiga utslag.

Question 54

Hur diagnostiseras scarlatina?

Answer 54

Klinisk diagnos, inget behov av provtagning.

Question 55

Vad orsakar impetigo?

Answer 55

Svinkoppor är en ytlig hudinfektion som delas in i bullös (staph aureus) och kustulös form (strep pyogenes;GAS)

Question 56

Vilken patientgrupp brukar drabbas av impetigo?

Answer 56

Barn.

Question 57

Vad finns det för differentialdiagnoser vid impetigo?

Answer 57

Ektyma (samma process men djupare sårbildning än vid impetigo)

Allergiskt kontakteksem
Sekundärinfekterat eksem
Höstblåsor
Herpes simplex
Dermatofytos
Varicella

Question 58

Vad är inkubationstiden vid impetigo?

Answer 58

Vanligen 2-3 dagar.

Question 59

Hur ser en impetigo ut kliniskt?

Answer 59

Enkel ytlig impetigo; vätskande huderosioner med honungsgula skorpor. Ffa i ansikte, näsa, mungipor, öronsnibbar, alt händer, handled och bål. Därefter långsam spridning av utslagen.

Bullös: ytliga blåsor omgivna av en röd zon, innehåller blank eller purulent vätska.

Question 60

Hur behandlas impetigo?

Answer 60

Hygienråd, mekanisk rengöring.

Lokal antibiotikasteroidkräm (fusidinsyra 2-3 gånger per dag i 7 dagar)

Peroral antibiotika (mycket utbredd/progredierande/terapisvikt efter 5-7d); flukloxacillin 1gx3 (vuxna) eller 25 mg/kg x3 (barn)

Question 61

Vilken vanlig patogen kan förekomma vid kattbett?

Answer 61

Pasturella multocida

Question 62

Vilka vanliga patogener förekommer vid hundbett?

Answer 62

Pasturella multocida
Pasturella canis
Streptococcus
Staph aureus

Question 63

Vilka patogener förekommer ofta vid människobett?

Answer 63

Munhålans flora, såsom S. aureus, eikenella corrodens

Question 64

Hur behandlas kattbett med antibiotika?

Answer 64

Kåvepenin 1gx3 i 10d (25 mg/kg x3 för barn)

Question 65

Hur behandlas hundbett?

Answer 65

Spektramox (amoxicillin/klavulansyra) 500 mg x3 i 10d

Question 66

Vad ges vid människobett?

Answer 66

Amoxicillin/Klavulansyra 500 mg x3

Question 67

Vilket scoringsystem kan användas vid pneumoni?

Answer 67

CRB-65:
-Confusion
-Respiratory rate (>=30)
- BT (SBT <90/DBT <=60)
-Ålder >=65

Question 68

Hur används CRB-65?

Answer 68

0 = hembehandling lämplig
1 = sjukhusvård alt öppenvård med uppföljning
2 = sjukhusvård som regel
3-4 = sjukhusvård, överväg IVA