Regleringssvårigheter hos spädbarn Flashcards
Små barn och det affektiva systemet
Det affektiva/känslomässiga systemet avgörande för att kunna
signalera behov.
Känslomässiga uttryck - ljud, ansiktsuttryck, kroppsspråk - behöver fångas upp av vuxna som reagerar känslomässigt och sätter igång handlingar för att hjälpa barnet återfå balans
Små barn behöver signalera så den vuxna förstår t.ex. genom gråt
Ju större man blir desto mer nyanserad man blir. Tydligare uttryck med ansikte, kropp osv
Föräldrar lär sig med tiden läsa av barnet. Detta kräver mycket tid med barnet
- Små koppar svämmar lättare över
- Små barn har små koppar
- Små barn behöver få hjälp av vuxna för att reglera känslor, oftare och snabbare
affektreglering hos barn
Små barn är inte bra på att reglera känslor själv och behöver vuxnas hjälp för det
Vissa känslor är svårare än andra
Rädsla är något man behöver mycket hjälp med.
* 6-månader - babyn kan lugna sig genom att t ex suga på tummen
* Från ca 8-10 mån – ha en snuttefilt/gosedjur
* Ca 7-10 mån - kan känna igen och tolka känslor och använda sig av social referering
* Ca 18-24 mån- kan samtala om känslor
Toleransfönster
När vi är lugna, då är vi innanför vårt toleransfönster. Innanför vårt fönster kan vi tänka logiskt, lära oss saker, lyssna. Barn kan leka och utforska. Barn som lever med mycket rädsla och stress och är mycket utanför sitt fönster visas mycket på utvecklingen.
Förälders uppgift är att hjälp barnet komma tillbaka in i fönstret. Gör man det gång på gång så lär sig barnen att lugna sig själva
Små barn som mår dåligt- vanliga områden som påverkas
- Sömnproblem
- Ätproblem
- Lekutveckling
- Beteendeproblem (aggressivitet och trots, utbrott, överaktiv, gränslös)
- Emotionella svårigheter (ofta arg, ledsen, överdrivet orolig/rädd,
separationsångest) - Relationella problem (i relation till närstående eller jämnåriga)
- Allmänna utvecklingen påverkas
Hur vet vi om det är “normalt”?
Uppmärksamma beteendemönster som:
* är ovanliga för barnet specifikt, och för barn generellt i den åldern
* orsakar stress och oro hos föräldrar
* gör att man ser barnet som ”besvärligt”
* står i vägen för positivt samspel
* kan observeras i olika situationer, är ihållande
* ligger utanför den breda normalvariationen
Att bedöma fysisk hälsa
- Lyssna på hur föräldern beskriver barnets fysiska hälsa och eventuella medicinska
tillstånd - Kommunicera och samverka med andra professioner för att få en komplett bild av
barnets fysiska hälsa
Fysisk hälsa - indirekt påverkan på barnets psykiska hälsa
Barnet
varit med om potentiellt traumatiserande medicinska ingrepp
begränsningar i rörelser och interaktioner
separationer och /eller flera omsorgspersoner
sjukhusvistelser
Hur omsorgspersonen fungerar
Föräldern
* Hur föräldern uppfattar barnet – skört, sjukt, starkt, osv
* Hur föräldern ser på barnet vid ev. skada/malformation
* Om föräldern tar på sig skuld för ev. skada eller sjukdom
Fysisk hälsa direkt påverkan på barnets psykiska hälsa
Fysiologiskt (medicin/gifter/drogexponering som foster)
Centrala nervsystemet
Skada eller sjukdom
Fysiska symptom: klåda, smärta, andningsproblem, sömn, ätsvårigheter
Komplikationer under graviditet eller vid förlossning
Genetiska syndrom
mm
Ätproblematik- eating vs feeding
Eating and feeding disorders in early childhood
Skiljer på matningssvårigheter och ätsvårigheter
Feeding = speglar en interaktion, två parter inblandade. Ibland är problemet mer hos den ena parten
Eating = speglar barnets egna problematik. handlar mer om barnets självständiga hanterande av mat, som att sträcka sig efter mat, öppna munnen, svälja
Ätande och föräldra-barn relationen
Svårigheter i interaktionen kan leda till ätproblem eftersom det har så mycket med integritet och lyhördhet i matsituationer
Föräldern kan känna sig avvisad. T.ex. kanske barnet har sensoriska svårigheter men det kan påverka relationen till föräldern
Man känner sig lyckad och “duktig” som förälder om barnet vill äta. Kommunicerar med kroppsspråk att man vill ha maten.
Men när barnet hela tiden avvisar mat blir det stressande för föräldern som “tvångsmatar” för att man blir orolig. Känner sig misslyckad i en sådan situation
Ätproblematik - riskfaktorer hos föräldrar
Ätstörning, tidigare eller pågående -medieras till viss del av ångest/depression hos föräldern
Kontrollerande beteende under måltider
Komplicerat förhållande till mat och ätande
Ångest, depression
Mat är förknippat med integritet. Man måste “tacka ja”. Barn behöver känna av att man själv bestämmer. Mat förknippas med negativt om det blir påtvingat
Överätande
Behöver undersöka varför det är så. Barn som haft mat som tröst. Barn som tidigare inte fått tillräckligt med mat.
- Inte så vanligt att föräldrar oroar sig för/söker för detta
- Om barnet aktivt söker efter mat, har en överdriven upptagenhet med mat, behövs
bedömning för att förstå orsakerna.
Hos barn under 2 år : - man ser sällan ett aktivt sökande, eller överdrivet upptagenhet med mat
- Inte så ovanligt med ”övermatning” (overfeeding), särskilt 0-1 år, då mat kan användas
som tröst, eller vid feltolkning av barnets signaler/gråt. Kan över tid bidra till övervikt.
Underätande
Ibland barn som är ointresserade av mat. Inte lika bra aptit och känner inte av sina hungersignaler
Finns barn som är rädda för viss sorts mat, ibland t.ex. efter man satt i halsen
Barn som äter selektivt. Inte så ovanligt. För vissa av barnen handlar det om en sensorisk känslighet för vissa konsistenser. Då behöver man gå försiktigt fram, övergång från slätare konsistenser till fasta konsistenser.
Kan även bero på somatisk sjukdom
Undereating disorder - Ätovilja/matvägran
- selektivt ätande*
- svårt med vissa konsistenser/typer/temp)
Avoidant/restrictive food intake disorder (ARFID)
Undvikande/restriktiv ätstörning
* undvikande av viss typ av mat på grund av sensoriskt obehag av matens egenskaper eller
utseende, rädsla för att t.ex. sätta i halsen, eller brist på aptit.
* hög ärftlighet
