DAG 2: ÅRSKONTROLLER VÅRDCENTRALEN Flashcards

Diabetes, hjärtsjukdomar, säbo, trötthet, läkemedel, astma/KOL, ht

1
Q

Vad är diagnoskriterierna för diabetes typ 2?

A

fP-glukos >= 7,0 mmol/L
HbA1c >= 48 mmol/mol
OGTT; >11,1 (V), >= 12,2 (K)

(OBS samma värden vid icke fastande som OOGT)

Krävs två oberoende mätningar för diagnos, alt HbA1c + fP-glukos vid ett tillfälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är OGTT?

A

Oralt glukostoleranstest, mäter p-glukos 2 timmar efter glukosbelastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är diagnoskriterierna för prediabetes?

A

fP-glukos >6,1 mmol/l
OGTT; >=7,8 (V), >= 8,9 (K)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn de olika läkemedelsgrupperna som kan ges vid diabetes typ 2?

A
  1. Metformin
  2. Sulfonylurea
  3. Alfaglukosidashämmare
  4. DPP-4-hämmare
  5. GLP-1-analoger
  6. SGLT2-hämmare
  7. Insulin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn ett sulfonylureapreparat?

A

Glimepirid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn ett par SGLT-2-hämmare?

A

Empagliflozin (Jardiance)
Dapagliflozin (Forxiga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn en GLP-1-analog?

A

Semaglutid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur verkar sulfunylurea?

A

Ökar insulininsöndringen genom att stimulera beta-cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har sulfunylurea för biverkningar?

A

Hypoglykemi
Viktuppgång ca 2-3 kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur verkar DPP-4-hämmare och GLP-1-analoger?

A

Normalt stimulerar GLP-1 insulinfrisättning, men det bryts ner av DPP-4. Om hämmaren hämmas så ökar insulinfrisättningen, medan glukagonfrisättningen hämmas.

Nettoeffekten blir ökat upptag av glukos, medan den endogena produktionen minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är fördelarna resp nackdelarna med DPP-4-hämmare?

A

+ Låg risk för hypoglykemi
+ Peroral administrering
+ Viktneutrala
+ Få/inga biverkningar
- Inget CVD-skydd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är fördelarna resp nackdelarna med GLP-1-analoger?

A

+ Låg risk för hypoglykemier
+ Viktnedgång
+ CVD-skydd
- Illamående initialt
- Parenteral admin (förutom semaglutid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur verkar SGLT-2-hämmare?

A

Hämmar återupptaget av glukos via SGLT-2-transportörer i proximala tubuli. Det resulterar i ökad glukosutsöndring via urin, ca 70 g/d, motsvarande 280 kcal/dag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ungefär hur mycket glukos försvinner med urinen mha SGLT-2-hämmare?

A

70 g/d, ca 280 kcal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är fördelarna resp nackdelarna med SGLT-2-hämmare?

A

+ Inga hypoglykemier
+ 2-3 kg viktnedgång
- Genitala svampinfektioner
- Ökad urinproduktion
- Behöver sättas ut vid eGFR <30
- Risk förekomst av diabetisk ketoacidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är målvärdet för HbA1c vid diabetes?

A

Unga/nydebuterad: <50
Äldre/längre duration: 53-69

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är målblodtrycket vid diabetes?

A

140/90, helst <130/80

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är målvärdena vid hyperkolesterolemi?

A

Mycket hög risk
- LDL <1,4
- Non-HL <2,2

Hög risk
- LDL <1,8
- Non-HDL <2,6

Moderat risk
- LDL <2,6
- Non-HDL <3,4

Låg risk
- LDL <3,0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn några organ som kan drabbas av komplikationer vid diabetes?

A
  • Ögon (retinopati, katarakt, glaukom)
  • Njurar (nefropati)
  • Neuropati
  • Extremiteter (kärlpåverkan)
  • Hjärta (ht, kranskärl)
  • Hjärna; stroke, CVD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad står LADA för?

A

Late autoimmune diabetes in adults, det är en autoimmun typ 1 diabetes som utvecklas långsamt och ger symtom först i vuxen ålder. Pga utvecklingen kan vara så långsam förväxlas det ibland med T2D.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är principerna för läkemedelsbehandling vid typ 2 diabetes?

A

Metformin sätts i regel in vid diagnostiseringen.

Om metformin inte tolereras kan sulfonylurea, DPP-4-hämmare eller GLP-1-agonister ges i monoterapi. Vid hjärtsvikt rekommenderas i första hand SGLT-2-hämmare eller GLP-1-analoger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

När brukar ett andra läkemedel adderas till metformin vid otillräcklig glukoskontroll?

A

Efter tre månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken dos metformin ges vid diabetes typ 2?

A

Inleds med 500 mg x 2 till huvudmåltiderna, efter 1-2 veckor höjs dosen till 800-1000 mg x2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vid vilket eGFR rekommenderas inte metformin?

A

eGFR <45.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilket typ av insulin adderas till läkemedel vid diabetes typ 2?

A

NPH-insulin till natten, mixinsulin eller bolus-basalregim.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Finns det några kontraindikationer till insulin vid diabetes typ 2?

A

Oförmåga att hantera insulin på ett säkert sätt.

Relativ kontraindikation i kombination med sulfunylurea och glitazoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad ingår i utredningsalgoritmen för hjärtsvikt?

A
  1. Misstänkt hjärtsvikt; p.g.a. riskfaktorer, symtom, klin iska fynd eller avvikande EKG.
  2. Nt-pro-BNP >=125 eller BNP >= 35
  3. Ekokardiografi
  4. Abnormala fynd på EKO
  5. Hjärtsviktsdiagnos, definiera om det är HFrEF (<=40%), HFmrEF (41-49%), HFpEF (>=50%)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur delas hjärtsvikt in i olika undergrupper och vad skiljer dem åt?

A

HFrEF (reduced EF); EF <=40%

HFmrEF (mildly reduced EF); EF 41-49%

HFpEF (preserved EF); EF >=50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad ingår i grundläggande läkemedelsbehandlingen av hjärtsvikt? Sätts allt in samtidigt?

A

Basen; fyra läkemedel
- ACEi/ARB
- Betablockad
- MRA
-SGLT-hämmare

OBS! Behöver inte sättas in samtidigt.

Vid ischemisk sjukdom sätts betablockad och SGLT-2-hämmare in först, sen ACEi/ARB och MRA.

Vid uttalad stas börjar man med SGLT-2-hämmare och ACEi/ARB och sedan betablockad och MRA.

Vid nedsatt njurfunktiomn börjar man med SGLT-2-hämmare och betablockad, sedan ACEi eller ARB.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad finns det för kontraindikationer till ACEi?

A

Angioödem, njurartärstenos, graviditet, allergi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

När bör man vara försiktig med ACEI/ARB?

A

Hyperkalemi (K>5)
Njursvikt eGFR <30
Hypotension, SBT <90
Samtidig kaliumsparande diuretika, NSAID, trimetoprim eller intag av kalium i kost.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur ska en ACEi/ARB sättas in?

A

Kontrollera elstatus innan insättning, starta med låg dos och trappa upp tidigast efter två veckor. Kontrollera elstatus 1-2 veckor efter varje höjning och 4 månader efter måldos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är dosen för enalapril?

A

Startdos; 2,5 mg x2
Måldos: 10-20 mg x2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nämn några biverkningar av enalapril?

A

Torrhosta, ortostas, förhöjt krea.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är dosen för losartan?

A

Startdos; 50 mg 1x1
Måldos; 150 mg 1x1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad finns det för kontraindikationer för betablockad?

A

AV-block II-III
Kritisk ischemi i extremiteter
Svår astma
Allergi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

När bör man vara försiktig med betablockad?

A

Hjärtsvikt, NYHA klas IV
Försämring av hjärtsvikt
AV-block I eller HR <50/min
Ödem
Lågt bt

Interaktion med verapamil/diltiazem, digoxin, amiodaron, ivabradin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad bör kontrolleras före insättning av betablockad?

A

EKG för att bedöma kontraindikationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är dosen för bisoprolol och metoprolol?

A

Bisoprolol;
- Stardos; 1,25 mg x1
- Måldos: 10 mg x 1

Metoprolol
- Startdos; 12,5-25 mg x1
- Måldos; 200 mgx1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är MRA?

A

Mineralkortikoid-receptor-antagonist/aldosteron-receptor-antagonist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

När bör man vara försiktig med MRA?

A

K >5
Njursvikt eGFR <30
Kombo ACEi/ARB
NSAID
Trimetoprim

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad ska göras inför insättning av MRA?

A

Elstatus, starta med lågdos, kontrollera sedan elstatus efter 1 och 4 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är dosen av Spironolakton eller eplerenon?

A

Spironolakton
- Startdos; 25 mg x1
- Måldos; 50 mg x1

Eplerenon
- Startdos 25 mg x1
- Måldos 50 mg x1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad kan spironolakton ge för biverkning?

A

Hyperkalemi
Gynekomasti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är dosen för SGLT-2-hämmare?

A

10 mg 1x1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är kontraindikationer för SGLT-2-hämmare?

A

Typ 1 diabetes (risk för ketoacidos)

Dehydrering

Njursvikt eGFR <20

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad finns det för biverkningar hos SGLT-2-hämmare?

A

Urogenitala infektioner ink nekrotiserande fascit

Glukosuri, viss viktnedgång

Minskad eGFR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är dosen för Furosemid och hydroklortiazi?

A

Furosemid (loopdiuretika)
- Startdos; 20-40 mg
- Måldos; 40-240 mg

Hydroklortiazid
- Startdos; 12,5-25 mg
-Måldos; 12,5-100 mg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad kan diuretika ge för biverkningar?

A

Hypotension
Hypokalemi
Hypomagnesemi
Hyponatremi
Gikt (ökat urat)
Hypovolemi/dehydrering
Ökad njursvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

När ges ARNI?

A

Angiotensin-receptor-neprylisin-hämmare, det ersätter ACEi/ARB vid symtomatisk HFrEF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Hur verkar ARNI?

A

Påverkar RAAS, hämmar nedbrytning av natriuretiksa peptider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hur doseras ARNI?

A

Entresto;
- Startdos; 49mg/51 mg x2
- Måldos; 97mg/103 mg x2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Rekommenderas statiner vid hjärtsvikt?

A

Enbart vid aterosklerotisk sjukdom eller hyperlipidemi, annars ingen effekt på prognos vid kronisk hjärtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vilken brist är vanlig vid hjärtsvikt?

A

Det är vanligt med järnbrist hos patienter med hjärtsvikt, om ferritin <100 mikrog/L eller ferritin 100-299 mikrog/L och transferrinmättnad <20% kan järn ges IV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad ingår i akut koronart syndrom (ACS)?

A

Instabil angina, STEMI och NSTEMI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Hur skiljer sig diagnoskriterierna mellan instabil angina och NSTEMI?

A

NSTEMi kräver troponinutsläpp med dynamik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Hur delar man in hjärtinfarkt i olika undergrupper?

A

Typ 1; koronarsjukdom, ffa ruptur elelr erosion av aterosklerotiska förändringar, ger akut obstruktion.

Typ 2; relativ brist på syre, ex aterosklerotisk förändring i kombination med akut anemi eller takykardi.

Typ 3; plötslig oväntad död av misstänkt ischemisk genes utan att troponin kunnat mätas.

Typ 4; hjärtinfarkt i samband med PCI.

Typ 5; hjärtinfarkt i samband med CABG.

58
Q

Nämn några riskfaktorer för hjärtinfarkt?

A

Ålder
Kön
Etnicitet
Ärflighet
Tidigare hjärtinfarkt
Hypertoni
Rökning
Diabetes
Övervikt
Låg utbildningsnivå
Låg fysisk aktivitet
Stress

59
Q

Vad är diagnoskriterierna för en typ 1 hjärtinfarkt?

A

Typisk ökning av troponin med minst ett värde över 99;e percentilen för övre referens OCH en av följande;

  • Akuta symtom på ischemi
  • Nya EKG-förändringar
  • Utveckling av patologisk Q-våg
  • Bildframställning av ny infarkt
  • Påvisning genom angiografi
60
Q

Vad kan hjärtinfarkt ha för prodromala symtom?

A

Trötthet, sömnstörningar, ångest, andnöd, lindrig bröstsmärta

61
Q

Vad är den gemensamma aktubehandlingen vi AKS prehospitalt?

A

Glycerylnitrat 0,5 mg sublingualt/0,4-0,8 mg som munspray

Syrgas om saturation <90%

Acetylsalicylsyra (ASA); 300-500 mg oralt, alt Klopidogrel 300 mg

Morfin 1 mg/mL initalt 2-5 mg (2-5 ml), titrera upp till smärtfrihet

Metroklopramid 5 mg/ml 10 mg iv om illamående.

Ev Diazepam 5-.10 mg vid ångest.

62
Q

Vad är akutbehandlingen på sjukhus vid hjärtinfarkt?

A

Instabil angina/NSTEMI
- Startdos ASA 300-500 mg
- Startdos Tikagrilor 180 mg
(Om hög blödningsrisk kan Klopidogrel 300-600 mg ges)

STEMI
- Startdos ASA 300-500 mg
- Startdos Tikagrelor 180 mg
- Heparin 5000 E kan ges prehospitalt
- Atorvastatin 40-80 mg
- Ev revaskularisering

63
Q

Vad är grace risk score?

A

Scoring som kan användas vid AKS (NSTE-ACS), delas in i:
- Väldigt hög risk (tex hemodynamiskt instabil, återkommande bröstsmärta som inte lindras av läkemedel, akut hjärtsvikt)

  • Hög risk; ökning av troponin, dynamiska ST-T-förändringar
  • Intermediat; diabetes, njursvikt, tidigare PCI eller ACBG
  • Låg; inga riskfaktorer ovan som nämns.

(Om Grace risk score >140 bör revaskulering göras inom 24 h)

64
Q

Vad finns det före revaskulariseringsalternativ vid STEMI?

A

PCI
- Förstahandsval
- Heparin eller Bivalirudin ges under PCI

Trombolys
- Transport PCI >2 h
- Inom 12h symtomdebut
- Ladda ASA + klopidogrel
- (Heparin/LMH efter)

Tenekteplas (Metalys) eller Alteplas (Actilyse) acit

65
Q

Vad är målblodtryck efter en hjärtinfarkt?

A

<70 år; SBT 120-129, DBT <80
>=70 år; SBT 130-139, DBT <80

66
Q

Vad ingår i CHA2DS2VS?

A

C; congestive heartfailure/ nedsatt VKF

H; hypertoni
A; age >= 75 (2p)
D; diabetes
S; stroke, TIA, tromboembolism (2p)
V: vaskulär sjukom
S; sex categori (kvinna)

Maxpoäng; 9

67
Q

Vad används CHADSVASC till?

A

Ett stöd för att bedöma vilka patienter med FF som behöver antikoagulantia

0 p= ingen behandling
1 = överväg behandling för manliga patienter
>=2: antiakoagulantia

68
Q

Vad är skillnaden på förmaksflimmer och förmaksfladder?

A

Flimmer; supraventrikulär arytmi, ookordinerad förmaksaktivitet.

Fladder; elektrisk återkopplingskrets, aktiviteten är jämnare.

69
Q

Vad kan förmaksflimmer ge för symtom?

A

Palpitationer, dyspné, bröstsmärta, trötthet, nedsatt kondition

70
Q

Vad är typiska EKG-förändringar vi förmaksflimmer?

A

Avsaknad av P-vågor, oregelbunden rytm.

(Förmaksfrekvens; 350-600/min)

71
Q

Vad är paroxysmalt FF?

A

Upphör oftast inom 48h, kan vara upp till 7 dygn.

72
Q

Vad brukar förmaksfladder ha för förmaksfrevens?

A

250-300/min

73
Q

Vad kan orsaka förmaksflimmer?

A

Stark ärftlig komponent, ffa om ung ålder vid debut.

Riskfaktorer; hypertoni, koronarsjukdom, klaffel, riskbruk av alkohol, hypertyreos, rökning, KOL, hjärtsvikt, hypertrof kardiomyopati.

Hos 20-30% hittas ingen orsak.

74
Q

Vad är patofysiologin vid förmaksflimmer?

A

Externa stressorer, och även förmaksflimmret i sig själv, ger remodellering av förmaket.

Detta ger en aktivering av fibroblaster, ökad förekomst av bindvävnad och fibrotisering.

Även fettinfiltrat, inflammatoriska infiltrat, hypertrofi, nekros och amyloidos kan bidra.

Remodellering ger lokala avvikelser i fortledningen av elektriska impulser som kan leda till små elektriska re-entry vågor.

Konsekvenserna blir minskad slag- och minutvolym, då förmakskontraktionen faller bort och kammarfrekvensen är snabb och oregelbunden.

75
Q

Vad är EHRA?

A

Vid förmaksflimmer kvantifieras symtomen utifrån european heart rythm association (EHRA);
1: inga symtom
2a:; milda symtom
2b; måttliga symtom
3; svåra symtom
4; invalidiserande

76
Q

Hur behandlas förmaksflimmer?

A

CHA2,DS2VASc, om >= poäng (1 för män); antikoagulantia, i första hand med NOAK i andra hand K-vitamin-antagonister.

Dabigatran (pradaxa); 150 mg x2
Rivaroxaban (xarelto); 20 mg x 1
Apixaban (eliquis); 5 mg x2
Waran; 5-7,5 mg

77
Q

Vad finns det för olika sorters läkemedelsinteraktioner?

A

A: saknar klinisk betydelse
B: klinisk betydelse okänd eller varierar
C: betydelsefull, kan hanteras med dosjustering
D: betydelsefull, bör undvikas

78
Q

Vilka är de vanligaste läkemedelsinteraktionerna av typ D?

A

Dvs de som ska undvikas;

Kinoloner/tetracykliner; kalcium-Järn

Kaliumsparande diuretika; - kalium

Warfarin: NSAID

Omeprazol; klopidogrel

Kalciumblockad; betablockad

SSRI; tramadol, kodein, etylmorfin

79
Q

Vad betyder farmakokinetik?

A

Vad kroppen gör med läkemedlet

80
Q

Vad står farmakologiska förkortningen ADME för?

A

Farmakokinetik.

A: absorption
D: distribution
M: metabolism
E: elimination

81
Q

Vad betyder biotillgänglighet?

A

Speglar andelen av given dos som når systemkretsloppet i aktiv form.

82
Q

Vad är distributionsvolym?

A

Ett mått på hur en substans fördelar sig mellan blod och andra kompartment.

83
Q

Vad betyder clearence?

A

Ett mått på kroppens (organets) eliminationsförmåga för läkemedlet. Anges i volym per tidsenhet.

84
Q

Vad är halveringstid?

A

Hur lång tid det tar för läkemedlet att elimineras så att koncentrationen sjunkit till hälften.

85
Q

Hur förändrar sig absorptionsförmågan av läkemedel med åldern?

A

pH ökar (minskad syraproduktion), tarmens blodflöde minskar, peristaltiken minskar.

Således minskar första passage effekt och ökad biotillgänglighet.

86
Q

Hur förändrar sig distributionen av läkemedel med åldern?

A

Ökad andel fett, större distributionsvolym för lipida farmaka och länge T1/2.

87
Q

Hur förändrar sig metabolisme av läkemedel med åldern?

A

Leverns volym och blodflöde minskar, levern bevarar dock sin funktion relativt väl förutom vid leversjukdom. Då minskar metabolismen.

88
Q

Hur förändrar sig utsöndringsförmågan av läkemedel med åldern?

A

Latent eller manifest njursvikt ger förlängd T1/2, ökad s-koncentration.

89
Q

Vad är äldrekortet?

A

Det sammanställer vanliga problemläkemedel, såsom antikolinergika, blodtryckssänkande, långverkande bensodiazepiner, NSAID, antipsykotika, opioider m.fl.

90
Q

Nämn några antikolinerga biverkningar?

A

Motverkar parasympatikus, och kan ge;
- Munntorrhet
- Förstoppning
- Urinretention
- Kognitiv svikt, förvirring

91
Q

När kan antikolinerga läkemedel ges?

A

Depression; tricykliska, tex amitryptilin

Psykos; neuroleptika, tex kolzapin.

92
Q

Vilka förändringar kan ske vid läkemedelsutsättning?

A

Utsättningsreaktion
Läkemedelsinteraktioner
Fortsatt sjukdom eller recidiv
Negativ händelse
Beroende

93
Q

Nämn några läkemedel som kan ge rebound eller utsättningssymtom?

A

Betablockad (hjärtklappning)

PPI (kan dröja 1-2v, ökad gastrinproduktion)

SSRI (yrsel, illamående, huvudvärk)

Neuroleptika (kräkning, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter)

Analgetika (huvudvärk)

94
Q

Nämn några olika sorters tjänster som kan ges vid en vårdplanering?

A

Hemtjänst (bistånd med service och omvårdnad i den enskildes bostad)

Hemsjukvård; ges i bostad, sammanhängande över tiden.

Servicehus; bostad med gemeskapslokal för måltid och samvaro, tillgång till sjuksköterska och rehabpersonal.

Trygghetsboende; funktionellt utformad bostad, gemenskapslokaler, men ingen medicinskt utbildad på plats.

95
Q

Vad kännetecknar en typisk patient på SÄBO?

A

Hög ålder, skörhet, multisjuk, svåra sjukdomar, demens.

96
Q

Vad kallas scoringsystemet vid förmaksflimmer?

A

CHA2DS2VASc

97
Q

Vad används HAS-BLED för?

A

Bedöma blödningsrisken när man överväger att sätta in waran.

H; hypertoni
A; (abnormal) renal/liver
S; stroke
B; blödning, anemi
L; labin INR (risk-PK)
E; (elderly) >= 65 år
D; drugs (ASA, klopidogrel), eller alkohol

98
Q

Nämn några vanliga orsaker till trötthet?

A

Stress, ångest
Utmattningssyndrom
Depression
Infektioner
Anemi
Sömnapné
Hjärtsvikt
Malignitet
Njursvikt
Reumatisk sjukdom

Endokrin sjukdom
- Addisons sjukdom
- Cushings sjukdom
- Hypotyreos
- Diabetes

99
Q

Nämn kardinalsymtomen vid KOL?

A

Dyspné, hosta, ökad slemproduktion, fatigue

100
Q

KOL är ett samlingsnamn för lungsjukdomar med kronisk luftvägsobstruktion, vilka sjukdomar ingår där?

A

Bronkit, bronkiolit, emfysem, men utesluter astma!

101
Q

Vad är bronkiolit?

A

Inflammation i små luftvägar (<2 mm)

102
Q

Vad är emfysem?

A

Destruerad lungvävnad och bildning av hålrum i lungorna (alveolväggarna förstörs och större hålrum bildas)

103
Q

Vad är diagnoskriterierna för kronisk bronkit?

A

Hosta och slemproduktion de flesta dagarna under minst 3 månader per år under minst två på varandra följande år, samt att andra orsaker uteslutits.

104
Q

Vad finns dert för riskfaktorer vid KOL?

A

Rökning, passiv rökning, yrkesexponering (damm, kemikalier), föroreningar, infektioner, astma, genetik (alfa-1-antitrypsin-brist)

105
Q

En enzymbrist utgör riskfaktor för KOL, vilken?

A

Alfa-1-antitrypsin (ökar risken för emfysem)

106
Q

Vad är patofysiologin vid KOL?

A

Inflammatorisk process i bronkialträdet som ger destruktion av bronkioler, med efterföljande destruktion av små luftvägar och emfysem.

Destruerade alveoler ger minskad elastiskt återfjädringstryck, gör att luftvägen lätt kollapsar vid utandning.

Kronisk bronkit.

107
Q

Hur ställs KOL-diagnos?

A

Riskfaktorer, symtom (slemhosta, dyspné), sänkt FEV1/FVC efter bronkdilatation.

108
Q

Hur ser spirometrin ut vid KOL?

A

FEV1/FVC <0,7 efter bronkdilatation.

109
Q

Hur graderas KOL?

A

GOLD: % förväntat värde
- 1 (lindrig): FEV1 >=80%
- 2 (måttlig); FEV1: 50-80%
- 3 (svår); FEV1: 30-49%
-4 (mycket svår); FEV1 <30%

A, B, E = symtom, exacerb.
-A: CAT <10, mMRC 0-1
-B: CAT >=10, mMRC >=2
-E = hög exacerbationsrisk

A+B = <2 exacerbationer/år och ingen sjukhuskrävande.

E = >=2 exacerbationer/år eller >=1 sjukhuskrävande.

110
Q

Vad kallas symtomskattningsförmulären vid KOL?

A

CAT: typiska symtom
mMRC (dyspné)

111
Q

Vad finns det för differentialdiagnoser vid KOL?

A

Astma
Kronisk hjärtsvikt
Bronkiektasier
Tuberkulos
Akut bronkit
Kronisk bronkit utan KOL
Idiopatisk lungfibros
Lungcancer
Cystisk fibros

112
Q

Vilken årstid brukar patienter med KOL få besvär?

A

Hösten/vintern

113
Q

Vad räknas som positivt reversibilitetstest?

A

FEV1 ökar med >12%
OCH
>200 mL

114
Q

Vad rekommenderas i utredningen av KOL?

A

Anamnes
Status
Dynamisk spirometri
Bronkdilatationstest
(Alfa-1-antitrypsin, <40 år)
NT-broBNP
SR; CRP, eosinofiler
(Odling av sputum)
EKG
6 minuters gångtest
Slätröntgenn/DT-thorax

115
Q

Vad ingår i basbehandlingen för alla med KOL?

A

Rökstopp
SABA/Formoterol (LABA) vb

116
Q

Vad adderas till basbehandlingen vid KOL?

A

Det beror på svårighetsgrad;

A; LAMA/LABA vid symtom, tillägg formoterol vb (eller SABA om man redan står på LABA)

B: LAMA och LABA, samt SABA vb (ex salbutamol)

E: LAMA, LABA och ev tillägg ICS, PDE-4-hämmare.

117
Q

Hur behandlas en KOL-exacerbation i primärvården?

A

Om svår skickas patienten till akuten.

SABA: salbutamol (med eller utan ipratropium); 4-10 puffar var 20 minut i spacer, alt 2,5-5 mg i nebulisator.

Prednisolon 25-30 mg i 5d

Antibiotika; amoxicillin 750 mg x3 i 5-7 d eller doxycyklin 200 mg dag 1-3, 100 mg x1 dag 4-7.

118
Q

Vad ger astma för symtom?

A

Dyspné, trånghetskänsla i bröstet, väsande andning, hosta.

119
Q

Vad är patofysiologin vid astma?

A

Luftvägssymtom;
- Pip i bröstet
- Andnöd
- Trånghetskänsla i bröstet
- Hosta

Kronisk inflammation i luftvägarna och bronkiell hyperreaktivitet.

120
Q

Vad för undersökningsfynd kan tala för astma?

A

Spirometri med reversibilitet (>=12% OCH 200 ml förbättring av FEV1)

OBS! FEV1/FVC normalt >0,7 samt FEV1 normalt 80-120% av förväntat värde.

PEF (före och efter bronkdilatation) med en variation >20% mellan dagarna och dygnsvariation >10%.

121
Q

Vad är behandlingstrappan för astma?

A

Bas: utbildning i inhalationsteknik, undvika förvärrande faktorer, rökstopp.

  • 1; ICS + FABA vb.
    -2: steg 1 + ICS underhåll.
    -3: ICS + LABA + LTRA samt vb SABA eller ICS+ FABA
    -4: ICS + LABA + LAMA + LTRA + vb som steg 3.
    -5: steg 4 + biologiska läkemedel + perorala steroider + vb
122
Q

Hur behandlas astmaanfall på vårdcentralen?

A

Inhalation salbutamol 0,1 mg/dos i spacer; 10-15 puffar.

Inhalationssteroid; öka dosen 4x (2-4 tillfällen/d)

123
Q

Vad är gränsen för hypertoni?

A

Mottagning; >=140/90
Hemma; >=135/85

124
Q

Hur riskbedöms hypertoni och vad ingår i den?

A

SCORE 2:
- Kön
- Ålder
- Non-HDL
- SBT
- Rökning

125
Q

Vad är behandlingstrappan vid hypertoni?

A
  1. ACEi/ARB
  2. Kalciumantagonist
  3. Tiaziddiuretika

Initialt steg 1, därefter kombo av två på steg 1, sedan trippelbehandling. Om otillräckligt läggs betablockad till, och slutligen MRA.

126
Q

Nämn en ACEi och en ARB, ink dos vid hypertoni?

A

Enalapril: 5-10 mg 1x1

Losartan; 50 mg 1x1

127
Q

Nämn en kalciumantagonist för att behandla hypertoni?

A

Amlodipin; 5 mg 1x1

128
Q

Vad heter kalciumantagonisten som ger mindre besvär med underbensödem? Vilken dosering ges?

A

Lerkanidipin, 10 mg 1x1.

129
Q

Nämn en tiaziddiuretika och vilken dos man ger vid hypertoni?

A

Hydroklortiazid; 12,5-25 mg 1x1.

130
Q

Vilken betablockad brukar ges vid hypertoni och vilken dos?

A

Metoprolol, 50-100 mg 1x1.

131
Q

Vilken MRA brukar adderas vid hypertoni och vilken dos?

A

Spironolakton, 50-100 mg 1x1.

132
Q

Vad innebär en fördjupad läkemedelsgenomgång?

A

Systematisk bedömning och omprövning av patientens läkemedel utifrån hälsotillstånd och behov. För varje läkemedel bör indikation, effekt, dosering, biverkningar och nytta i förhållande till övriga läkemedel värderas.

133
Q

Vad definieras som hög risk
för hjärtkärlsjukdom relaterat till BMI och bukomfång?

A

BMI >30
Bukomfång
- Män > 102 cm
- Kvinnor: >88 cm

134
Q

Vad är en COPD6-mätare?

A

Den kan mäta FEV1, FEV6 och FEV1/FEV6 kvot på mottagningen. Kan användas som ställningstagande till spirometri.

135
Q

Du har en man på vårdcentralen där P-glukos visar 12,0 - hur handlägger du det?

A

Informerar patienten om proverna. Eftersom slumpblodsockret var högt tas fP-glukos och HbA1c om.

Frågar om patienten har symtom som kan tala för diabetes, tex ökad törst och miktion?

136
Q

Ge exempel på assynkrona och synkrona patientkontaktformer (vårdcentralen) som finns?

A

Assynkrona: icke samtidiga kontakter, tex e-post.

Synkrona: video, samtal, chatt.

137
Q

Vad kallas det diagnostiska hjälpmedlet för diabetes som kan användas i telemedicin?

A

Kontinuerlig glukosmätning, det är en sensor på huden som analyserar glukoshalten subkutant. Den kommunicerar trådlöst med en elektronisk avläsare som sparar glukosvärdena.

När avläsningen sker kan det skickas elektroniskt till vårdgivare och underlätta dokumentationen.

138
Q

Hur kan en kontinuerlig glukosmätare vara fördelaktig för någon som har förhöjda blodsockervärden, men som inte uppfyller kraven för diabetes?

A

Vid prediabetes kan patienten lära sig hur hen ska äta och betydelsen av att röra sig, sk biofeedback.

139
Q

Kan en patient med prediabetes få en glukosmätare subventionerad?

A

Nej

140
Q

Vad är verkningsmekanismen för metformin?

A

Minskar leverns produktion av glukos (hämmar glukoneogenes och glykogenolys)

Ökar insulinkänsligheten

Fördröjer intestinal glukosabsorption

141
Q

Varför är betablockad kontraindicerat vid astma?

A

Det gör att luftrören drar ihop sig och förvärrar sjukdomen.

142
Q
A