DAG 11: RÄTTSMEDICIN Flashcards

1
Q

Hur kan våld delas in utifrån genes?

A

a) Aktivt våld: trubbigt, skarpt eller skottvåld.
b) Passivt våld; genom stöt med kroppen mot hård yta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för olika sorters skador vid trubbigt våld?

A
  • Rodnad
  • Hud-/underhudsblödning
  • Hudavskrapningar
  • Lacerationer eller sönderslitningar
  • Krossår
  • Frakturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur skiljer sig hud- och underhudsblödningar från varandra? Vad finns det för orsaker?

A

a) Det är skador med intakt hudbarriär där underliggande blodkärl går sönder och blod extravaserar subkutant. Yttrar sig som en missfärgning. En hudblödning är ytligare än en underhudsblödning.

b) Etiologi:
- Trubbigt våld
- Skarpt våld
- Skottvåld
- Sjukdomar, ex Pankreatit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hudblödningar motsvarar inte alltid området som blivit utsatt för våld. Vad beror det på?

A

Sänkningsfenomen: blodet påverkas av gravitationen och kommer att dras nedåt. Ibland spricker blodkärl utanför området och då kan man se en vit förändring i mitten med rodnad runtomkring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan hudblödningar ha för färger? Vad styr färgen?

A

Tiden som gått:
- Fas 1 (dag 1-3): röd
- Fas 2 (dag 7): lila
- Fas 3 (dag 7): blå
- Fas 4 (dag 7-10): gul

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Trubbigt våld kan orsaka en skada där huden inte är intakt. Vad kallas den?

A

Hudavskrapning: epidermis och ibland dermis är påverkad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Trubbigt våld mot huvudet kan ge tre sorters skador, namnge dem och några specifika tillstånd inom undergruppen?

A

a) Skador på huden
- Underhudsblödning
- Sårskador
- Hudavskrapningar

b) Skador på skelettet
- Linjära frakturer
- Impressionsfrakturer
- Fragmenterade frakturer
- Skallbasfraktur

c) Inre skador
- Epiduralblödning (A. meningea media)
- Subduralbl. (bryggvener)
- Subarach
- Kontusion
Contra coup (skada på motsatt sida)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är typiskt för sårets utseende vid skarpt våld?

A

Jämna eller raka sårkanter samt inga vävnadsbryggor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kallas de två olika skadorna som orsakas av skarpt våld?

A

a) Skärskada: längd >djup
b) Stickskada: djup > längd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn några tecken på självförvållad jämfört med mordisk skada?

A

Självförvållad:
- Handled, hals, thorax
- En/färre skador
- Huggmärken ofta nedåt
- Inga försvarsskador
- Blod på personens händer

Mordisk
- Slumpmässiga områden
- Olika antal
- Försvarsskador
- Andra delar av kroppen skadad
- Undviker inte områden med hög känslighet
- Mindre blod på offrets händer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är skottvåld för typ av våld? Trubbigt eller skarpt?

A

Höghastighet trauma med trubbigt föremål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad lämnar vapnet vid skottvåld?

A

a) Kula
b) Krutpartiklar och sot
c) Flam eller drivgaser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur skiljer sig ett ingångshål från ett utgångshål?

A

Ingångshål:
- Kontusionsring
- Smutsring
- Krutgaser
- Textilfibrer

Utgångshål:
- Flisiga kanter
- Ofta större öppning
- Ev kontusionsring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för olika sorters skott och vad kännetecknar dem?

A

Skott från nära till långt håll:
1) Påsittande: sot, krutpartiklar och flamma trycks in i skottkanalen
2) Närskott: sot och krutpartiklar hamnar runt såret. Flamverkan uppstår.
3 Närskott (längre bort): krut runt hålet. Sot och flamverkan når inte huden.
4) Fjärrskott: inget sot/krut når huden. Endast hål med abrasion/kontusion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur graderas termiska skador?

A

Grad 1: ytlig epidermis
Grad 2: dermis, blåsor
Grad 3; epidermis, dermis, hypodermis
Grad 4: ner till muskel och ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn några kliniska fynd som förekommer vid termiska skador?

A
  • Brännskador
  • Brandorsakade frakturer
  • Blödningar och blodutgjutningar
  • Ljusröda likfläckar
  • Ljust blod pga kolmonoxid
  • Sot i luftvägarna (CO, cyanid)
17
Q

a) Ange hur stor kraft (kg) som krävs för att komprimera artärer, vener och svalget.
b) Vad ger det för skillnader i symtom?

A

a) Kraft (kg)
- Vertebralartärer 30 kg (hängning, strypning)
- Svalg och struphuvud; 8,5 kg
- Artärer: 5 kg
- Vener; 2 kg

b) Symtom:
- Venstas; blodstockning i ansiktet
- Artärer: patienten blir blek

18
Q

Nämn några lokala tecken på strypning i:
a) Mun och näsa?
b) Ansikte?
c) Hals?

A

a) Tandskador, tandavtryck på kindens slemhinnor, deformerad munöppning.
b) Punktblödningar, ffa bindhinnan.
c) Underhudsblödningar, ev snörfåra på halsen.

19
Q

Nämn några kliniska tecken vid drunkning?

A
  • Gåshud (adipocere)
  • Fiskangrepp
  • Vatten i magsäcken
  • Insugning av vätska i luftrör
  • Luftfyllnad eller ödem i lungor
  • Lungblödningar
20
Q

Hur förändras andningen vid drunkning?

A

1) Andningsuppehåll med sjunkande syre och stigande koldioxid
2) Andningscentrum stimuleras och ger terminala andningsrörelser
3) Vitala funktioner minimeras

21
Q

Nämn några symtom som kan förekomma vid nedkylning?

A

Ofta påverkade av alkohol eller läkemdel:
- Excitation
- Slöhet
- Medvetslöshet
- Ventrikelflimmer
- Lokala köldskador
- Ljusröda likfläckar eller småblödningar i magen

22
Q

Nämn några sorters elektroskador?

A
  • Nätspänning (220 V)
  • Högspänning
  • Blixtnedslag
23
Q

Vad är ett rättsintyg? Vad grundar det sig på?

A

a) Ett skriftligt medicinskt utlåtande som inhämtas av polismyndigheten eller åklagare som kan användas i brottsutredning eller som bevis i en rättegång.

b) Undersökning eller yttrande från journal, rättsintyg mm.

24
Q

a) Vad är en hudavskrapning?
b) Vilken form brukar den ha vid nagelrivning?
c) Hur skiljer den sig från en sårskada?

A

a) Tangentiellt våld mot hudytan som skadar hudbarriären.
b) Månformad
c) Sårskada ska gå igenom alla hudlager, minst till subkutant fett.

25
Q

Vad ska man ha med i beskrivningen vid dokumentation en skada i journal?

A

Kroppsdel
Placering i två plan
Storlek (X x Y eller diameter)
Form
Färg
Mönster
Riktning
Sårkanter
Djup
Grad av läkning

26
Q

Hur ska fotografering av en skada gå till när man dokumenterar?

A

1) Identifiering
2) Tidpunkt för fotografering
3) Översiktsbild
4) Närbild på skadan
5) Identifiering

27
Q

Vad ingår i formalian för rättsintyg när en person undersöks?

A

a) Patientens namn och personnummer
b) Datum och plats för undersökningen
c) Undersökandes namn och titel
d) På vems uppdrag som undersökningen genomförs
e) Samtycke: från patient eller polis?

28
Q

Beskriv stegen i RMVs sannolikhetsskala?

A

Skadans utseende:
1) Visar att eller utesluter…
2) Talar starkt för eller emot…
3) Talar för eller emot…
4) Talar möjligen för eller emot…
5) Tillåter inte någon slutsats (talar varken för eller emot)

29
Q

Nämn några lagar som tillämpas vid rättsintyg och undersökningarna?

A

Lag om rättsintyg i anledning av brott.
Förvaltningslagen
Rättegångsbalken
Brottsbalken

30
Q

När kan den som undersöks inte tacka nej till att bli undersökt för ett rättsintyg?

A
  • Brott eller misstanke om brott (fängelse >1 år)
  • Försöksbrott (>2 år)
31
Q

Hur ges samtycke till undersökning för rättsintyg hos minderåriga?

A

Avgörs i regel av vårdnadshavare, eller vid omhändertagande Socialtjänsten.

32
Q

Nämn några livshotande skador och vilket typ av våld som utövats mot:
a) Huvudet
b) Halsen
c) Bröstkorgen
d) Buken
e) Extremitet

A

a) Trubbigt våld mot huvud kan ge hjärnhinneblödning.
b) Skarpt våld mot eller strypning av halsen kan ge artärskada.
c) Skarpt våld mot bröstkorg kan ge pneumohemothorax.
d) Skarpt våld mot buken kan ge organskada.
e) Skarpt våld mot extremitet kan ge artärskada.

33
Q

När får en obduktion göras:
a) Klinisk?
b) Rättsmedicinsk?

A

a) Klinisk obduktion: utförs av patolog. Krav på naturlig död.
- Fastställa dödsorsaken (kräver inte patientens samtycke)
- Få kunskap om dödsfallet (kräver samtycke)

b) Rättsmedicinsk: utförs av rättsläkare. Polis ska kontaktas.
- Yttre påverkan: suicid, förgiftning, olycka, mord
- Fel eller försummelse inom sjukvården
- Kan inte fastställa den dödes identitet
- Plötslig död hos tidigare frisk
- Plötslig spädbarnsdöd