PTSD unga och vuxna Flashcards
PTSD Kriterier och symtom (ICD-10 kod: F431)
A. Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett (eller flera) sätt.
Erfarenhet av en potentiellt traumatiserande händelse.
PTSD är den enda diagnosen med erfarenhet kriterium som har en inbyggd förklaringsmodell.
Vi sätter bara PTSD vid hot om liv eller allvarlig hälsa (inte bara bli av med jobbet). Ska vara faktiska och inte upplevda. Till exempel är inte att bli rädd för att man upplevde att något förföljer en i skogen en traumatisk upplevelse i denna bemärkelse.
Lite skillnad vad gäller små barn, där kan man titta mer på upplevelse av att bli lämnad ensam vid någon situation. Poängen är att det ska vara ett faktiskt hot mot existensen.
Viktigt att vi tänker att bara för att en person vara varit med om en traumatiska händelse har e PTSD utan då handlar det om vad man får för symtom
B. Ett eller flera påträngande symtom associerade med den traumatiska händelsen föreligger med debut efter att händelsen inträffat.
Återupplevande
“Spökrörelser”/ Flashbacks
Inte så vanligt med synhallucinationer
Mardrömmar – också en typ av återupplevande. Det kan vara klurigt diagnostiskt. Många har inte alltid en tydlig bild av sina mardrömmar
C. Ständigt undvikande av stimuli associerande med den traumatiska händelsen, med debut efter att händelsen inträffat.
Undvikanden av saker som skulle kunna förknippas med detta. Undvika platser, personer, musik. Något som tidigare väckt en flashback
D. Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat.
Kognitiv/affektiv påverkan
Kan vara upprördhet, men också kognitiva förändringar
Kan vara knepigt när man bedömer depression i relation till PTSD
E. Markanta förändringar av personens stimulusreaktioner som följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter den traumatiska händelsen inträffat.
Överspändhet, lättskrämd
Hög uppmärksamhet
Inte ovanligt med personer med komplex trauma att ha lite “flackande” blick
F. Varaktighet mer än 1 månad.
G. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbetet eller inom andra viktiga funktionsområden.
H. Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans (tex läkemedel, alkohol) eller något annat medicinskt tillstånd.
Specificering: Med fördröjd debut? Med eller utan dissociativa symtom?
Beskriv hur du skulle formulera dig psykoedukativt med en tänkt vuxen patient med PTSD.
Vid PTSD är det första larmet sant i den bemärkelsen att det föreligger en verklig fara. Om larmet är tillräckligt allvarligt kan vi utveckla en betingad eller inlärd larmreaktion på stimuli som påminner oss om traumat
Vi kan också utveckla ångest över risken för ytterligare okontrollerbara känslomässiga upplevelser (t.ex. flashbacks, som är vanliga vid PTSD)
Singeltrauma
Tex ett våldstillfälle, en olycka, en episod där symptomen uppstått
Komplext trauma
ex upprepad/långvarig exponering för våld och övergrepp (Finns inte med i DSM för man kunde inte enas som tydliga kriterier)
Kan leda till C-PTSD
Mer komplicerade och djupgående symtom tex samspelssvårigheter, svårigheter med känsloreglering, vanligare med dissociativa symtom.
Inte bara minnen – tydliga återupplevanden
Undvikande
Problem med affektreglering i högre grad
Känsla av att vara förstörd
Relationssvårigheter
Funktionsnedsättning
Risken att utveckla C-PTSD är störst vid upprepade potentiellt traumatiserande händelser under barn/ungdomsåren. T.ex. upprepat våld. Utdraget förlopp eller upprepat. Kvinnor drabbas oftare än män
Närliggande problematik
Akut stressreaktion (F430) – samma symtom men behöver inte vara lika många symtom. Kan klinga av.
Anpassningsstörning (F432) – i regel när händelsen inte har magnituden men symtomen är liknande. T.ex. att förlora ett arbete och inga andra händelser som skapat reaktioner. Man reagerar som om det var livshotande. Reaktionen är oproportionerligt i jämförelse med situationen
Andra specificerade reaktioner på svår stress (F438) – stressen är tillräckligt allvarlig men inte riktigt uppfyllt kriterier för PTSD
Reaktion på svår stress, ospecificerad (F439) – främst efter första besöket när man inte vet så mycket
Vanlig samsjuklighet
Depression – obehandlad PTSD leder ofta till depression
Ångestsyndrom – vanligare att personer med ångest tendenser utvecklar PTSD
Skadligt bruk/beroende
Personlighetssyndrom
Normala reaktioner på ovanliga händelser vid akut stress
Kroppen:
Puls & blodtryck ökar
Mer blod till muskler – starkare och snabbare
Mindre till hud – ”blek av skräck”
Mindre till frontallob – tillfällig ”fördumning”, kamp mot alla odds
Våra kroppar kan göra saker som kanske egentligen inte “borde” gå i mer normala tillstånd
Vanliga reaktioner:
Fight
flight
Frys Reaktion: Om jag är stilla kommer jag bli minst skadad, immobilisering
Man kan inte “välja” reaktion. Dock har reaktionerna ett tidsförlopp
Mental mobilisering:
Fokuserad uppmärksamhet – fokus på hotet. Att bara minnas vapnet och inte gärningsmannen
Skärpt sinneförmåga – ”Att minnas hur jag överlevde”: Minnet “bränns in”. Vi minns exakt hur de kändes. Varje liten rörelse, hur snabbt hjärtat slår. Hypotes: Kroppen vill minnas hur man överlevde. Om man hamnar i samma situation igen ska man kunna överleva igen
Förklaringmodeller – vem får PTSD
Sårbarhet
Villkor i uppväxtmiljö
Hereditet för oros-problematik
Men, tolkas med försiktighet då viss sårbarhet också ökar risken att faktiskt drabbas av potentiellt traumatiserande händelser… T.ex. barn med högre utåtagerande problem har större risk att utsättas för våld
Potentiellt traumatiserade händelse
Störst risk vid tortyr, kidnappning, våldtäkt. Inte lika hög andel vid naturkatastrofer.
Verkar som att grad av direkt våld, personlighet/kroppsnära utsatthet, utdragenhet/upprepning spelar roll för risken att drabbats av PTSD
Närhet spelar också stor roll
Efter händelsen
Socialt nätverk
Omhändertagande
Tidiga interventioner är inte nödvändigtvis prat. Men tex Tetris (e.g. Holmes et al. 2010; Iyadurai et al., 2018)
Dissociation
“Jag är inte här”, får inte ordning på minnen
Störning av integrerande funktionen av medvetande, perception, minne, identitet
Som…
Reaktion vid potentiellt traumatiserande händelse/Psykologiskt försvar (efter händelsen)
Som problematik (kan vara traumarelaterat men ej alltid)
Symtom på depersonalisation – en själv upplevs avskild från världen. tappar kontakt med egna verklighet. Dröm eller bubbla. Tittar på något annat, inte en del av detta. Se sig själv utifrån.
Symtom på de-realisation. Världen runt omkring sig upplevs overklig. Andra människor är inte som de ska. Närmar sig hallucinationer och psykossymtom, men den paranoida delen ingår inte riktigt här. Realitetsprövningen är ofta intakt. Man har ofta förståelse för verkligheten. Förstår att det inte är så
Dissociativ amnesi
Depersonalisations- och de-realisationssyndrom
Dissociativ identitetsstörning – vanligaste vid tidiga trauman. Teori om att vilja ta avstånd från en del av en som är förknippat med ett trauma. Ovanligt med fullt utvecklad diagnos
Att arbeta som psykolog med patienter med traumarelaterad problematik
Bemötande
Respekt utan rädsla och ”klet”. Väldigt få som tycker om “Vad hemskt att detta har hänt dig”. Viktigt att visa att man tål att höra berättelsen. Inte överreagera
Ge personen en väg ut – ha ett “stopp” tecken
Vaksamhet på om personen “försvinner iväg” (om personen dissocierar)
Kort om behandling
Innehåller generellt förberedelser, bearbetning, integration/efterarbete
Tex: Prolonged exposure, TF-KBT, EMDR, WET
Ta hand om sig själv
Var uppmärksam på eget mående (inte bara ledsenhet)
Utbildning/fortbildning
Kollegialt stöd, chefsstöd, handledning
