Utsatta barn Flashcards
Övergrepp och försummelse av barn i Sverige förekomst
Fysiskt våld : slå, knuffa, sparka, riva, förgifta. 5-10%
Psykiskt våld: nedvärderande omdömen, hån, isolering, utfrysning, eller att tvinga bevittna våld mot en närstående 10%
Sexuella övergrepp: 5-10% (övergrepp inom familjen) siffror som flukturerar beronde på hur man definierar sexuellt övergrepp och hur man samlar informationen. Hur vi frågar spelar stor roll
Försummelse: skada eller äventyra barnets hälsa, inte ge omsorg som brist på mat, kläder, sjukvård, stimulans, utbildning och kärlek (5%) räcker inte med bara fysisk närvaro utan krävs mental närvaro. Känslomässig försummelse kan vara det som slår hårdast
Oftast är det kombinationer av dessa. Ungefär 80% uppger 0 på allt detta
Risk för genomgripande svårigheter så är det den multi utsatta gruppen som sticker ut, även om bara en av dessa kan vara skadliga
Riskfaktorer för utsatthet
Att vara pojke - fysisk misshandel → risken för att själva bli våldsamma ökar
Att vara flicka - sexuella övergrepp
Att ha en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning - för utsatthet av flera slag, både i den egna familjen och i samhället. Till exempel rörelsehinder, kognitiva funktionshinder och tillstånd som ADHD
Otrygg anknytning - för utsatthet i kamratkretsen.
Att vara ung - för allvarligare psykopatologi. Det finns en föreställning att unga går vidare och glömmer enklare, men de är också väldigt sårbara. Ju tidigare du får med dig en belastning, genom fler utvecklingssteg behöver du dra med dig det. Blir större skillnad i risk om t.ex. något händer när jag är 40 men ha haft det bra fram tills dess
Att ha varit utsatt tidigare - för ny utsatthet.
Stark nedsatt självkänsla ihop med negativt påverkad förmåga till riskbedömning. Att konstant vara utsatt påverkar stressystemet att hela tiden gå igång. Stressystemet slår ner och blir hypersensitiva samtidigt.
Störst risk för att barn far illa finns när en eller båda föräldrarna lider av en allvarlig psyksik störning, ett aktivt missburk, eller kognitiv funktionsnedsättning. Föräldrar som själva har varit utsatta löper också betydligt högre risk att själva brista i sitt föräldraskap
Vad är trauma?
Ett extremt påfrestande händelse (innehållande hot, våld, skräck) som varken kan undfly eller bekämpas av den drabbade
En mycket psykiskt stressande händelse utanför den förväntade normala mänskliga erfarenheten som ofta innehåller känslor av intensiv skräck, rädsla och hjälplöshet
Biologiska, kognitiva och känslomässiga överlevnads reaktioner aktiveras
(stress-respons systemet)
På vilket sätt spelar mängden händelser roll för trauma?
Svårt - enstaka händelse
Svårare - flera händelser
Svårast - upprepade händelser över lång tid
Enstaka händelser - inte i förhållande till nära relation- är “minst” riskfyllda
Upprepade händelser i nära relation är mest riskfyllt
Typ 1 trauma
- Enstaka olyckshändelser, katastrofer, sjukdomar, oförberedda svåra separationer osv…
- Kan ge upphov till traumareaktioner och symtom
- Signalerna klingar av i de flesta fall
- Socialt stöd och stabilitet viktigaste åtgärd
Traumatiska efterverkningar av typ 1 trauma
Sårbarhet, rädsla och ångest visar på den otrygghet som kommit in i barnens tillvaro
“psykologisk sköld” skadad (att ens föräldrar kommer kunna skydda en)
Fokus på upplevd trygghet
Barnet gör erfarenhet att föräldern inte kommer skydda en och föräldern får erfarenhet att man inte kan styra sitt barn
PTSD hos barn
Färre symtom behöver ivara idnetifierade för att uppfylla kriterier för PTSD för barn under 6 år
Behöver bara ha varat i en månad (jmf med 6 månader för vuxna)
Karakteriseras symptomkluster
Återupplevande med episoder av återupplevande av traumat i form av påträngande minnen (flashbacks) drömmar eller mardrömmar. Hos yngre barn sker återupplevande genom upprepande /traumatisk lek, teckningar eller i tal där händelsen upprepas gång på gång. Ju äldre barnen blir desto mer vuxenlika blir symptomen.
Undvikande i form av känslomässig stumhet och avflackning tillbakadragande från andra människor undvikande av situationer som påminner om traumat. Utöver rent undvikande av det traumarelaterade materialet kan undvikandet ske i form av socialt tillbakadragande eller affektlöshet. Barn och ungdomar med PTSD kan verka håglösa, likgiltiga eller vara utagerande. Det kan finnas en motvilja mot att gå i skolan och att delta i aktiviteter som annars intresserar, som träning eller lek med kamrater.
Överspändhet med ökad vaksamhet, förhöjd alarmberedskap och sömnsvårigheter, irritabilitet, vredesutbrott, lättskrämdhet
Negativa kognitiva förändringar (Ihållande och överdrivna negativa uppfattningar eller förväntningar på sig själv, andra eller världen (t ex “jag är värdelös”, “man kan inte lita på en enda människa”, “världen är genomgående farlig”, “hela mitt nervsystem är förstört för alltid”)
Typ 2 - komplext trauma (utvecklingstrauma)
Uppmärksammats senaste 10 åren
Upprepade (kronisk) tillfällen av hot/fruktan med tillhörande reaktion i nervsystemet, i kombination med omsorgsmiljö som brister i regleringsstöd. Ofta relationella övergrepp
Ihållande reaktioner och symtom
Komplext trauma- kan ej reduceras till en diagnos
Framhåller även frånvaron av skyddsfaktorer - ej endast närvaro av stressor.
– Svårigheter med emotionell och beteendmässig reglering, tex irritabilitet, explosiv ilska, självskadebeteende, aggressivt beteende och riskbeteende
– Störd förmåga att ingå och bevara goda relationer, tex konfliktfyllda och kaotiska relationer, överinvolvering, undvikande av nära relationer
– Förändrad uppmärksamhet och medvetenhetsgrad, till exempel uppmärksamhetsstörning, svårigheter att följa instruktioner, svårigheter att göra färdigtuppgifter, dissociativa symtom inklusive identitetsstörningar
– Negativt påverkat värdesystem, tex upplevellse av att vara förtörd, skam och skuldkänslor
– Somatisk påfrestning eller disorganisation, tex kroniska smärttilsstånd och förlamninsgreaktioner i delar av kroppen
Bedömning och behandling ställer krav på förståelse av både traumareaktioner och bristande reglering
“Crossing over conditions” typ 1 trauma går över till typ 2 trauma → att råka ut för något vid en olycklig punkt i sitt liv
Diagnoser som adhd, uppförandestörning och anknytningsstörning är lika viktigt som PTSD i gruppen komplext traumatiserade barn. Så svårt diagnostik att ha då det är så transdiagnostisk
Bedöms ofta som antisociala och impulsiva av vård och socialtjänst
Som vuxna överrepresenterade vad gäller missbruk och kriminalitet
Trauma och anknytning
När anknytningspersonen är otrygg/farlig/kaotisk lär sig. Barnet att
1. Inte lita på andra
2. Världen är en kaotisk och farlig plats
3. Jag själv inte är värd att älska/tycka om
Olika typer av desorganiserad anknytning
Kontrollerande
Barnen:
litar bara på sig själva
vrede och hat
kan vara charmiga och tillmötesgående gentemot dem de är beroende av – aggressivt kontrollerande mot dem de rår på
ofta intensivt natträdsla – törs inte somna ensamma
Föräldern:
rädd för barnet “ han kommer bli precis som pappa”
Svårt att sätta gränser – upplevd hjälplöshet
hög risk för våldsam utvecklingslinje – trotssyndrom – ODD (opposition of defiant disorder) – personlighetsstörning
Vill gärna behandlingsmässigt komma åt inom 6-7 års ålder
En aspekt av utagerande svårigheter är att det försätter en i andra våldsamma situationer- Blir bemött på et otrevligare sätt. Omgivningen tar inte hand om mig. Ju äldre man blir desto svårare att få stopp på det
Tvångsmässigt omvårdande
Barnen:
Egna behov av närhet genom att ta hand om föräldern
beskrivs av föräldern som snälla, omtänksamma och kärleksfulla
tar stort ansvar för hushållsarbete, syskon mm
Beskrivs av omgivningen som snäll och duktigt
Föräldern:
Orkar inte/passiv, sjukdomsupplevelse, missbruk
Upplevd hjälplöshet, oförmåga, skam
Tvångsmässigt foglig variant
Barnen:
anpassas sig till föräldrarnas sinnesstämning (matchar och håller med)
vaksam osynlighet
undertrycker känslor av behov då de märker att föräldrar lätt blir arga och stöter bort dem
Vill hela tiden vara till lags - fogliga och fuktiga
Ha råkoll på den våldsamma föräldern – men samtidigt hålla sig undan
Relationell fara
Föräldern:
Fullt upp med sig själv, fokus på eget lidande
Lättirriterad, lättväckt aggressivitet
Effekter av övergrepp och försummelse
Studier har visat att barn utsatta för /bevittnas våld i hemmet reagerar snabbare och kraftfullare på arga ansiktsuttryck. Underliggande och förklarande faktor till ångestproblematik. “Threat detection” – blir för över sensitivt
Känslomässigt försummade barn hade svårt att namnge och känna igen känslor i allmänhet. Oförmåga att förstå vad jag känner och vad det har för funktion. Då kan det upplevas farligt och svårbegripligt.
Självuppfattningen påverkar mycket tidigt, Reagerar mer negativt på spegelbild (18-24 mån) Redan här begynnande negativ känsla kopplat till självet. Att inte bli omhändertagen skapar känslan av att jag inte är värd. “Vad är det för fel på just mig?”
Utsatta barn visade sig prata mycket mindre om sina egna upplevelser och ffa negativa effekter än jämförelsegruppen
Utsatta barn tillskriver i högre grad andra med aggressiva intentioner
Fysiologiskt har utsatta barn visat sig ha en flackare kortisol nedgång under dagen. Man har högre mer konstant stresspåslag över hela dagen. Detta modererade av internaliserade symtom och genotyp
Tre områden av regleringssvårigheter
Affekt och självreglering
Snabba kast mellan intensiva, affektiva tillstånd, svårt att lugna sig, hypersensitivitet för affektivt stimuli, försenad motorisk utveckling, sömn och matsmältningssvårigheter samt lågt
utvecklat språk för känslor och kroppsliga sensationer
Reglering av uppmärksamhet och beteende
Uppmärksamhet fokuserad på hot, missförstånd av social verbal och icke- verbal kommunikation, osäkerhet i sociala situationer, nedsatt förmåga till att värdera risk samt icke-adekvata strategier för självomsorg
Socio-emotionell funktion
Skam, känsla av värdelöshet, separationsångest, anknytningssvårigheter;
separationsångest, upptagenhet vid ständig uppmärksamhet, ständig rädsla för att bli avvisad, sexualiserat kontaktsökande
Integration/dissciation
- Integration – var och en av oss föds med en naturlig tendens att integrera våra livserfarenheter till en sammanhängande, hel livshistoria och en stabil känsla av vilka vi är.
- Hjälper oss att skilja det förflutna från nuet – även när vi minns vårt förflutna eller
funderar över framtiden - Hjälper oss att utveckla vår Jag-känsla
- Dissociation – ett begrepp som beskriver upplevelser av att vara avskärmad från minnen,
känslor, kropp, handlingar och identitet - När integrationen misslyckas allvarligt på ett sätt som stör och förändrar vår jag-känsla
och personlighet - Vår integrerande förmåga kan kraftigt skadas när vi traumatiseras
- Trauma hos barn kan på djupet begränsa förmågan att integrera våra upplevelser
Dissociativa symtom beskrivs ofta som karaktäristiska för ungdomar och vuxna som utsatts för upprepade traumatiska erfarenheter under barndomen.
Konskevenser av dissociation
- Känslor av att vara ointegrerad och fragmenterad eftersom jag har minnen,
känslor, beteenden osv de upplever som främmande – som att de inte
tillhör dom - Kan ej ”växla” smidigt mellan tillstånd och reaktioner – istället förändras
jag-känslan och svarsmönster från situation till situation - Upplever mer än en jag-känsla och upplever inte sig själv som att de (helt
och hållet) tillhör en och samma person - Alienation (depersonalisation) – att känna sig främmande inför sig själv och
sin kropp - Alienation – (derealisation) – att känns sig främmande inför sin omgivnin
Ghost in the nursery
Att bli förälder framkallar minnen av hur det var att vara barn
Oro och rädsla för att det förflutna ska upprepa sig
- Jag kanske inte blir en tillräckligt bra far/mor
- Kommer jag skada mitt barn?
- Kommer mitt barn skada mig (vara aggressiv, ta över mitt liv, inte bry
sig om mig)?
- Undermedveten repetition av det förflutna
