DAG 2: ÅRSKONTROLLER VÅRDCENTRALEN Flashcards

Diabetes, hjärtsjukdomar, säbo, trötthet, läkemedel, astma/KOL, ht

1
Q

Diabetes typ 2:
a) Diagnoskriterier?
b) Vad är OGTT?
c) Läkemedelsgrupper?
d) Målvärde för HbA1c och blodtryck?

A

a) Två oberoende mätningar, alt HbA1c + fP-glukos
- fP-glukos >= 7,0 mmol/l
- HbA1c >= 48 mmol/mol
- OGTT; >11,1 (V), >= 12,2 (K)

b) Oralt glukostoleranstest, P-glukos 2h efter belastning.

c) Behandling?
1. Metformin
2. Sulfonylurea (Glimepirid)
3. Alfaglukosidashämmare
4. DPP-4-hämmare
5. GLP-1-analoger (Semaglutide)
6. SGLT2-hämmare (Forxiga, Jardiance)
7. Insulin

d) HbA1c:
- Unga/nydebuterad: <50
- Äldre/längre duration: 53-69

Bt: 140/90, helst <130/80

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är diagnoskriterierna för prediabetes?

A

fP-glukos >6,1 mmol/l
OGTT; >=7,8 (V), >= 8,9 (K)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sulfunylurea:
a) Verkningsmekanism?
b) Biverkningar?

A

a) Ökar insulininsöndringen genom att stimulera beta-cellerna.

b) Hypoglykemi, viktuppgång 2-3 kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

DPP-4-hämmare och GLP-1-analog:
a) Verkningsmekansim?
b) Fördelar och nackdelar?

A

a) Normalt stimulerar GLP-1 insulinfrisättning, men det bryts ner av DPP-4. Om hämmaren hämmas så ökar insulinfrisättningen, medan glukagonfrisättningen hämmas. Nettoeffekten blir ökat upptag av glukos, medan den endogena produktionen minskar.

b) DPP-4-hämmare
+ Låg risk för hypoglykemi
+ Peroral administrering
+ Viktneutrala
+ Få eller inga biverkningar
- Inget CVD-skydd

GLP-1-analoger
+ Låg risk för hypoglykemier
+ Viktnedgång
+ CVD-skydd
- Illamående initialt
- Parenteral administrering (förutom semaglutid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

SGLT-2-hämmare:
a) Verkningsmekanism?
b) Fördelar och nackdelar?

A

a) Hämmar återupptaget av glukos via SGLT-2-transportörer i proximala tubuli. Det resulterar i ökad glukosutsöndring via urin, ca 70 g/d, motsvarande 280 kcal/dag.

b)
+ Inga hypoglykemier
- Genitala svampinfektioner
- Ökad urinproduktion
- Behöver sättas ut vid GFR <20
- Risk förekomst av ketoacidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är målvärdena vid hyperkolesterolemi?

A

Mycket hög risk
- LDL <1,4
- Non-HL <2,2

Hög risk
- LDL <1,8
- Non-HDL <2,6

Moderat risk
- LDL <2,6
- Non-HDL <3,4

Låg risk
- LDL <3,0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några organ som kan drabbas av komplikationer vid diabetes?

A
  • Ögon: retinopati, katarakt, glaukom
  • Njurar: nefropati
  • Neuropati
  • Extremiteter: kärlpåverkan
  • Hjärta: angina, hjärtinfarkt
  • Hjärna; stroke, CVD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad står LADA för?

A

Late autoimmune diabetes in adults, det är en autoimmun typ 1 diabetes som utvecklas långsamt och ger symtom först i vuxen ålder. Pga utvecklingen kan vara så långsam förväxlas det ibland med T2D.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är principerna för läkemedelsbehandling vid typ 2 diabetes?

A

Metformin sätts in i regel vid diagnostiseringen. Om metformin inte tolereras kan sulfonylurea, DPP-4-hämmare eller GLP-1-agonister ges i monoterapi. Vid hjärtsvikt rekommenderas i första hand SGLT-2-hämmare eller GLP-1-analoger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Metformin:
a) Dosering?
b) Vid vilket GFR bör det inte ges?

A

a) Dos:
1. 500 mg x1
2. 500 mg x 2
3. Måldos: 500-1000 mg x 2

b) eGFR <45

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Insulin vid diabetes typ 2:
a) Vilket typ av insulin ges?
b) Kontraindikationer?

A

a) Insulin vid T2D: något av följande
- NPH-insulin till natten
- Mixinsulin
- Bolus-basalregim

b) Kontraindikationer
- Oförmåga att hantera insulin
- Relativ kontraindikation i kombo med sulfunylurea och glitazoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad ingår i utredningsalgoritmen för hjärtsvikt?

A
  1. Misstänkt hjärtsvikt; p.g.a. riskfaktorer, symtom, kliniska fynd eller avvikande EKG.
  2. Mät Nt-pro-BNP: Om >=125 (eller BNP >= 35) utred vidare.
  3. Ekokardiografi: om abnormala fynd, klassificera hjärtsvikten:
    - HFrEF (EF <= 40)
    - HFmrEF (EF 41-49)
    - HFpEF (EF >=50)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur delas hjärtsvikt in i olika undergrupper och vad skiljer dem åt?

A

HFrEF (reduced EF); EF <=40%
HFmrEF (mildly reduced EF); EF 41-49%
HFpEF (preserved EF); EF >=50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ingår i grundläggande läkemedelsbehandlingen av hjärtsvikt? Sätts allt in samtidigt?

A

Basen;
- ACEi/ARB
- Betablockad
- MRA
-SGLT-hämmare

OBS! Behöver inte sättas in samtidigt.
- Ischemisk hjärtsjukdom; 1) Betablockad och SGLT2-hämmare
- Stas; 1) SGLT-2-hämmare och ACEi/ARB
- Nedsatt njurfunktion: 1) SGLT-2-hämmare och betablockad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns det för absoluta och relativa kontraindikationer till ACEi?

A

Absoluta: Angioödem, njurartärstenos, graviditet, allergi
Relativa; hyperkalemi (K>5), eGFR <30, hypotension (SBT <90), kaliumsparande diuretika, NSAID, trimetoprim.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad ska man tänka på vid insättning av ACEi/ARB?

A

Kontrollera elstatus innan insättning. Starta med låg dos och trappa upp tidigast efter två veckor. Kontrollera elstatus 1-2 veckor efter varje höjning och 4 månader efter måldos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Enalapril:
a) Dosering?
b) Biverkningar?

A

a) Startdos; 2,5 mg x1 (?). Måldos: 10-20 mg x 1 (?)
b) Torrhosta, ortostas, förhöjt kreatinin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur doseras losartan?

A

Startdos; 50 mg 1x1
Måldos; 150 mg 1x1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Betablockad:
a) Dosering för Metoprolol och Bisoprolol?
b) Relativa kontraindikationer?

c) Absoluta kontraindikationer?

A

a) Metoprolol: startdos 12,5-25 mg x1. Måldos; 200 mg x1.
Bisoprolol: startdos 1,25 mg x1 och måldos 10 mg x1.

b) Relativa kontraindikationer
- Hjärtsvikt NYHA IV
- Försämring av hjärtsvikt
- AV-block I
- HR <50
- Ödem
- Lågt blodtryck

c) Absoluta kontraindikationer
- AV-block II-III
- Kritisk ischemi i extremiteter
- Svår astma
- Allergi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad ska man tänka på innan insättning av betablockad?

A

EKG för att utesluta kontraindikationer som AV-block.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

MRA:
A) Relativa kontraindikationer?
b) Vad ska man kontrollera vid insättning?

A

a) Relativ kontraindikation MRA:
- K >5
- eGFR <30
- Samtidig behandling med ACEi/ARB (försiktighet)
- Samtidig behandling med NSAID
- Samtidig behandling med Trimetoprim

b) Elstatus. Starta med lågdos. Kontrollera elstatus efter 1 vecka och 4 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

MRA:
a) Dosering?
b) Biverkningar?

A

a) Dosering:
Spironolakton
- Startdos; 25 mg x1
- Måldos; 50 mg x1

Eplerenon
- Startdos 25 mg x1
- Måldos 50 mg x1

b) Hyperkalemi och gynekomasti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

SGLT-2-hämmare:
a) Dosering?
b) Kontraindikationer?
c) Biverkningar?

A

a) 10 mg 1x1
b) Kontraindikationer:
- Typ 1 diabetes (risk för ketoacidos)
- Dehydrering
- Njursvikt eGFR <20

c) Biverkningar:
- Urogenitala infektioner ink nekrotiserande fascit,
- Glukosuri med ökad miktion och törst
- Risk för ketoacidos (pga osmotisk diures, fett bryts ner till ketoner, ger euglykem ketoacidos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är dosen för Furosemid och hydroklortiazid?

A

Furosemid (loopdiuretika)
- Startdos; 20-40 mg
- Måldos; 40-240 mg

Hydroklortiazid
- Startdos; 12,5-25 mg
-Måldos; 12,5-100 mg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan diuretika ge för biverkningar?

A

Hypotension, hypovolemi, dehydrering
Elektrolytrubbningar; hypokalemi, hypomagnesemi, hyponatremi
Gikt (ökat urat)
Förvärrad njursvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad står ARNI för och nämn ett tillfälle när det kan användas? Vad ger man för dos?

A

Angiotensin-receptor-neprylisin-hämmare, det hämmar nedbrytningen av natriuretiska peptider. Det ersätter ACEi/ARB vid symtomatisk HFrEF.

Entresto;
- Startdos; 49mg/51 mg x2
- Måldos; 97mg/103 mg x2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Rekommenderas statiner vid hjärtsvikt?

A

Enbart vid samtidig aterosklerotisk sjukdom eller hyperlipidemi, annars har det ingen effekt på prognos vid kronisk hjärtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilken ämnesbrist är vanlig vid hjärtsvikt? När är behandling indicerat och vad ger man?

A

Det är vanligt med järnbrist. Om ferritin <100 mikrog/L eller ferritin 100-299 mikrog/L och transferrinmättnad <20% kan järn ges intravenöst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur delar man in hjärtinfarkt i olika undergrupper?

A

Typ 1; koronarsjukdom, ffa ruptur elelr erosion av aterosklerotiska förändringar, ger akut obstruktion.

Typ 2; relativ brist på syre, ex aterosklerotisk förändring i kombination med akut anemi eller takykardi.

Typ 3; plötslig oväntad död av misstänkt ischemisk genes utan att troponin kunnat mätas.
Typ 4; hjärtinfarkt i samband med PCI.
Typ 5; hjärtinfarkt i samband med CABG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är diagnoskriterierna för en typ 1 hjärtinfarkt?

A

Typisk ökning av troponin med minst ett värde över 99;e percentilen för övre referens OCH en av följande;

  • Akuta symtom på ischemi
  • Nytillkomna EKG-förändringar
  • Utveckling av patologisk Q-våg
  • Bildframställning av ny infarkt
  • Påvisning genom angiografi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kan hjärtinfarkt ha för prodromala symtom?

A

Trötthet, sömnstörningar, ångest, andnöd, lindrig bröstsmärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är den prehospitala akutbehandlingen av AKS?

A

Glycerylnitrat 0,5 mg sublingualt/0,4-0,8 mg som munspray
Syrgas om saturation <90%
Laddning med ASA 320 mg oralt (alt Klopidogrel) samt Brilique 180 mg
Morfin 1 mg/mL initalt 2-5 mg (2-5 ml), titrera upp till smärtfrihet

Övrigt:
- Metroklopramid 5 mg/ml 10 mg iv om illamående.
- Ev Diazepam 5-.10 mg vid ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är akutbehandlingen på sjukhus vid hjärtinfarkt?

A

Instabil angina/NSTEMI
- Laddningsdos Trombyl 320 mg
- Laddningsdos Brilique 180 mg
(Om hög blödningsrisk kan Klopidogrel 300 mg ges)

STEMI
- Startdos Trombyl 320 mog mg
- Startdos Birilique 180 mg
( Laddning Heparin 5000 E prehospitalt)
- Atorvastatin 40-80 mg
- PCI (om <2 timmar transport och <12 h symtomdebut)
- Trombolys (om >2h transport och <12 h symtomdebut)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad kallas scoringsystemet som kan användas för NSTE-ACS? Vad syftar den till?

A

Grace risk score, om >140 talar det för att revaskularisering är indicerat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur genomförs trombolys vid en hjärtinfarkt? När görs det?

A

Om transporttiden till ett PCI-labb är >2 timmar görs trombolys (om det gått <12 timmar från symtomdebut). Det görs med Tenekteplas (Metalys) eller Alteplas (Actilyse) doserat efter vikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är målblodtryck efter en hjärtinfarkt?

A

<70 år; 120-130/80
>= 70 år: 130-140/80

36
Q

Vad ingår i CHA2DS2VS och vad används den till?

A

C; congestive heartfailure/ nedsatt VKF
H; hypertoni
A; age >74 (2p)
D; diabetes
S; stroke, TIA, tromboembolism (2p)
V: vaskulär sjukom
A: age 65-74 år
Sc; sex categori (kvinna)

Maxpoäng; 9

Stöd för att bedöma vilka patienter med FF som ska ha antikoagulantia:
- 0p: ingen behandling
- 1p: överväg behandling om man
- 2p: ska ha antikoagulantia

37
Q

Vad är skillnaden på förmaksflimmer och förmaksfladder?

A

Flimmer; supraventrikulär arytmi, ookordinerad förmaksaktivitet.
Fladder; elektrisk återkopplingskrets, aktiviteten är mer jämn.

38
Q

Förmaksflimmer:
a) Etiologi?
b) Symtom?
c) Typiska fynd på EKG?
d) Underhållsbehandling?

A

a) Riskfaktorer:
- Hereditet, ffa om debut i ung ålder
- Hypertoni
- Klaffel
- Alkoholmissbruk
- Hypertyreos
- Rökning och KOL
- Hjärtsvikt
- Hypertrof kardiomyopati

Hos 20-30% hittas ingen orsak.

b) Symtom:
- Palpitationer
- Dyspné
- Bröstsmärta
- Trötthet
- Nedsatt kondition

c) Avsaknad av P-våg, oregelbunden rytm.
d) Behandling:
Symtomatiskt: betablockad
Antikoagulantia:
- Dabigatran (pradaxa); 150 mg x2
- Rivaroxaban (xarelto); 20 mg x 1
- Apixaban (eliquis); 5 mg x2
- Waran; 5-7,5 mg

39
Q

Förklara patofysiologin vid förmaksflimmer?

A

Externa stressorer, och även flimmret i sig själv, ger remodellering av förmaket. Fibroblaster aktiveras och ger ökad förekomst av bindvävnad och fibros. Även fett- och inflammatoriska infiltrat, hypertrofi, nekros och amyloidos kan bidra. Remodelleringen påverkar fortledningen av elektriska impulser och kan orsaka små re-entry vågor i förmaket.

Detta ger minskad slag- och minutvolym, då förmakskontraktionen faller bort och kammarfrekvensen är snabb och oregelbunden.

40
Q

Akronymen EHRA används för att kvantifiera symtom på en vanlig hjärtsjukdom, vilken och vad innebär graderingen?

A

European Heart Rytm Association kvantifierar symtomen vid förmaksflimmer och delar in det i olika undergrupper:
1: inga symtom
2a:; milda symtom
2b; måttliga symtom
3; svåra symtom
4; invalidiserande

41
Q

Vad finns det för olika sorters läkemedelsinteraktioner?

A

A: saknar klinisk betydelse.
B: klinisk betydelse okänd eller varierar.
C: betydelsefull, kan hanteras med dosjustering.
D: betydelsefull, bör undvikas.

42
Q

Vad är en läkemedelsinteraktion typ D? Nämn några exempel.

A

Kliniskt betydelsefull interaktion, bör undvikas:
- Kinoloner eller tetracykliner med kalcium och ärn
- Kaliumsparande diuretika med kalium
- Warfarin med NSAID
- Omeprazol med klopidogrel
- Kalciumblockad med betablockad
- SSRI med tramadol, kodein eller etylmorfin

(Karbamazepin minskar effekten av P-piller, p-piller kan minska effekten av lamotrigin)

43
Q

Vad står farmakologiska förkortningen ADME för?

A

Farmakokinetisk förkortning:
- A: absorption
- D: distribution
- M: metabolism
- E: elimination

44
Q

Förklara begreppen:
a) Biotillgänglighet
b) Distributionsvolym
c) Clearence
d) Halveringstid

A

a) Andelen av given dos som når systemkretsloppet i aktiv form.
b) Hur en substans fördelar sig mellan blod och andra kompartment.
c) Kroppens elimineringsförmåga angivet i volymenhet/tidsenhet
d) Hur lång tid det tar för läkemedelskoncentrationen att halveras

45
Q

Hur förändrar sig absorptionsförmågan, distributionen och metabolismen av läkemedel med åldern?

A

Absorption: pH ökar i magen ökar samt att tarmens blodflöde och peristaltik minskar. Därför minskar effekten av första passagen och man får ökad biotillgänglighet.

Distribution: ökad distributionsvolym för fettlösliga farmaka (ökad mängd kroppsfett) och ökad T1/2.

Metabolism: leverns volym och blodflöde minskar, men den har god reservkapacitet och metabolismen försämras först vid grav leversjukdom.

Elimination; njursvikt ger förlängd T1/2 och ökad s-koncentration.

46
Q

Vad står det på äldrekortet?

A

Det sammanställer vanliga problemläkemedel, såsom antikolinergika, blodtryckssänkande, långverkande bensodiazepiner, NSAID, antipsykotika, opioider m.fl.

47
Q

Nämn några antikolinerga biverkningar?

A

Motverkar parasympatikus och kan ge;
- Muntorrhet
- Förstoppning
- Urinretention
- Kognitiv svikt eller förvirring

48
Q

Nämn några läkemedel som kan ge rebound eller utsättningssymtom?

A
  • Betablockad: hjärtklappning
  • PPI: kan dröja 1-2v men ger ökad gastrinproduktion
  • SSRI: yrsel, illamående, huvudvärk
  • Neuroleptika: kräkning, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter
  • Analgetika (huvudvärk)
49
Q

Ge några exempel på boenden eller insatser i hemmet som kan erbjudas till äldre?

A

Hemtjänst: bistånd med service och omvårdnad i den enskildes bostad.
Hemsjukvård; ges i bostad, sammanhängande över tiden.

Servicehus; bostad med gemenskapslokal för måltid och samvaro, tillgång till sjuksköterska och rehabpersonal.

Trygghetsboende; funktionellt utformad bostad, gemenskapslokaler, men ingen medicinskt utbildad på plats.

50
Q

Vad kännetecknar en typisk patient på SÄBO?

A

Hög ålder, skörhet, multisjuk, svåra sjukdomar, demens.

51
Q

Vad kallas akronymen för att bedöma blödningsrisken när man överväger att sätta in Waran?

A

HASBLED:
- H; hypertoni
- A; (abnormal) renal/liverfunktion
- S; stroke
- B; blödning, anemi
- L; labilt INR (risk-PK)
- E; (elderly) >= 65 år
- D; drugs (ASA, klopidogrel), eller alkohol

52
Q

Nämn några vanliga somatiska och psykiatriska orsaker till trötthet?

A

Psykiatrisk eller psykosocial:
- Stress och ångest
- Utmattningssyndrom
- Depression

Somatiska
- Infektioner
- Anemi
- Sömnapné
- Hjärtsvikt
- Malignitet
- Njursvikt
- Reumatisk sjukdom
- Addisons sjukdom
- Cushings sjukdom
- Hypotyreos
- Diabetes

53
Q

KOL:
a) Kardinalsymtomen?
b) Vilka sjukdomar ingår i patogenesen? Förklara den.
c) Riskfaktorer?

A

a) Dyspné, hosta, ökad slemproduktion, fatigue
b) Bronkit, bronkiolit, emfysem. Det pågår en inflammatorisk process i bronkialträdet som ger destruktion av bronkioler och slutligen emfysem. Destruerade alveoler ger minskad elastiskt återfjädringstryck som gör att luftvägen lätt kollapsar vid utandning.

c) Riskfaktorer:
- Rökning och passiv rökning
- Yrkesexponering för damm och kemikalier
- Föroreningar
- Upprepade infektioner
- Astma
- Genetik (alfa-1-antitrypsin-brist)

54
Q

Vad är bronkiolit och emfysem?

A

Bronkiolit: Inflammation i små luftvägar (<2 mm)
Emfysem: Destruerad lungvävnad som bildar ett hålrum i lungorna när alveolärväggarna förstörs.

55
Q

Vad är diagnoskriterierna för kronisk bronkit?

A

Hosta och slemproduktion de flesta dagarna under minst 3 månader per år under minst två på varandra följande år, samt att andra orsaker uteslutits.

56
Q

KOL:
a) Diagnoskriterier?
b) Gradering?
c) Utredning?
d) Differentialdiagnoser?

A

a) Diagnos:
- Förekomst av symtom och riskfaktorer
- Sänkt FEV1/FVC (<0,7) efter bronkdilatation
- Negativ reversibilitet

b) Stadium: % förväntat värde på FEV1
- 1 (lindrig): FEV1 >=80%
- 2 (måttlig); FEV1: 50-79%
- 3 (svår); FEV1: 30-49%
-4 (mycket svår); FEV1 <30%

GOLD:
A, B, E = symtom (CAT, mMRC - dyspné), exacerbationer.
-A: CAT <10, mMRC 0-1
-B: CAT >=10, mMRC >=2
-E = hög exacerbationsrisk

A+B = <2 exacerbationer/år och ingen sjukhuskrävande.

E = >=2 exacerbationer/år eller >=1 sjukhuskrävande.

c) Utredning
- Anamnes och status
- Dynamisk spirometri med reversibilitetstest
- NT-broBNP, SR; CRP, eosinofiler
- EKG
- Ev 6 minuters gångtest. Ev Lungröntgen/DT-thorax

(Ev Alfa-1-antitrypsin, <40 år)

d) Differentialdiagnoser
- Astma
- Kronisk hjärtsvikt
- Bronkiektasier
- Tuberkulos
- Akut bronkit
- Kronisk bronkit utan KOL
- Idiopatisk lungfibros
- Lungcancer
- Cystisk fibros

57
Q

Vad räknas som positivt reversibilitetstest?

A

FEV1 ökar med >12% OCH >200 mL

58
Q

KOL:
a) Vad är behandlingstrappan?
b) Beskriv verkningsmekanismen för läkemedlena.
c) Biverkningar?

A

a) Behandling
Alla: rökstopp, god nutrition, vaccination mot pneumokocker, influensa och Covid-19.

1) Utbildning, inhalationsteknik, utbildning om sjukdomen (A) Ev. SABA/SAMA (endast steg 1) vb.
2) LAMA (Spiriva) eller LABA (Serevent) (A) SABA vb.
3) LAMA och LABA (Spiolto) (B) SABA vb.
4) LAMA, LABA och ICS, ev PDE4-hämmare Roflumilast (E). SABA vb.
5) Ev tilläggsbehandling, tex syrgas i hemmet mm.

b) LAMA: antikolinergt, binder till muskarina receptorer i luftvägarna och blockerar acetylkolins förmåga att signalera. Ger relaxation av glatta muskelceller och bronkdilatation.

LABA: långverkande betastimulerare, binder in till beta-2-receptorer, ger bronkdilatation och ökad mucociliär clearence.

c) LAMA: muntorrhet
LABA: tremor, takykardi.

59
Q

Hur behandlas en KOL-exacerbation i primärvården?

A
  • SABA Salbutamol (+/- SAMA Atrovent): 4-10 puffar var 20 min i spacer
  • Prednisolon 25-30 mg i 5d
  • Amoxicillin 750 mg x3 i 5-7 d alt Doxycyklin 200 mg x1 (3d), 100 mg (4d)

(Om svår exacerbation skickas patienten till akuten)

60
Q

Astma:
a) Symtom?
b) Patofysiologi?
c) Kliniska fynd?

A

a) Dyspné, trånghet eller pip i bröstet, väsande andning, hosta.
b) Kronisk inflammation i luftvägarna, kontraktion av glatt muskulatur, ökad slembildning. Bronkiell hyperreaktivitet.
c) Reversibilitet; förbättring FEV1 >12% och 200 ml
PEF: pre-/postbronkdilatation (>15%), över dygnet >10%, mellan dagar (>20%)

61
Q

Vad är behandlingstrappan för astma?

A

Alla: utbildning i inhalationsteknik, undvika förvärrande faktorer, rökstopp.
1) ICS + FABA vb
2) ICS underhåll samt ICS + FABA vb
3) ICS (Budesonid) + LABA (Serevent) +/- LTRA samt ICS + FABA vb alt SABA
4) ICS + LABA + LAMA (Trimbow) +/- LTRA samt -ll- vb
5) Biologiska läkemedel, makrolid, po steroider.

62
Q

Hur behandlas astmaanfall på vårdcentralen?

A

Inhalation salbutamol 0,1 mg/dos i spacer; 10-15 puffar.

Inhalationssteroid; öka dosen 4x (2-4 tillfällen/d)

63
Q

Vad är gränsen för hypertoni?

A

Mottagning; >=140/90
Hemma; >=135/85
Ambulatoriskt: >= 130/80

64
Q

Hur riskbedöms kardiovaskulära risken (över tio år) och vad ingår i den?

A

SCORE 2:
- Kön
- Ålder
- Non-HDL
- SBT
- Rökning

65
Q

Vad är behandlingstrappan vid hypertoni?

A
  1. ACEi/ARB
  2. Kalciumantagonister
  3. Tiaziddiuretika

Initialt steg 1, därefter kombo av två på steg 1, sedan trippelbehandling. Om otillräckligt läggs betablockad till, och slutligen MRA.

66
Q

Nämn en ACEi, ARB och kalciumantagonist ink dos vid hypertoni?

A

Enalapril: 5-10 mg 1x1 (höjning till 20 mg vb)
Losartan; 50 mg 1x1 (höjning till 100 mg vb)
Amlodipin: 50 mg 1x1 (höjning till 10 mg vb)

67
Q

Vad heter kalciumantagonisten som ger mindre besvär med underbensödem? Vilken dosering ges?

A

Lerkanidipin, 10 mg 1x1.

68
Q

Nämn en tiaziddiuretika och vilken dos man ger vid hypertoni?

A

Hydroklortiazid; 12,5-25 mg 1x1.

69
Q

Vilken betablockad brukar ges vid hypertoni och vilken dos?

A

Metoprolol, 50-100 mg 1x1.

70
Q

Vilken MRA kan adderas vid hypertoni och vilken dos?

A

Spironolakton, 50-100 mg 1x1.

71
Q

Vad innebär en fördjupad läkemedelsgenomgång?

A

Systematisk bedömning och omprövning av patientens läkemedel utifrån hälsotillstånd och behov. För varje läkemedel bör indikation, effekt, dosering, biverkningar och nytta i förhållande till övriga läkemedel värderas.

72
Q

Vad definieras som hög risk
för hjärtkärlsjukdom relaterat till BMI och bukomfång?

A

BMI >30
Påtagligt ökat bukomfång:
- Män > 102 cm
- Kvinnor: >88 cm

Ökat bukomfång: undvik att gå upp i vikt
- 94 cm (män)
- 80 cm (kvinnor)

73
Q

Vad är en COPD6-mätare?

A

Den kan mäta FEV1, FEV6 och FEV1/FEV6 kvot på mottagningen. Kan användas som ställningstagande till spirometri.

74
Q

Du har en man på vårdcentralen där P-glukos visar 12,0 - hur handlägger du det?

A

Informerar patienten om proverna. Eftersom slumpblodsockret var högt tas fP-glukos och HbA1c om. Frågar även om patienten har symtom som kan tala för diabetes, tex ökad törst och miktion?

75
Q

Ge exempel på assynkrona och synkrona patientkontaktformer (vårdcentralen) som finns?

A

Assynkrona: icke samtidiga kontakter, tex e-post.
Synkrona: video, samtal, chatt.

76
Q

Vad kallas det diagnostiska hjälpmedlet för diabetes som kan användas i telemedicin? Hur kan et vara fördelaktigt vid prediabetes? Kan patienten få den subventionerad då?

A

Kontinuerlig glukosmätning, det är en sensor på huden som analyserar glukoshalten subkutant. Den kommunicerar trådlöst med en elektronisk avläsare som sparar glukosvärdena. När avläsningen sker kan det skickas elektroniskt till vårdgivare och underlätta dokumentationen.

Vid prediabetes kan patienten lära sig hur hen ska äta och betydelsen av att röra sig, sk biofeedback.

Tyvärr kan patienten inte få den subventionerad.

77
Q

Vad är verkningsmekanismen för metformin?

A

Det minskar leverns produktion av glukos genom att hämma glukoneogenes och glykogenolys. Det ökar även glukosupptaget i muskelvävnader och fördröjer intestinal glukosabsorption.

78
Q

Varför är betablockad kontraindicerat vid astma?

A

Det gör att luftrören drar ihop sig och förvärrar sjukdomen.

79
Q

Vad finns det för orsaker till sekundär hypertoni?

A

Njurartärstenos (ateroskleros eller fibromuskulär hyperplasi)
Feokromocytom
Hyperaldosteronism
Enzymatisk defekt (lakrits)

80
Q

Lakrits kan orsaka hypertoni. Vad är patofysiologin då?

A

Lakrtis hämmar 11-beta-hydrosteroiddehydrogenas II som omvandlar kortisol till kortison i njurarna. Vid låg enzymaktivitet stiger kortisolnivån, vilket binder till aldosteronreceptorn och ökar saltretentionen som gör att blodtrycket stiger.

81
Q

På vilka områden testar man sensorik och vibration vid diabetes typ 2?

A

Sensorik: under foten på tre områden, ex toppen på stortår, under stortåns grundled och under lilltåns grundled. Undvik förhårdnader.

Vibration: mediala malleolen, medialt om stortåns grundled, toppen av stortån.

82
Q

a) Nämn två högpotenta statiner? Vilka doser ger man dem?
b) Vad är viktigt att kontrollera innan insättning av lipidsänkande läkemedel?

A

a) Rosuvastatin (5-10 mg, max 40 mg) eller Atorvastatin (10 mg, max 80 mg)
b) Kontrollera leverstatus (ALAT), även efter 3 månaders behandling.

83
Q

Vilken labanalys används för att bekräfta tidig menopaus? Vilken behandling rekommenderas?

A

FSH (om >40 E/l) bekräftar menopaus. Man rekommenderar menopausal hormonterapi (MHT) med östrogen fram till normal menopausålder eller längre. Östradiol transdermalt samt gestagen med hormonspiral eller gestagen cykliskt 4 gånger per år ges initialt för att minska risken för endometriecancer.

84
Q

Nämn två viktiga preventiva vinster med menopausal hormonterapi?

A

Östrogen ger minskad risk:
- Osteoporos och frakturer
- Hjärt-kärlsjukdom
- Diabetes

85
Q

Hur definieras mikroalbumineri?

A

U-albumin-konc; 20-300. Kvot U-alb/krea: 3,0-30

86
Q

Vad finns det för olika typer av dyssomni?

A

Sömnappnésyndrom: central sömnappné, obstruktiv sömnappné m.fl
Sömngång (parasomni)
Insomni
Hypersomnier; narkolepsi m.fl.
Cirkadianska rytmstörningar
Motorikstörning (RLS m.fl

87
Q

Nämn några saker som kan orsaka förhöjd SR?

A
  • Bakteriella infektionssjukdomar, ex osteomyelit, septisk artrit
  • Temporalis arterit, PMR, RA
  • Hypernefrom, myelom
  • Njursjukdomar